I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund. Tidigare forskning visar bland annat att individualiseringen och kravet på flexibilitet leder till ökade svårigheter att både förvärva och behålla en anställning. Undersökningens resultat och analys genomfördes på 6 respondenter som alla tagit examen från Mälardalens högskola under hösten 2004. Studiens resultat präglas av de val som respondenterna gjort, både före, under och efter utbildningstiden. Alla respondenter i studien har arbete men några anser att de är överkvalificerade för de tjänster de nu har. De upplevde sig också vara osäkra i sina anställningar men hade en hög mobil vilja under förutsättning att flytt eller pendling leder till en anställning. Gemensamt för alla var dock att de anser att de i och med sin unga ålder saknar erfarenhet vilket ökar svårigheterna på arbetsmarknaden. Respondenterna hade i flera fall haft en stor hjälp av det nätverk som de förvärvat på sina arbetsplatser då de sökte andra jobb. I diskussionen resoneras kring undersökningens resultat som bland annat rörde respondenternas mobila vilja, hur olika val påverkat arbetslivet och etableringsprocessen, betydelsen av det personliga nätverket och attityder till den egna åldern. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Endometrios, en sjukdom med symtom som smärtor eller blödningar i samband med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde skolsköterskans stöd under högstadie- och gymnasietiden, för att kunna påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ undersökning med kvalitativt inslag. Ett frågeformulär skickades ut till föreningens 59 medlemmar, 24 kvinnor svarade. Resultatet visade att några få kvinnor var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap, stöd och förståelse från skolsköterskan vilket ibland gav ett icke tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos ungdomsmottagningar och läkare. Tillgängligheten av skolsköterskan på de olika skolorna varierade. Mer resurser bör läggas på kunskaper både hos skolsköterskor och de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna. / Endometriosis, a disease that gives symptoms like dysmenorrhea or abnormal bleedings during menstruation, often appears during the early adolescent and several years passes from onset of the symptoms to the point of diagnosis. The women with this diagnose often describes the feeling of not being understood, even during their adolescence. The disease may appear with troubles for the women that gives effects upon physical, mental and social impact which can be seen. The aim was to investigate what kind of support the women had got from there school nurse during junior high school and high school to affect the quality of life. A method of a quantitative study with qualitative influences was used. The respondents were found through the Swedish Endometriosis Associations youth section. A questionnaire was sent out to 59 women and 24 responded. The result showed that few of the women were satisfied with the support they received during their time in school. Almost all the women expressed that there was a lack of knowledge, support and understanding from the school nurse. Consequently, the women were not satisfied with the health care encounter. Lack of understanding and knowledge was found even at social advice and guidance centres for young people and physicians. The availability of the school nurses varied between different schools. The resources should be used to give knowledge to school nurses and the adolescents to improve the adolescents quality of life.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationen Mamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare. Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället. De mest frekventa och framstående samtalsämnen som uppkom under intervjun var den stress som härstammar från känslan av att vilja förbereda sig för vilka olika vägar livet kan ta samt stressen av att känna sig tvungen att behöva dra nytta av de möjligheter som erbjuds unga kvinnor idag.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA]. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala. Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom. Inget samband mellan tidigare kontakt med sjukvården och huruvida undersökningsgruppen sökte rätt vårdnivå kunde påvisas. En av fem patienter bedömdes initialt ha sökt fel vårdnivå på båda verksamheterna. Slutsats: Primärvården kan spela en nyckelroll i styrning av patientflödet men även andra instanser som kuratorstöd och psykologstöd kan bidra. Mer forskning behövs för att fastställa bakomliggande orsaker och prevalens. / Background/aim: Many patients seek emergency departments [ED] based on inappropriate causes, a considerable amount of which are young adults (aged 18-25). In the western society, the problem with non-acute patients seeking ED care, have been a topic of debate since the 80´s. The long waiting times and the increasing flow of patients at the ED are associated to a lower level of satisfaction amongst patients. The primary health care plays a key role in controlling the flow of patients seeking care. The aim of this study is to describe health care seeking behaviors, based on sex, age, symptoms and appropriate level of care, ED versus the out-of-hospital ED. Method: A descriptive consecutive questionnaire collection was conducted at the ED in Uppsala University Hospital and at the out-of-hospital ED (Cityakuten) in Uppsala. Result: Female patients were most represented seeking care in the study group, and the most common reason for seeking ED care was abdominal symptoms. At the out-of-hospital ED the most common reason was general flu symptoms. No correlation between previous health care contact and whether the study group used the appropriate health care level was found. At the first assessment one in five patients sought the wrong care level at hospital based ED and at the out-of-hospital ED. Conclusion: The primary health care should play a key role in controlling the patient flow. Other agencies such as counselor support and psychiatrists should contribute as well. Further research should focus on establishing underlying causes and the prevalence.

