<p>I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund. Tidigare forskning visar bland annat att individualiseringen och kravet på flexibilitet leder till ökade svårigheter att både förvärva och behålla en anställning. Undersökningens resultat och analys genomfördes på 6 respondenter som alla tagit examen från Mälardalens högskola under hösten 2004. Studiens resultat präglas av de val som respondenterna gjort, både före, under och efter utbildningstiden. Alla respondenter i studien har arbete men några anser att de är överkvalificerade för de tjänster de nu har. De upplevde sig också vara osäkra i sina anställningar men hade en hög mobil vilja under förutsättning att flytt eller pendling leder till en anställning. Gemensamt för alla var dock att de anser att de i och med sin unga ålder saknar erfarenhet vilket ökar svårigheterna på arbetsmarknaden. Respondenterna hade i flera fall haft en stor hjälp av det nätverk som de förvärvat på sina arbetsplatser då de sökte andra jobb. I diskussionen resoneras kring undersökningens resultat som bland annat rörde respondenternas mobila vilja, hur olika val påverkat arbetslivet och etableringsprocessen, betydelsen av det personliga nätverket och attityder till den egna åldern.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland för att undersöka sex- och samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll samt kvalitet. Resultatet visade att majoriteten av högstadie- och gymnasieskolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning och det vanligaste innehållet i undervisningen är STI, sexualitet, könsroller, relationer, kärlek samt preventivmedelsinformation. Hälften av skolorna samarbetar med en annan verksamhet i undervisningen och en tredjedel av skolorna har fastställda mål för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Slutsatsen är att undervisningen i vissa skolor bör utgå mer från ett främjande perspektiv och fler skolor behöver mål för sex- och samlevnadsundervisningen och utvärdera undervisningen i större utsträckning.</p> / <p>Sexuality is a fundamental need for humans and influences the individuals experience of health and well-being. The school serves as an important arena to promote adolescents sexual health and sex education in schools can have significant effects on adolescents` development. Sex education has been mandatory in Swedish schools since the year 1955. A quality review shows inequality in sex education in Swedish schools, both between schools and within each school. The aim of this study was to investigate how sex education is implemented in Sörmlands schools from grade seven to grade twelve. A questionnaire was sent out to all schools from grade seven to grade twelve in Sörmland to investigate sex educations extent, content and quality. The result showed that the majority of the investigated schools have sex education and the most common contents is STI, sexuality, gender roles, relationships, love and birth control information. Half of the schools collaborating with others in sex education and a third of the schools have set targets for the sex education. The conclusion is that sex education in some schools should be more of a promotion prospects and more schools need to set targets for the sex education and evaluate the sex education to a greater extent.</p>

