Bakgrund: Unga vuxna är en patientgrupp som vårdas i livets slutskede på de flesta vårdavdelningar. Dessa patienter möter sjuksköterskan med stor sannolikhet någon gång i sitt yrkesliv. Sjuksköterskan har ett ansvar att upprätthålla en god livskvalité för dessa patienter, något som kräver stor kompetens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av tre kategorier: Sjuksköterskans professionella erfarenheter, Sjuksköterskans emotionella erfarenheter och Sjuksköterskans relationella erfarenheter. Diskussion: Tre centrala fynd urskildes: att sjuksköterskan behöver hantera sina svåra känslor, att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om livet samt att sjuksköterskan kände ett stort ansvar att uppnå en god död för patienten. Slutsats: Studiens resultat antyder att det behövs mer forskning kring erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede då sjuksköterskan kan uppleva omvårdnaden av denna patientgrupp som utmanande och påfrestande.

Background: Approximately one in three Swedish people will receive a cancer diagnosis. Cancer primarily affects the elderly but also young people suffer. Young people are in a period of life that could put a strain of the ordinary when they are faced with choices and new challenges. The basic sense of security in everyday life is not so obvious and many suffer from, for example, stress and the feeling of being inadequate in relation to the requirements. It is relevant that the nurses can put themselves into what it is like to be young and afflicted with cancer, with the pressures of life itself and what the disease represents. For the nurse, it is important to try to understand what quality of life, crisis and management means, because it often is crucial for young patients with cancer. Aim: The aim is to increase the understanding of how the young people with cancer handle to live with a fatal disease. Methods: A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were selected through a systematic literature search in the databases CINAHL, Pubmed and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The analysis of the articles was made through comparison of the similarities and differences. Results: In the results three different themes emerged: Being normal, Having access to support and To find a positive or accepting attitude. The result illustrates the most common strategies used by young people to handle living with cancer. There are also a number of subthemes presented attached to these themes which clarifies different aspects of the strategies. Discussion: The discussion clarifies the meaning of the result's main themes. What might it mean to live normally? Barriers to support and management was The lack of information evidencing how important it was to get information, but also how this was one of the shortcomings in health care. The need for support to patient and familyreveals that support from family is not only important for the patient but also something that can sometimes burst from the family side. Age adjustment in health care is discussed as a more age-appropriate care could be beneficial for young people. Although The attitude’s importance addressed in the sense of how important it is to stay positive and how hope can get a person to live longer.

The study investigates how social workers looks at theris treatment when they come in contact with young offenders. The intention of this study is to find out how social workers debate about when they respond to young offenders, which treatment style they use and the opportunities but also the difficulties may arise in the meeting. In order to get answers to our questions we chose a qualitative study based on interviews with social workers that all work with young offenders. Seven people were interviewed and all of them are between 26 and 40 years of age. The theoretical starting points for this study were selected based on the Johan Asplunds (2010) theory on social responsivitet and Per Echeverris (2010) response theory on the outside and inside the perspective of the treatment and treatment styles.  The conclusions we have formed from the interviewees is that the treament is something central and guiding the work for people, but especially with young offenders. Through a good treatment and good cooperation as social worker the opportunity  to be able to influnce young people for a positive behavior pattern. To achieve this, the social worker has different strategies to ensure the good cooperation with the youths. But there are also various obstacles in responding to the interviewees agreed, and that's including lack of time. We are aware that our study is not possible to generalize over all social workers but, despite that, we have given a more positive image of the responses within the social services and social workers profession. We knew that the treatment was an important part of the social workers but what we did  not know was that the treatment was so governs almost all of the work with youths. We have, thanks to this study received better understanding and knowledge of the social services and social workers work.

