I ett historiskt perspektiv har transpersoner varit en icke accepterad grupp och heteronormativa antaganden har varit det synsätt som präglat det svenska samhället. I Sverige finns idag lagar som styr vården för att alla ska få vård på lika villkor. Unga transpersoner är fortfarande i dagens samhälle en utsatt grupp, inte minst inom vården där man ser att bemötande och kunskap om dessa individer är viktiga aspekter för att öka chansen till en jämlik vård. Syftet med studien är att ur ett patientperspektiv beskriva unga transpersoners upplevelse av bemötande vid vårdkontakt. Vi har valt att göra en litteraturstudie för att sammanfatta dagens kunskap kring ämnet. Det finns få vetenskapliga artiklar publicerade inom ämnet. De kvalitativa och kvantitativa artiklarna som vi valt utifrån vårt intresseområde har analyserats och tolkats. Resultatet av analysen beskrivs i tre teman: bemötande, upplevelse av utsatthet i vårdmiljö och att mötas av okunskap. Resultatet visar att vården inte är anpassad för unga transpersoner. Det finns brister i bemötandet vilket skapar frustration och transpersoner upplever att de får undervisa vårdpersonalen i transrelaterad vård. Vidare belyses att transpersoner förväntas passa in i ett heteronormativt system, att de ofta känner sig i underläge samt är beroende av vårdaren och tvingas svara på obekväma frågor för att få vård. Vår tolkning av resultatet är att det finns en kunskapsbrist bland vårdpersonal och att de normer som finns inom vården idag behöver medvetandegöras. All vårdpersonal har ett ansvar att motverka diskriminering och stigmatisering inom sjukvården.

Psykisk ohälsa har under det senaste decenniet blivit allt mer omfattande bland den svenska befolkningen, speciellt bland unga vuxna och förväntas bli den ledande folkhälsoutmaningen i Sverige och globalt år 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Ett återkommande problem är att män, unga som gamla inte söker vård eller söker försent (SOU 2014:6). Forskning visar att samhälleliga normer skapar föreställningar om att män ska kunna kontrollera sina känslor, vara tuffa och inte gråta vilket har skapat ett samhälle som hämmar och begränsar unga män (Pattyn, Verhaeghe & Bracke, 2015).       Studien undersöker hur sociala konstruktioner av maskulinitet bidrar till psykisk ohälsa hos unga män med applicering av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism har använts som teori för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2001).   Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar svåruppnåeliga ideal som kan vara bidragande till psykisk ohälsa hos unga män. Det bidrar även till att män inte söker och konsumerar vård då hjälpsökande anses som ett feminint snarare än ett maskulint drag vilket resulterar i konsekvenser både för männen själva och deras omgivning. Resultatet visar också att mottagningarna är jämställda i sin utformning men att de sociala konstruktionerna kring manlighet är anledningen till att många unga män inte uppsöker vård. Studiens resultat uppmärksammar den komplexa problematiken kring psykisk ohälsa hos unga män, dess konsekvenser och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. / Mental ill-health has increased among the Swedish population over the past decade, especially among young adults and is expected to become the leading public health challenge both nationally and globally in 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Previous research indicates that men, young and old, tend to not seek help or not until it might be too late (SOU 2014: 6). Research also shows that norms in the society create ideas that men should be able to control their emotions, be tough and not cry, which has created a society that is limiting for young men (Pattyn et al., 2015).   The study examines how social constructions of masculinity contribute to mental ill health among young men with an equality and sustainability perspective. The method used is semi-structured interviews with informants in terms of staff from Swedish youth guidance centres and guidance centre for young men. Social constructivism has been used as a theory to explain phenomenon in our society that are considered natural and what impact different socialization processes have for the creation of masculinity norms (Wenneberg, 2001).   The result showed that the social constructions of masculinity create unreachable ideals that can contribute to mental ill health among young men. Men tend to not seek and consume healthcare since seeking help is considered a feminine rather than a masculine behaviour, which results in consequences both for men themselves and their surroundings. The results also showed that the centres are designed to be equal, but that the social constructions of masculinity are the reason why many young men not seek for help. The study findings draw attention to the complex problem of mental ill-health among young men, its consequences and which gaps of knowledge that needs to be filled.

