Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som orsakar nedsatt välbefinnande och försämrad livskvalité. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är depressioner och ångestsyndrom. Unga vuxna är en utsatt grupp där den psykiska ohälsan fortsätter att breda ut sig hos. Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna vet om orsakerna till psykisk ohälsa och vad det finns för stöd att få. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersoner som utgjordes av sex unga vuxna mellan 20–29 år som var antingen studerande eller yrkesverksamma. Det insamlade materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att psykisk ohälsa kännetecknas av förlorad meningsfullhet, negativa tankar och kan yttra sig i försämrad koncentrationsförmåga som medför prestationssvårigheter. Det befintliga stödet vid psykisk ohälsa uppfattades otillräckligt med för långa väntetider och behov av andra insatser än medicinering. Orsaker till psykisk ohälsa uppfattas vara om individen upplevt ett trauma eller ställer för höga krav på sig själv. I resultatet framkom att individer jämför sig via sociala medier och i strävan efter kroppsideal och ett perfekt liv. Studien tyder på att sociala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Arbetsmarknaden inom IT-branschen är i stor förändring då efterfrågan på IT-kompetens har ökat vilket beräknas leda till ett underskott på arbetsmarknaden. Fler företag kommer att efterfråga IT-kompetens och det leder till större konkurrens för att attrahera och behålla den. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför unga medarbetare avslutade sin anställning på ett företags IT-avdelning för att få ökad förståelse kring hur kompetensen bäst behålls. Tidigare studier inom området finner starka kopplingar mellan personalomsättning och employer branding men ofta genom kvantitativ metod. I syfte att komplettera den tidigare forskningen har en kvalitativ fallstudie av ett företags IT-avdelning utförts. Uppsatsen genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med tidigare medarbetare som på egen begäran sagt upp sig under de senaste 12 månaderna. Uppsatsens teoretiska ramverk är employer branding, arbetstillfredsställelse och social utbytesteorin som används i syfta att förklara varför anställning avslutats. Inom employer branding finns det två centrala aspekter vilka är intern och extern. Nämnda teoretiska ramverk har använts för att undersöka de tidigare medarbetarnas personliga upplevelser av förväntningar på företaget och arbetsrollen samt om de uppfyllts. Resultatet visar på att ingen av intervjupersonerna möttes av marknadsföring riktad till deras IT-kompetens samt att bilden av företaget kan kopplas till vilken högskola de utbildat sig vid eller privata relationer. Vidare tyder resultatet på att majoriteten av de tidigare medarbetarna eftersökte tydlighet i arbetsroll, ledarskap och bättre lön. En del intervjupersoner upplevde att de inte kan se sig själva på företaget igen medan majoriteten har en fortsatt positiv bild av företaget och kan tänka sig arbeta där i framtiden. Vi anser att det är ett relevant forskningsområde som kan bidra till insikt om vad unga medarbetare saknar hos ett företag inom IT-branschen.

Bakgrund: Runt om i världen drabbas många individer av en cancerdiagnos. Statistiken för 2017 visar att cirka 67 000 individer i Sverige fick en cancerdiagnos, där cirka 800 av dessa individer är unga vuxna mellan 16 till 30 år gamla. Som ung vuxen och drabbas av en cancerdiagnos kan få en total vändning när de befinner sig mitt i att starta ett eget liv och karriär. Dessa unga vuxna är en extra utsatt grupp i samhället där de känner att de varken passar in på en barnavdelning eller en vanlig onkologisk avdelning. Det är viktigt att belysa detta ämnet så sjuksköterskan kan få en bättre förståelse i hur unga vuxna upplever sin diagnos och sjukdomstid samt den livskris detta medför för att på bästa sätt kunna bemöta och hantera deras tankar och känslor som uppkommer. Syfte: Var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sin cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier genomfördes i denna studie. De tre patografierna analyserades enligt Lundman och Hällgren - Graneheims innehållsanalys där en manifest ansats användes.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Känslomässig påfrestning, ofrivilliga förändringar och drivkraften i min cancersjukdom som tillsammans med de elva underkategorierna beskriver hur det är att vara ung vuxen och drabbas av en cancersjukdom, hur de reagerar och tar sig genom den nya situation de står inför samt alla oklara tankar på döden och framtiden. Slutsats: De unga vuxna upplever en tydlig förändring efter besked att de drabbats av cancer, framförallt märks en tydlig förändring i vardagen men även fysiskt och psykiskt, vilket tar mycket energi av de unga vuxna. Med hjälp av resultatet som framkom i denna studie kan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal dra nytta av kunskapen i mötet med en ung vuxen som insjuknat i en cancersjukdom, för att bemöta och vårda dem på ett så optimalt sätt som möjligt.