Unga vuxna typ 1 diabetiker i åldern 18-29 år har inte optimal diabetes-behandling. Insulin saknas och glukos kan inte transporteras till kroppens celler. Egenvård måste ske i form av insulintillförsel, regelbundna måltiderna och blodsockerkontroller. Behandlingsmålet är ett normalt liv och hindrande av långtidskomplikationer. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hinder och möjligheter av betydelse för egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1. Systematisk litteraturöversikt i tre olika databaser resulterade i elva vetenskapliga artiklar. Två kategorier framkom: Hinder och resurser för egenvård, vilka delades i subkategorierna vårdrelation vid transition, kommunikation vid transition, sociala relationer och patientens autonomi. Livet förändras i många avseenden i åldern 18-29 år. Det egna ansvarstagandet, autonomin och delaktigheten påverkas av bristande rutin, ostrukturerad livsstil, stress, dåliga vanor, felprioriteringar och bristande motivation. Patientens kontroll av sjukdom och egenvård är en viktig inre resurs som kan stärkas genom fortsatt utbildning, vilket resulterar i ökad delaktighet. Överföring mellan vårdgivare och tillgänglighet måste förbättras. Sjuksköterskans kunskap om samband mellan egenvårdsförmåga och motivationshöjande terapimetoder måste fördjupas och vidare forskning för att hitta åtgärder som främjar egenvården måste göras. / Young adult type 1 diabetics aged 18-29 do not have optimal diabetes treatment. Insulin is missing and glucose can not be transported to the body's cells. Self-care such as insulin administration, regular meals and bloodsugar controls must be done. The treatment goal is normal life and prevention of long-term complications. The purpose of the literature review was to describe obstacles and possibilities of self-care in young adults with type 1 diabetes. Systematic literature review in three different databases resulted in eleven scientific articles. Two categories emerged: Obstacles and resources for self-care, which were divided into subcategories care relationship at transition, communication at transition, social relations and patient autonomy. Life is changing in many respects between the ages of 18 and 29. Responsibility, autonomy and participation are affected by lack of routine, unstructured lifestyle, stress, bad habits, bad priorities and lack of motivation. The patient's control over disease and self-care is an important internal resource that can be strengthened through continuing education, resulting in increased participation. Transfers between healthcare providers and accessibility must be improved. Nursing knowledge about self-reliance and motivational therapy methods needs to be deepened and further research to find actions that promote selfesteem must be done.

Titel: Konsten att axla ett chefsuppdrag som ung - En studie om unga chefers karriärsutmaningarFörfattare: Emmy Johansson och Olivia Bengtsson Institution: Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi, Ekonomihögskolan Program: Human Resource Management Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (Kandidat) Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka utmaningar unga chefer står inför i sina karriärer, samt hur de hade kunnat förberedas bättre på de upplevda karriärsutmaningarna. Genom att identifiera unga chefers utmaningar önskar vi kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande unga chefer, ledarskapsutbildningar, organisationer och företag. Metodik: Genom en kvalitativ forskningsstrategi har semistrukturerade intervjuer utförts med hjälp av unga chefer mellan åldrarna 25-35 år. De valda unga cheferna är verksamma i olika branscher och i olika geografiska områden i Sverige. I syfte att besvara problemformuleringarna har vi utgått från en abduktiv forskningsansats. Slutsats: Unga chefer upplever att chefskapet som ung innebär en del svårhanterliga karriärsutmaningar. Den första utmaningen är åldersskillnaden mellan den unga chefen och de äldre medarbetarna. Unga chefer saknar ofta den naturliga statusen som kommer med åldern, vilket gör det svårt för dem att utföra chefskapet. Unga chefer upplever även svårigheter i att skapa förtroende gentemot sina medarbetare. Orsaken till utmaningen att skapa förtroende grundar sig främst i att de ständigt behöver bevisa sin kompetens och lämplighet för chefsrollen. Unga chefer upplever att det stora ansvaret är en ständig utmaning. Ansvaret leder till stora uppoffringar av privatlivet och kräver både tid och energi av den unga chefen, vilket kan upplevas som övermäktigt. Vidare är digitaliseringen och den ständiga uppkopplingen en återkommande utmaning som många unga chefer upplever svårhanterlig. Den ständiga uppkopplingen och att alltid finnas tillgänglig för sina medarbetare har visat sig vara både stressande och har en negativ effekt på arbetslivet och privatlivet. Det finns även svårigheter i att delegera och prioritera arbetsuppgifter. Unga chefer behöver förberedas bättre med hjälp av en praktik under studietiden och med en större inblick i hur chefsrollen ser ut under tiden som medarbetare. Slutligen har det visat sig att unga chefers tidigare förväntningar på chefsrollen kan vara avgörande för hur de upplever och hanterar karriärsutmaningarna. Nyckelord: Unga chefer, karriärsutmaningar, chefskap, förväntningar / Title: To undertake a management position as a young person - A study about young managers career challenges Authors: Emmy Johansson and Olivia Bengtsson Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics Program: Human Resource Management Course: Business Administration III – Organization (Bachelor thesis) Supervisor: Kjell Arvidsson Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to identify the challenges young managers faces in their careers, as well as how young managers could be better prepared for the perceived career challenges. By identifying the challenges of young managers, we wish to create increased awareness among prospective young managers, organizations and leadership programs. Methodology: Through a qualitative research strategy, semi-structured interviews has been conducted using young managers between the ages of 25-35 years. The chosen young managers are active in different industries and in different geographic areas in Sweden. In order to answer the problem formulations, we have assumed an abductive research effort.Conclusion: Young managers experience management as challenging and difficult to manage. One of the challenges is the age difference between the young manager and the older employees. Young managers lack the natural status that comes with age which makes it difficult for them to execute the managership. Young managers experience difficulties in creating confidence in their employees. The reason for the challenge of trust is the fact that they constantly need to prove their competence and suitability for their management position. Young managers feels that the large responsibility is a constant challenge. The responsibility leads to large sacrifices of the personal life and requires both time and energy, which can be perceived as hard to handle. The digitization and the constant availability are a recurring challenge which many young managers find difficult to handle. This challenge has been proved to be both stressful and affecting working life and privacy life. There are also difficulties in delegating and prioritizing tasks. Young managers needs to be better prepared for a manager position by using an internship during their studies and with a better knowledge of what a manager's role involves. Finally it has been proved that young managers previous expectations of the management position can be decisive for how they perceive and manage the career challenges. Keywords: Young managers, career challenges, management, expectations