I den här uppsatsen är syftet att studera hur unga vuxna, i åldern 20 till 35, resonerar kring kriser och sin egna krisberedskap samt hur deras resonemang kan förstås. I urvalet för studien har syftet varit att intervjua både kvinnor och män som är bosatta antingen i en stad eller utanför en stad, mer definierat stadsområde eller landsbygd. Urvalet har gjorts för att kunna se eventuella skillnader beroende på geografiskt placerad bostadsplats eller beroende på kön. Empirin för studier har samlats in genom tio strukturerade intervjuer baserade på fyra teman: bakgrundsfrågor, krissituationer, upplevt ansvar och syn på framtiden. I det analytiska arbetet framkom tre teman och ett av dessa var att några av informanterna visade ett mycket engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att de antingen var pålästa, hade förberett en plan eller att de hade materiella saker hemma, eller alla tre delar. Ett andra tema var att några av informanterna visade på ett minimalt engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att det inte hade varken tänkt på det eller förberett sig. Ytterligare ett tema som framkom var att några av informanterna visade på en vilja att hjälpa till vid händelse av en kris. Studien har visat att personerna som deltagit resonerar på olika sätt kring kriser och krisberedskap; antingen anser de att det är deras egna ansvar, antingen så anser de att det är någon annans ansvar eller så anser de att det finns ett gemensamt ansvar. Resultatet har analyserats med tillit och det imaginära som teoretiska utgångspunkter, där det har visat sig att informanternas erfarenheter påverkar vilka intressen och värderingar som de har idag.

Bakgrund: Cancer drabbar människor i alla delar av livet, frekvensen ökar bland äldre men även barn och unga drabbas. Unga vuxna är en definition på individer i åldrarna 18-30 år. Detta åldersspann kantas ofta av stora förändringar hos individen. Utbildning, jobb och relationer är faktorer som utvecklar identiteten och denna utveckling kan påverkas av sjukdomen. Bredare kunskaper i av individers erfarenheter kan underlätta sjuksköterskans arbete med att främja hälsa och minska lidande för individerna. Syfte: Beskriva unga vuxnas erfarenheter av att leva med cancer. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design utifrån tio kvalitativa- och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Deltagarna upplevde identitetsförändringar i samband med sjukdomen och dessa förändringar påverkade självbild och livskvalité. Sociala relationer påverkades av sjukdomen, dessa kunde stärkas eller försämras. Socialt stöd var viktigt, både från vårdpersonal och anhöriga. Deltagarna handskades med sjukdomen med hjälp av olika copingstrategier. Inom vården beskrevs ett behov av bättre information och mer kompetent personal. Deltagarna önskade flera förändringar i sjukhusmiljön, dessa innefattade inredning, mer aktiviteter och att vårdas med jämngamla individer. Slutsats Unga vuxnas erfarenheter av cancer tyder på att identitetsproblem ofta uppstår till följd av sjukdomen. Som sjuksköterska är det viktigt att se till patientens och anhörigas behov. Det är viktigt att sjuksköterskor som jobbar med dessa människor har goda kunskaper om sjukdomen och behandling för att kunna ge adekvat vård och information. Sjukhusmiljön dessa människor vårdas i bör anpassas så jämngamla individer vårdas ihop. Professioner omkring sjuksköterskan bör användas flitigt såsom präst, kurator och även stödgrupper. / Background: Cancer affects people in all parts of life, the frequency increases among the elderly, but children and young adults are also affected. Young adults are a definition of individuals aged 18-30. This age range is often lined by major changes in the individual’s life. Education, jobs and relationships are factors that develop the identity and this development can be affected by the disease. Broader knowledge of individuals' experiences can facilitate the nurse's work in promoting health and reducing suffering for the individuals. Purpose: To describe young adults' experiences of living with cancer. Method: Literature study with descriptive design based on ten qualitative- and two quantitative scientific articles. Main Results: Participants experienced identity changes in connection with the disease and these changes affected self-image and quality of life. Social relations were affected by the disease, which could be strengthened or impaired. Social support was important, both from healthcare professionals and relatives. Participants dealt with the disease using various coping strategies. In health care, a need for better information and more competent staff was described. The participants wanted several changes in the hospital environment, these included interior design, more activities and to be cared for with individuals of equal age. Conclusion: Young adults' experiences of cancer indicate that identity problems often arise as a result of the disease. As a nurse, it is important to consider the needs of the patient and the relatives. It is important that nurses who work with these people have good knowledge of the disease and about the treatment to be able to provide adequate care and information. The hospital environment in which these people are cared for should be adapted so that equal-aged individuals are cared for together. Professionals around the nurse should be used extensively, such as priests, counsellors and support groups.

Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

Cause-related Marketing är en marknadsföringsmetod vilken har använts flitigt av företag inom olika branscher, en metod som både bemötts av hyllningar och kritik. Studier har gjorts i hur metoden påverkar ett företags varumärkesbild, men då CRM har fått en nyare skepnad fanns det en relevans i att undersöka huruvida den nyare formen av CRM påverkar varumärkesbilden. Studien ämnade mer specifikt att studera Gillettes kampanj “The Best Men Can Be” från januari 2019 och hur den påverkade unga konsumenters varumärkesbild. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Respondenterna delades in i två målgrupper - män och kvinnor. Vidare baserades de semistrukturerade intervjufrågorna på Kapferers identitetsprisma. Resultatet visade att konsumenters varumärkesbild påverkades av CRM, mer specifikt av den aktuella kampanjen. Resultatet indikerade att varumärkesbilden förbättrades hos kvinnor men försämrades hos män​.

Det finns indikationer på att en våg av unga självinitierade expatriater är på väg in på arbetsmarknaden. Detta skapar problem för hur företagen ska hantera dem då tidigare forskning inte djupgående har undersökt den unga gruppen av självinitierade expatriater. Denna uppsats ämnar att skapa en förståelse för denna grupp genom att undersöka vad som påverkar deras beslut att ta anställning utomlands samt påverkar deras benägenhet att stanna kvar på företagen. Sex unga individer av olika nationaliteter som nyligen tagit en universitetsexamen och startat en karriär utomlands har intervjuats. Studien visar i stora drag på en tudelad grupp som antingen motiveras av karriären eller personlig utveckling. De drivs av ett intresse för att arbeta för ett specifikt företag samt att mål ska uppnås snabbt. Individens benägenhet att stanna på företaget påverkas av integrering och innehavandet av kulturell intelligens i kombination med graden av rörlighet.

Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön. / Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan drabba och begränsa individen på olika sätt. Det är viktigt att använda sig av ett helhetsperspektiv, då en bibehållen smärta kan bero på andra faktorer än just de fysiologiska. Det är viktigt att som vårdgivare bemöta, framför allt unga smärtpatienter, med ett patientcentrerat och holistiskt synsätt. Detta för att tidigt fånga upp och identifiera smärtan för att undvika att smärtan kommer bli något långvarigt. Rätt behandling och ett bra bemötande kan även vara av värde gällande individens syn på sin egen smärta och framtiden. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga mellan 18-30 år med långvarig icke-specifik smärta upplever sin smärta i relation till sin vardag, arbetsliv och bemötandet från vården. Metoden är en kvalitativ intervjustudie, med tre deltagare som lever med långvarig smärta. Efter gjorda intervjuer bearbetades materialet via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetav studien resulterade i fyra huvudkategorier; långvarig smärta, att bli bemött som ung smärtpatient, betydelsen av en diagnos och framtiden.  Det visade sig att smärtan har en stor påverkan i informanternas vardag. En bekräftelse från vården hade kunnat bidra till en ökad acceptans hos informanterna gällande sitt tillstånd. Konklusionen i denna studieär att smärtan påverkar livet i stort och är en subjektiv upplevelse som alltid är sann och den ska alltid tas på allvar trots att det inte finns någon fysiologisk förklaring till den. / Pain is a subjective experience that affects and limits the individual in different ways. It is important to make use of a holistic perspective, as a sustained pain may be due to factors other than the physiological ones. It is important as a caregiver to respond, especially to young pain patients, with a patient-centered and holistic approach. This is to early identify the pain in order to avoid the pain becoming chronic. The right treatment can also be of value for the individual's view of their pain and the future. The aim of this study was to investigate how young people between 18-30 years with long-term, non-specific pain experience their pain in relation to their everyday life, working life and the treatment from the care. The method is a qualitative interview study, with three participants living with long-term pain. After interviews, the material was processed with a qualitative content analysis. The result of the study resulted in four main categories; long-term pain, be treated as young patients, the importance of a diagnosis, the future and a number of sub-categories. It turned out that the pain has a great impact on the informants' everyday life. A confirmation from the health service could have contributed to an increased acceptance of the informants condition. The conclusion is that the pain is always true and have a great impact on life in general and should always be taken seriously, even though there is no physiological explanation for it.