Bakgrund: Allt fler unga vuxna diagnostiseras med ångestsyndrom och denna ökning är inget som beräknas avta inom den närmaste framtiden. Risken att unga kvinnor drabbas av ångest är dubbelt så hög som för unga män. Därför är det angeläget att allmänsjuksköterskan har nödvändiga kunskaper för att kunna vårda och stödja dessa patienter redan vid deras första möte med vården. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av kampen mot ångest och vägen tillbaka. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie bestående av fem olika självbiografier författade av unga kvinnor. En manifest innehållsanalys användes för analys av datan. Resultat: De fem unga kvinnornas kamp mot ångest och vägen tillbaka beskrevs genom fyra kategorier och tio underkategorier. Det framkom att hälsa och välbefinnande kunde uppnås trots sjukdom. Kvinnornas upplevelser av hur deras ångest uppkom skiljde sig åt medan de hade liknande upplevelser kring rädslan för att erkänna sin sjukdom, ensamheten och den stora stigmatiseringen. En framträdande del av resultatet var vilken stor effekt det hade när de blev betrodda av sjukvården och fick den vård de faktiskt behövde. Kategorierna som utvanns var; Upplevelsen av vägen till sjukdom, Erfarenhet av att leva med ångest, Känslan att börja leva igen och Upplevelsen av sjukvården. Slutsats: Unga kvinnor som lever med ångest upplever ständigt en kamp mot sin ångest. Ingen kvinna upplever sig som helt fri eller botad men kan lära sig leva med sin ångest. Återkommande upplevelser är isolering, rädsla för att erkänna sin sjukdom samt stigmatisering Sjuksköterskan måste därför gå in med ett öppet och följsamt förhållningssätt och bemöta dessa individer som unika för att kunna bidra till en känsla av hälsa och välbefinnande trots deras sjukdom.

Sociala medier är ständigt närvarande i dagens samhälle och det som händer på sociala medier har en inverkan på unga människor. Bildbaserade sociala medier utgör en stor del av utbudet på internet och bilder på olika typer av ideal sprids snabbt över hela världen. Studien syftar till att undersöka bakgrunden till att unga kvinnor använder sociala medier samt hur de upplever att de påverkas av det. Genom två fokusgrupper har det empiriska materialet samlats in och utgjort grunden för resultatet. Kvalitativ innehållsanalys har sedan använts för att bearbeta materialet. Även tidigare forskning och för ämnet utvalda teoretiska perspektiv som socialkonstruktivistiska perspektivet, användarperspektivet samt social jämförelseteori har använts för att analysera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att unga kvinnor använder sociala medier för att visa upp en bra sida av sig själv och sitt liv. Av resultatet framgår även att bilder på ideal har en påverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Påverkan beskrivs som både positiv och negativ och skiljer sig åt mellan olika personer. Det framgår att de unga kvinnorna påverkas mer när de själva känner sig sårbara. / <p>2019-01-15</p>

Syftet med den här uppsatsen är att skapa en djupare förståelse och reflektera kring unga kvinnors användande av sociala medier och hur det påverkar deras livsvärld. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det utfördes 8 semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 16- 19 år. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och i samband med teorierna, Intrycksstyring (Goffman), Konsumtionsliv (Bauman) och Det andra könet (Beauvoir) har arbete med empirin framskridit och ett resultat växt fram. Huvudresultatet visade att sociala medier styr unga kvinnors livsvärld då många av deras vardagliga val styrs av deras användande av sociala medier. Resultatet visade att valen som görs av dem unga kvinnorna över sociala medier grundar sig i perfektion, bekräftelse och rädsla. Studien lyfter även upp förslag på hur ett behagligare klimat kan skapas och hur en hyperverklighet över sociala medier kan reduceras. Empirin skildrar att unga kvinnor använder sig av strukturerade strategier för att uppnå bekräftelse och popularitet på sociala medier och framställa sig själva ur ett förskönat perspektiv.

