Introduktion: Sociala mediers påverkan på hälsan är ett utforskat område där det råder motstridiga fynd kring sociala mediers hälsopåverkan hos ungdomar och unga vuxna. Enligt författarnas kännedom finns inga kvalitativa litteraturöversikter som enbart fokuserar på de positiva aspekterna av sociala medier och hur det kan främja hälsan ur både ungdomar och unga vuxnas perspektiv. Det är av vikt att fokusera på både ungdomar och unga vuxna, eftersom dessa genomgår kritiska utvecklingsperioder som påverkar och lägger grunden för den framtida hälsan. Syfte: Syftet är att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap kring ungdomar och unga vuxnas perspektiv av sociala mediers positiva hälsoaspekter. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar publicerade mellan 2019 och 2024, som fokuserade på ungdomar och unga vuxnas (13–25 år) perspektiv av positiva hälsoaspekter med sociala medier, valdes från databaserna PubMed och Web of Science.Totalt inkluderades nio artiklar i dataanalysen. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem huvudteman: sociala kontakter; socialt stöd och gemenskap; självuttryck, validering och positiv jämförelse; positivt innehåll och emotionellt stöd; och informationskälla. De inkluderade artiklarna tillämpade intervjuer och fokusgrupper som huvudsakliga insamlingsmetoder och resultaten indikerade på att sociala medier främst påverkade ungdomar och unga vuxna positivt ur mentala och sociala aspekter. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar denna litteraturöversikt att sociala medier har en positiv inverkan på hälsan hos ungdomar och unga vuxna, särskilt med avseende på mentala och sociala aspekter. Därav kan hälsovägledare utnyttja resultaten från litteraturöversikten för att främja mental och social hälsa hos ungdomar och unga vuxna genom att fokusera på de hälsofrämjande aspekterna av sociala medier. / Introduction: The impact of social media on health is a researched area where there are conflicting opinions about the impact of social media on the health of adolescents and young adults. To the authors' knowledge, there are no qualitative literature reviews that deal solely with the positive aspects of social media and how it can promote health from both adolescents' and young adults' perspectives. It is important to focus on both adolescents and young adults, as these go through critical development periods that affect and lay the foundation for future health. Objective: The aim is to compile knowledge about adolescents'and young adults' perspectives of the positive health aspects of social media through a literature review. Method: A literature review based on qualitative articles published between 2019 and 2024, which focused on adolescents' and young adults' (13-25 years) perspectives on positive health aspects of social media, was selected from PubMed and Web of Science databases. A total of nine articles were included in the data analysis. Results: The data analysis resulted in five main themes: social contacts; social support and community; self-expression, validation and positive comparison; positive content and emotional support; and source of information. The included articles applied interviews and focus groups as mainmethods for collection of data and the results indicated that social media mainly influenced adolescents and young adults positively from mental and social aspects. Conclusion: In conclusion, this literature review indicates that social media has a positive impact on the health of adolescents and young adults, especially with regard to mental and social aspects. Hence, practitioners who are working in the field of health promotion can use the findings from this literature review to promote mental and social health in adolescents and young adults by focusing on the health-promoting aspects of social media.

Denna studie undersöker generation Z kvinnors konsumtionsbeteende i förhållande till secondhand. Secondhand blir alltmer populärt och uppmärksammas som en större del i unga kvinnors konsumtion. Generation Z och secondhand är ett relativt outforskat område. Genom att undersöka generation Z kvinnor bidrar vi till den sociologiska forskningen genom att tillföra mer kunskap om området, secondhandkonsumtion. I studien tillämpades forskningsansatsen grundad teori. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem skuggningar och informella intervjuer, tre semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Resultatet visar på huvudangelägenheten om hur generation Z kan konsumera utan dåligt samvete, vilket besvaras av kärnkategorin sköna känslor som täckmantel. Sköna känslor som täckmantel innefattar att generation Z erhåller känslor av tillfredsställelse vid secondhandkonsumtion som tillämpas för att komma undan det dåliga samvetet som konsumtion tenderar att medföra. Resultatet visar tre huvudkategorier, billigare pris som lockar, att göra ett fynd och cirkulär konsumtion vilka är de främsta motiven till att vilja konsumera secondhand. Slutligen framkom fem bakgrundskategorier, varav ändamålsanvändning, noggrannhet, oförutsägbart utbud och fönstershopping betraktas som instrumentella och trendig shopping som kontextuell. Resultatet undersöks med hjälp av Baumans teori om flytande modernitet, konsumtionssamhället och konsumism.