This paper focuses on how young people use and are affected by Facebook. The study embodies students from the social work program in Sweden and their view on Facebook use. Earlier research has shown that Facebook use has increased among youths. At the same time research tells us that social interaction plays an important part in shaping our identity. It is from those stands that we base this paper on, and explore our interview persons answer after the theories of Erving Goffman and the people who have studied him, such as Bernie Hogan and Zeynep Tufekci. The results showed that people tend to only present on Facebook, what was good and things that weren’t so personal. It was clear that Facebook can be used as a very effective communication tool, however the networking site can also cause stress. Something that several of the students were concerned about was how Facebook, and internet in general would be used in the future, this considering parents that upload contents about their small children.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                       Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll. Ur ett sociologiskt och sexologiskt perspektiv kretsar det teoretiska ramverket kring Gisela Helmius definitioner av samhällelig sexualsyn samt Gayle Rubins sexhierarki. De metoder som använts är huvudsakligen en kritisk diskursanalys med fokus på texternas konstruktivistiska funktion samt en mindre kvantitativ analys som ger svar på hur stor del av medieinnehållet som berör sexualitet. Empirin grundas på elva stycken livsstilsmagasin riktade till unga kvinnor.                       Av analysen framkommer att cirka nio procent av innehållet i de undersökta tidningarna berör sexualitet i någon form. Det framkommer också att de undersökta tidningarna är präglade av den restriktiva sexualsyn som råder i Sverige, vilken sannolikt delvis är ett resultat av ovan nämnda avsexualisering. Detta yttrar sig främst i ett befästande av den rådande kärleksideologin där sexualiteten endast får röra sig inom kärlekens, heterosexualitetens och tvåsamhetens ramar. Det framkom också att de undersökta tidningarna bidrar till ett osynliggörande av det kvinnliga sexuella könet. / Given that the media can be defined as a socialization factor and that sexuality is a topic that is often aired in various media, the purpose of this qualitative analysis is to examine how the media portrays sexuality and more specifically women's sexuality. The reason for examining women's sexuality is that women during the 17th century were constrained in their sexuality compared to men, and this constraint most likely has made an inprint on society to this day. This study poses three questions, the first concerns if the desexualisation of women characterizes the lifestyle magazines today. The second question examines which words that are used in lifestyle magazines to describe the female genitalia. The third question focuses on to which extent the media content in lifestyle magasines is characterized, directly or indirectly, by sexuality. From a media and communications perspective the study has a theoretical framework based on agenda setting and how media is able to influence its users, the young users in particular. The research done by Jenny Kitzinger plays a central part. From a sociological and a sexological perspective the theoretical framework revolves around Gisela Helmius' definitions on ideas of sexuality in society and Gayle Rubin's hierarchical valuation of sex acts. The methods that have been used are a critical discourse analysis which examines the constructivist function of the texts and a smaller quantitative analysis to examine to which extent the media content concerns sexuality. The empirical data is based on eleven lifestyle magazines aimed at young women. The analysis reveals that nine percent of the content in the examined magazines concerns sexuality in some way. It also reveals that the examined magazines are characterized by the idea of a restrictive sexuality which prevails in Sweden, which problably is a result of the above mentioned desexualisation. This manifests primarily in the consolidation of the prevailing ideology of love, where sexuality only is allowed within a framework of love, heterosexuality and monogamy. The magazines also contribute to making invisible the female sexual genitalia.

No description available.

Bakgrund: Sedan 1975 när abortlagen i Sverige trädde i kraft, har kvinnor själva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvård tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och känslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors känslomässiga upplevelser av abort är därför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där nio artiklar samlades in och analyserades. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier vilka var Känslomässiga upplevelser i samband med beslutet, Känslomässiga upplevelser i samband med ingreppet och Känslomässiga upplevelser efter aborten. Kategorierna tar upp både positiva och negativa känslor som berör abortupplevelsen. Diskussion: Tre centrala fynd diskuterades utifrån de tre resultatkategorierna. Dessa fynd belyser kvinnornas oro och rädsla i samband med beslutstagandet, kvinnornas känsla av lättnad de upplever direkt efter aborten och känslan av upprördhet och ledsamhet som kan finnas hos kvinnorna flera år efter aborten. Slutsats: Då abortupplevelsen är individuell, är det viktigt att sjuksköterskan ser till hela kvinnans upplevelse, både det fysiska, psykiska och känslomässiga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman: familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H. Decker och David C. Pyroozs (2013) beskrivning. Det analyserade datamaterialet visar på att de tre sociala faktorerna påverkade de unga männen att upphöra med brott. En fundamental förutsättning för upphörandet var att ha starka och stabila familjerelationer. Vidare var valet av umgängeskrets en viktig faktor när de unga männen tog avstånd från den kriminella sfären. Även investeringar i arbete och studier stärkte deras sociala band till andra delar av livet vilket tyder på att sysselsättning har varit av betydelse för upphörandet med brottsliga handlingar. Positiva sociala relationer tillförsåg ungdomarna med resurser som skapade förutsättningar för de att utveckla ett positivt socialt kapital, vilket i sin tur ökade deras involvering i majoritetssamhället. Av studien framgår att familjen var en grundläggande och avgörande faktor som påverkade de unga männen att lämna en kriminell livsstil. Familjen och resurser som fanns tillgängliga genom dessa relationer utgjorde basen för hur andra delar av informanternas tillvaro utvecklade sig och var utgångspunkten för deras reflekterande kring de andra två undersökta sociala faktorerna.