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur unga kvinnor som arbetade i gymbranschen upplevde sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv samt om de upplevde att de påverkades av fysisk aktivitet i sitt arbete. Frågeställning: Hur upplever dessa personer sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv? Hur upplever dessa personer att de påverkas av fysisk aktivitet i sitt arbete? Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodell, 1990. Den baserades på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 21-30 år från sju olika gymkedjor. Utifrån studiens syfte, teoretiska modell samt tidigare forskning utformades en intervjuguide som testades och utvärderades i tre pilotintervjuer. Intervjuerna genomfördes vid ett personligt möte och spelades in. Det transkriberade materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Först med en deduktiv ansats utifrån teoretisk modell och studiens frågeställningar med teman krav, kontroll, socialt stöd och fysisk aktivitet. För att försäkras om att inget i materialet systematiskt uteslutits genomfördes därefter en analys med induktiv ansats. Utifrån denna skapades ytterligare ett tema träningsintresse. Studien förhöll sig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer med de fyra huvudkraven. Resultat: Samtliga respondenter upplevde att arbetsmängd, tidspress och inflytande över arbetet varierade beroende på kundflödet in och ut från gymmet under hög- respektive lågsäsong. De upplevde att de hade utvecklats under sin tid i branschen och beskrev arbetet som varierande uppgiftsmässigt vilket upplevdes som stimulerande. En majoritet av respondenterna upplevde en god relation till och känslomässig stöttning från sina chefer och/eller kollegor. Däremot upplevde de flesta ett missnöje över låg lön. Alla var fysiskt aktiva på fritiden och upplevde att träning påverkade dem positivt i deras arbete. De uppgav att deras eget träningsintresse bidrog till en positiv upplevelse av arbetsmiljön eftersom det gjorde att arbetet kändes roligt, meningsfullt och att det skapade sammanhållning med deras kollegor. Slutsats: Respondenternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön var både positiva och negativa. De positiva upplevelserna bidrog till att respondenterna kände att de trivdes bra med arbetet i nuläget. Däremot bidrog de negativa upplevelserna till att de inte såg någon längre framtid inom branschen. Utifrån respondenternas upplevelser verkar gymbranschen vara en arbetsplats där de anställda arbetar under en kortare period för att för sedan söka sig vidare karriärmässigt. Det skulle vara intressant att vidare undersöka om dessa arbetsförhållanden är medvetet utformade av arbetsgivarna eller om föreliggande studies resultat eventuellt skulle kunna användas som underlag för förändring av arbetsvillkoren inom gymbranschen.