Background - Young adults’ are facing grave challenges when attempting to access housing in Sweden. Home ownership and first-hand leasing contracts are difficult to acquire and out of reach for those without external help. At the same time, the mental well-being of young adults’ in Sweden have shown to be deteriorating, including symptoms such as severe depression, anxiety and worry. This study attempts to explore the vulnerability of young adults’ in the Swedish housing market, and to better comprehend the reasons behind growing concerns regarding their future housing. Aim - The aim of the thesis is to explore what factors contribute to young adults’ future housing worries in Sweden.Data/Methodology - The study is based on data collected from a national survey conducted in 2023. Following, an empirical analysis was performed on a sample of 1396 individuals between the ages 18-30. A logistic regression is thereafter conducted to test a model on the basis of hypothesised factors.   Results - The results show that young adults’ who are unsatisfied with life, have low disposable income, live in a major city and do not hold a mortgage have an increased propensity to worry about their future housing situation. Conclusion - The study suggests that individual traits may not amplify concerns about future housing as much as broader societal and economic factors. / Bakgrund - Unga vuxna står inför svåra utmaningar när de försöker få tillgång till bostäder i Sverige. Ägandet av bostad samt tillgången till ett förstahandskontrakt är utmanande och utom räckhåll för dem utan extern hjälp. Samtidigt har den mentala hälsan hos unga vuxna i Sverige försämrats, och symtom såsom depression, ångest och oro blir allt vanligare. Denna studie utforskar sårbarheten hos unga vuxna på den svenska bostadsmarknaden för att bättre förstå orsakerna bakom ökande oro angående deras framtida boende.Syfte - Syftet med avhandlingen är att utforska vilka faktorer som bidrar till unga vuxnas framtida bostadsoro i SverigeData/Metod - Studien baseras på data insamlad från en nationell enkät genomförd 2023. Därefter utfördes en empirisk analys på ett urval av 1396 individer mellan 18-30 år. En logistisk regression genomförs sedan för att testa en modell baserad på hypotetiserade faktorer.  Resultat - Resultaten visar att unga vuxna som är missnöjda med livet, har låg disponibel inkomst, bor i en storstad och inte har ett bostadslån har ökad benägenhet att oroa sig för sin framtida bostadssituation. Slutsats - Studien antyder att individuella egenskaper inte förstärker oro för framtida bostadssituation lika mycket som bredare samhälleliga och ekonomiska faktorer.

The Swedish homeownership market has had its ups and downs over the years with rising and falling prices and supply. What has remained unchanged is the difficulty of entering the market and buying a home, especially as a young adult. Therefore, proposals for measures aimed at improving the challenges surrounding market entry have been put forward, but despite that, the situation has not improved. Thus, the aim of the study was to explore what measures and solutions have been developed in Sweden between the years of 2000 and 2024 that make it easier for young adults who are first-time homebuyers to enter the homeownership market. The consequences of the proposed measures were then clarified in order to determine their effects in the housing market if implemented. Based on this, the study identified potential gaps and suggested additional measures that are needed to better support market entry for this group. The existing literature highlights the increasing difficulty that young adults face when trying to enter the homeownership market, which is due to factors such as limited supply, high housing prices, low incomes, and stringent loan requirements. Prospect theory, housing economics, and moral hazard provided a framework for understanding the decision-making processes of first-time buyers and the potential risks associated with government interventions. The chosen method was semi-structured interviews, conducted with experts from relevant authorities and companies, as well as with first-time homebuyers. This approach allowed for an in-depth exploration of the participants' perspectives on the proposed measures, their effects, and the need for additional ones. The conclusions were that between 2000 and 2024 the proposed measures consisted of the start loan, raising the mortgage cap, adjusting the amortization requirements, co-ownership, acquisition guarantee, and subsidized housing savings. The findings suggested that measures aimed at easing loan requirements are likely to increase demand for housing, potentially leading to higher housing prices if there is no corresponding increase in supply. Also, measures that increase the accessibility to loans may lead to higher indebtedness and financial vulnerability, but at the same time may act as short-term solutions and enable first-time buyers to enter the market by reducing upfront costs. Hence, there is a need for policies that increase housing supply and, in turn, lower the housing prices and increase access to the market. There is also a demand for individualized amortization requirements and flexible credit assessments for first-time buyers, as well as long-term solutions like subsidized savings. / Den svenska bostadsmarknaden har haft sina upp- och nedgångar genom åren med stigande och fallande priser och utbud. Det som har förblivit oförändrat är svårigheten att komma in på marknaden och köpa sin första bostad, särskilt som ung vuxen. Därför har förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utmaningarna kring marknadsinträde lagts fram, men trots detta har situationen inte förbättrats. Syftet med studien var därför att undersöka vilka åtgärder och lösningar som har tagits fram i Sverige mellan åren 2000 och 2024 som syftar till att göra det enklare för unga vuxna som är förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Sedan klargjordes konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för att kunna avgöra deras effekter på bostadsmarknaden om de implementeras. Baserat på detta identifierade studien potentiella luckor och föreslog ytterligare åtgärder som behövs för att bättre stödja marknadsinträde för denna grupp. Den befintliga litteraturen belyser den ökande svårigheten som unga vuxna möter när de försöker ta sig in på bostadsmarknaden, vilket beror på faktorer som begränsat utbud, höga bostadspriser, låga inkomster och strikta lånekrav. Prospektteori, bostadsekonomi och moralisk risk gav ett ramverk för att förstå förstagångsköparnas beslutsprocesser och de potentiella riskerna med statliga ingripanden. Den valda metoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med experter från relevanta myndigheter och företag, samt med förstagångsköpare. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en djupgående utforskning av deltagarnas perspektiv på de föreslagna åtgärderna, deras effekter och behovet av ytterligare åtgärder. Slutsatserna var att de föreslagna åtgärderna mellan 2000 och 2024 bestod av startlånet, höjning av bolånetaket, justering av amorteringskraven, samägande, förvärvsgarantin och subventionerat bosparande. Resultaten tyder på att åtgärder som syftar till att lätta på lånekraven sannolikt kommer att öka efterfrågan på bostäder, vilket potentiellt kan leda till högre bostadspriser om det inte sker en motsvarande ökning av utbudet. Åtgärder som ökar tillgängligheten till lån kan också leda till högre skuldsättning och finansiell sårbarhet, men kan samtidigt fungera som kortsiktiga lösningar och möjliggöra för förstagångsköpare att komma in på marknaden genom att sänka de initiala kostnaderna. Därav behövs en politik som ökar bostadsutbudet och i sin tur sänker bostadspriserna och ökar tillgången till marknaden. Det finns också efterfrågan för individbaserade amorteringskrav och flexibla kreditbedömningar för förstagångsköpare, samt långsiktiga lösningar som subventionerat sparande.