Syfte Den här studien undersöker huruvida användandet av Instagram och Youtube korrelerar med kvinnors internalisering av samtidens kroppsideal. Syftet besvaras med hjälp av frågeställningarna, finns det ett samband mellan att vilja efterlikna idealet och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? och finns det ett samband mellan att känna press från sociala medier att efterlikna samtidens utseendeideal och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? Metod Deltagarna i studien var unga kvinnor mellan 18-30 år. Majoriteten var studerande i ålderskategorin 21-23 samt 24-26. I studien användes en del av en validitets- och reliabilitetstestad enkät för att mäta internalisering och upplevd press från sociala medier tillsammans med en egenkonstruerad del, som behandlade användningen av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube. Resultat Slutligen i denna studie var det 130 deltagare varav 20 var bortfall. Det var 66 % av deltagarna som följde träningskonton på Instagram respektive 30 % på Youtube. 19 % upplevde att det var ganska viktigt medan 10 % upplevde det mycket viktigt att få likes på sina inlägg. Hälsorelaterade konton följdes av 45 % på Instagram och 17 % på Youtube. Resultaten visade ett starkt samband mellan att uppleva press från sociala medier och internalisering av idealet. Det förelåg samband mellan användning av Instagram och internalisering där två starka faktorer var hur viktigt deltagarna ansåg det var att få likes på sina bilder och att de följde träningsrelaterade konton. Vad gäller Youtube sågs det inget samband på total användning och internalisering. Slutsats I studien framkom ett signifikant samband mellan internalisering av idealet och användningen av Instagram. För Youtube förelåg inget samband mellan användning och internalisering. Det framkom dock ett samband mellan att följa träningskonton på Youtube och internalisering, vilket var en del av definitionen av användande. Idag finns det fåtalet studie på Youtube och för att kunna uttala sig mer kring sambandet med internalisering bör mer forskning genomföras.

Den unga vuxna genomgår såväl kroppsliga som kognitiva förändringar samtidigt som de är i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en långvarig sjukdom i detta skede i livet kan påverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna såväl fysiskt som psykiskt. Syftet är att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt enligt Axelsson modell. I resultatet framkom flertalet begränsningar i livet hos de unga vuxna som lider av en inflammatorisk tarmsjukdom. Förändrad självbild, brist på kontroll samt rädsla var faktorer som de unga vuxna upplevde i vardagen. De unga vuxna belyste vikten av stöd och kunskap för att få en bättre livssituation. Det övergripande resultatet tyder på att inflammatoriska tarmsjukdomar inte enbart påverkar de unga vuxna kroppsligt utan även psykiskt såväl som socialt. I diskussionen framkom att finna mening i lidandet var nyckeln till att få en ljusare syn på framtiden och livet med en långvarig sjukdom. Om meningen i lidandet förstås är det lättare att acceptera sjukdomen och underlättar att kunna fokusera på andra mål i livet. Om acceptans inte uppnås kan sjukdomen ta överhanden i livet och känslor av nedstämdhet och värdelöshet kan uppkomma. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och bekräfta den unga vuxna för att hon/han skall få vägledning i vardagen med en långvarig sjukdom. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this master’s thesis is to explore what learning potentials there are in Demoteket. Demoteket is an on-going project that preserves and exhibits young people’s artistic creations. The idea is that public libraries receives and lends out the young people’s artistic creations. We want to examine what both the young people and librarians involved could learn from this project. Since the project is dependant on the young people’s creativity, we also want to find out what they can learn from their artistic creations. Finally we want to compare the ambition of the project with how it works in practice. We have chosen a socio-cultural perspective of learning for our background theory. According to a socio-cultural perspective learning is a social activity that is dependant on social interaction. As a method we use literary and documentary studies and interviews with the project leaders at Demoteket, librarians who work with the project, and the young people who have contributed. The results show that there is great learning potential in Demoteket’s activities for both the young people and the librarians, but it isn’t certain that this potential is realized. It demands a lot of activity and creativity from both the librarians and the young people involved for this to happen. We think that it is very important for librarians to be aware of pedagogical theories. It is all about knowing why you act like you do. Demoteket can play an important roll in the public library’s informal learning environment. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master’s thesis is to study librarians’ views on children and young people as Internet users in Swedish libraries. It examines what types of problems and possibilities the librarians see with children’s and young people’s use of the Internet, how these problems might be solved, and what they think about regulations and filters. Qualitative interviews were conducted with nine librarians, and their statements were analysed with David Buckingham’s After the death of childhood as a theoretical foundation. Buckingham identifies three approaches. The negative view worries about children’s and young people’s wellbeing and claims that they are not able to cope with what they can find on the Internet so their access should be restricted by filtering. The positive view sees children and young people as naturally competent Internet users and wants to grant them unrestricted access. The pedagogical view identifies some problems but focuses on developing children’s and young people’s Internet competence. The results show that the negative view dominates when the librarians discuss potential problems with children’s and young people’s Internet use. The pedagogical view is represented when talking about solutions and desirable ways of working with development, and is the most common view. The positive view is the least common, but occurs in some statements regarding children’s and young people’s abilities. In general, the librarians seldom want to regulate the Internet differently based on age. They see filtering as a practical solution to problems with all users, not a way of protecting children and young people. / Uppsatsnivå: D