The aim of this study is to examine how young adults reason when it comes to mental illness among their peers and how they look upon seeking support and help for mental illness. This study is based on three focusgroupinterviews with 14 young adults in Sweden. The theoretical framework is labeling theory, which describes deviation as a process in which society forces social problems as a label onto people until they begin to identifies as deviants. Our results show that young adults are openminded when it comes to mental illness among their peers, but they are on the other hand negative towards seeking help for it. The explanation for this seems to be that many young adults have experiences of mental illness and therefor they believe it is a very important subject, although seeking help for it are strongly connected to stigma because of the prejudice that only people with severe psychological diagnoses are the ones that seek help. Most young adults with mental illness do not have psychological diagnoses and therefor associate seeking help with deviation. Other identified reasons for not wanting to seek help are lack of knowledge and bad experiences with former help-seeking.

År 2012 avled 1.5 miljoner människor till följd av diabetes och förekomsten av sjukdomen ökar i världen hela tiden. Diabetes typ 1 betraktas som den allvarligaste formen av diabetes och varje år insjuknar 400 personer i åldrarna 15–34. Individen måste själv hantera 95% av sin egen diabetesvård vilket gör att hen ställs inför många krav att utföra olika former av livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en systematiskt litteraturstudie med kvalitativ metod med en induktiv manifest design. Under databearbetningen framkom fem teman: upplevd rädsla, upplevelser av bristande kunskap, upplevelser av egenvård, upplevda svårigheter samt upplevelser av relationer och stöd. Resultatet i studien belyser svårigheter med egenvård, rädslor relaterade till sjukdomen, att känna sig annorlunda, svårigheter med att avslöja sin sjukdom, att känna sig dömd av andra på grund av deras okunskap, bristen på stöd och dåligt bemötande från vårdpersonal. Dessa upplevelser är viktig kunskap för sjuksköterskor för att ge en god omvårdnad och det kan vara intressant att genomföra vidare forskning kring hur individer upplever sjuksköterskans stöd samt vad sjuksköterskan kan göra för att främja egenvård. / In 2012, 1,5 million people died due to diabetes and the prevalence of the disease increases worldwide all the time. Type 1 diabetes is considered the most serious type of diabetes and every year 400 people in the ages 15-34 sicken in the disease. The individual must manage 95% of their diabetes management which puts him or her to be faced with a lot of demands to perform different kinds of lifestyle changes. The aim of this study was to illustrate young adults’ experiences of living with type 1 diabetes. The study was performed as a literature study with a qualitative methodology and inductive manifest design. In the data analysis five categories emerged: experienced fear, experiences of lack of knowledge, experiences of self-care management and experiences of relationships and support. The result of this study highlights the difficulties of self-care management, fears related to the disease, feeling different, the difficulties of disclosing the disease, feeling judged by others because of their lack of knowledge, lack of support and bad treatment from healthcare professionals. These experiences are important knowledge for nurses to give a good nurturance and it could be interesting to do further research about how individuals experience the support from the nurse and what the nurse can do to promote self-management.

Swedish authorities have the responsibility to protect children from bad caring. In the Swedish welfare system it is possible to take a child out of its original home when there is a suspicion about a child being maltreated. The Swedish law regarding The Compulsory Care of Young Persons Act, LVU, legalize this intervention. When using this intervention, the parents of the child are not seen as giving the child a ”good enough” care. The expression ”good enough”, or ”tillräcklig föräldraförmåga” is well known and used throughout the social care system, even though there is no actual definition of what ”good enough”-parenting entails. Instead it is up to the social worker who is in charge of the investigation of a child’s wellbeing to make the decision if the”good enough”-parenting exist in every individually case. In this study ten court orders have been viewed with the purpose of finding, and examine, a discourse of ”good enough”-parenting. In these specific court cases the parents have requested to be reunited with their children who have previously been removed from their home under the law). In search of this discourse, we found that the complexity of finding a definition of what is seen as ”good enough”, are harder than we expected. Even though the authorities in Sweden have the same law to build upon, the result of the ten court orders shows that the investigators have a big capacity to self-interpret what is ”good enough”. The outcome of the investigations that eventually end up in court have all distinguished a different definition of what is ”good enough”. This results in different kinds of determinations for something that is supposed to be interpreted in a similar way to preserve the rule of law. Keywords ”Good enough”-parenting, ”good enough”,  The Compulsory Care of Young Persons Act (LVU), decision making process, interpretative prerogative.   Nyckelord Tillräcklig föräldraförmåga, tillräcklig, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, beslutsprocess, tolkningsföreträde.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.