<p>Internet används idag av väldigt många ungdomar som kommunicerar genom Instant messaging och e-post eller är medlem i olika Communitys såsom Facebook. Många ungdomar använder även Internet till att kontrollera och söka efter fakta. Unga tjejer tillhör den första generationen som växer upp i detta enorma informationsflöde som Internet och de sociala medierna innebär och de är även en av de grupper som är väldigt påverkningsbara genom bland annat olika medier. På Internet kommuniceras det mycket kring sex, vilket bland annat märks genom att sex är det vanligaste sökordet på Internet.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur unga tjejer använder sociala medier, dvs. Internet, när de vill ha information om sex och samlevnad och vi vill även få reda på hur tjejerna vill ha information om sex. Vi har därför valt att göra fokusgrupper med tjejer födda 1993 som går på Sundsvalls gymnasium. Syftet är även att undersöka hur dessa tjejer, Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen resonerar kring kommunikation om sex och samlevnad och även att få en bild av vad som kommuniceras om sex och samlevnad på några utvalda webbsidor.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken webbsidor som riktar sig till ungdomar där sex och samlevnad diskuteras. Det vi kommit fram till att det diskuteras mycket om på dessa fyra sidor är allmänna frågor som bland annat handlar om könssjukdomar och graviditeter samt frågor och tips om olika preventivmedel. Det förekommer dock också allvarligare ämnen som t.ex. frågor och berättelser om våldtäkter. Frågor relaterade till tjejers osäkerhet är också något vi sett mycket av.</p><p>Från de två samtalsintervjuer vi har gjort med Folkhälsoinstitutet och Ungdomsmottagningen i Sundsvall har vi kommit fram till att de tycker att det är bra att det finns en diskussionsmöjlighet för tjejerna. De tycker att även om det finns bra information på Internet så måste man vara medveten om att det även kan finnas felaktig information. De är inte förvånade över vad som diskuteras på Internet men saknar samtidigt mer grundläggande frågor såsom värderingar och jämställdhet både på Internet och i sexualundervisningen i skolan.</p><p>Det fokusgrupperna visar är att många av tjejerna inte använder sociala medier för att söka information om sex och samlevnad. Däremot är det många av dem som säger att de skulle kunna göra det eftersom det går fort och är lättillgängligt. Tjejerna tycker även att både Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen i skolan är ett bra sätt att få information på men de har åsikter om vad som kan förbättras gällande dem. </p><p>Undersökningen har visat att det är bra att det finns möjlighet för unga tjejer att kommunicera och söka information om sex och samlevnad på Internet men att det samtidigt måste vara anpassat efter deras kommunikationsbehov som i mångt och mycket bygger på interaktion. Det är även viktigt att Ungdomsmottagningen och sexualundervisningen anpassas bättre efter ungdomars behov.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv redogöra för hur den straffrättsliga påföljden om överlämnande till särskild vård för unga verkställs inom socialtjänsten. Avsikten är också att analysera huruvida påföljden verkställs på ett sätt som står i samklang med lagstiftarens intentioner, samt att diskutera hur den enskilde socialsekreteraren kan bidra med att kravet på rättsäkerheten efterlevs och förstärks. Uppsatsen har en rättsdogmatisk ansats parat med kvalitativa intervjuer. Huvudsakliga källor har utgjorts av förarbeten, praxis samt rättsvetenskaplig och kriminologisk litteratur. Resultatet visar att kravet på rättsäkerhet till stora delar är uppfyllt, då överlämnande till särskild vård för unga verkställs och utreds. Dock föreligger ett behov av att ytterligare definiera vad begreppet särskilt vårdbehov innebär, då detta är ett krav för att påföljden ska kunna aktualiseras. Definitionen för särskilt vårdbehov utgår i dagsläget från den övergripande definitionen i SoL, vilket kan medföra ökad risk för en oenhetlig lagtolkning. Då riktlinjer från Socialstyrelsen i form av allmänna råd och föreskrifter saknas, ökar risken för att kraven på legalitet, förutsebarhet och objektivitet åsidosätts. Socialtjänstens ansvar för rättsäkerhet blir i denna kontext tydlig och behovet av föreskrifter och allmänna råd med syfte att öka enhetligheten i lagtolkningen är därför uppenbar. Det har också framkommit att en tydlig samverkan mellan socialtjänst, polis- och åklagarmyndighet är en förutsättning för en effektiv, rättssäker och skyndsam handläggning av ungdomsmål.</p>

<p>The Somali community is relatively new in the UK and the majority of Somalis in Bristol are living under poor conditions in deprived areas. According to literature and research relevant for this study ethnic identity seems to be of more importance when threatened by environmental or social changes, such as experiences of migration. Young people are more exposed to such a process of identity construction. The aim for this study was to get a more profound understanding for the significance of migration for young Somali people’s identity formation in Bristol. We aimed to answer the following questions; 1) how do the young people describe their experiences of migration, 2) how do they describe their place in the new society and 3) how do they describe their ethnic and national belonging. To reach our aim we have performed six semi-structured qualitative interviews with three young Somali women and three young Somali men in Bristol in the age 18 to 25. The results show that the young participants’ experience of migration differs in many ways. The young people express a certainty about their personal identity as well as their ethnic and national belonging to the Somali community. Hence, looking at the conclusions from a holistic view a firm uncertainty and contradictorily reflections are revealed. Some influencing aspects on the significance of migration for the young people’s identity formation are exposed. The age at the time of leaving Somalia and arriving in the UK is one; the age at the time the interviews were held is another. The family and friends along with religion, the Somali language and the social surroundings in the living area all have influence in the Somali young people’s experiences of forming a life as well as an established identity in Bristol.</p>

<p>Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.</p>

<p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.</p>

<p>Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.</p>

<p>Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.</p>