The demographic and structural changes which have taken place in Sweden have brought challenges to its rural areas. Sweden's growth policy has been influenced by neoliberal growth concepts, which has led to a change in the responsibility of service. The need for citizen involvement to maintain services in rural areas has increased, where the citizens are to a greater extent attributed responsibility for the development in rural areas.The municipality of Falun has large rural areas where residents living outside the urban area have felt that they have not been prioritized in previous decision-making. The government of the municipality has therefore strategically been working on strengthening the identity and faith of the citizens living in rural parts through the foundation ”Fritidens främjande i Falu kommun” with the aim of developing leisure activities for children and young people in rural areas. As regard of this basis, we ask questions such as; What makes active citizens in rural areas of Falun municipality get involved in developing the local area? How do citizens active in associations experience the ascribed responsibility for the development of leisure activities in rural areas and What added values can we see that the government of the municipality's initiative for citizen involvement has contributed to the local communities in Falun?The intention has been to investigate how the municipality of Falun’s initiative for citizen involvement in rural development has been experienced by those who are active in associations and what effects the foundation has contributed to the districts. Through qualitative semi-structured interviews and a thematic analysis, we wanted to gain an increased understanding based on nine respondents' experiences. The active citizens described the foundation has brought values such as pride, increased commitment to the community and the feeling that the rural perspective has been prioritized in decision-making. There were also perceived to be some challenges with the citizen-driven projects, where the active citizens described lack of time in addition to the main employment, limited resources and a wish for increased collaboration. In spite of this, the impression is given that the members of the association experienced great gratitude to the municipality of Falun for the initiative with the foundation, which has made it possible for association life for children and young people to develop in the local community. / Demografiska och strukturella förändringar som ägt rum i Sverige har medfört utmaningar för landsbygderna. Sveriges politik har influerats av nyliberala tillväxtkoncept, något som har lett till ett ansvarsskifte av service. Behovet av medborgares involvering för att upprätthålla service på landsbygden har blivit alltmer tydlig, där de i större utsträckning tillskrivs ansvar för landsbygdsutveckling.Falu kommun har en stor andel landsbygdsareal där invånare bosatta utanför tätorten har upplevt att de inte blivit prioriterade vid tidigare beslutsfattande. Kommunen har därför arbetat för att stärka kommundelarnas identitet och framtidstro genom stiftelsen för ”Fritidens främjande i Falu kommun” med syftet att utveckla fritidsaktiviteter för barn och unga på landsbygden. Med detta som grund ställer vi oss frågor som; Vad är det som gör att föreningsaktiva medborgare på landsbygden i Falu kommun engagerar sig för att utveckla den lokala bygden? Hur upplever föreningsaktiva medborgare det tillskrivna ansvaret för utveckling av fritidsaktiviteter på landsbygden och vilka mervärden kan vi se att kommunens initiativ till medborgarinvolvering har bidragit med till de lokala bygderna i Falu kommun?Avsikten har varit att undersöka hur Falu kommuns initiativ för medborgarinvolvering upplevts av de som är föreningsaktiva samt vilka effekter stiftelsen haft på landsbygderna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och tematisk analys ville vi få en ökad förståelse utifrån nio respondenters upplevelser av projekt drivna genom initiativet med stiftelsen. De föreningsaktiva beskrev värden som stolthet, ökat engagemang i bygden och upplevelsen av att landsbygdsperspektivet prioriterats vid beslutsfattande. Det upplevdes också finnas vissa hinder med de medborgardrivna projekten. De föreningsaktiva beskrev utmaningar som avsåg brist på tid, begränsade resurser och en önskan om forum för samverkan. Intrycket är ändå att de föreningsaktiva upplever stor tacksamhet till kommunen för initiativet med stiftelsen som möjliggjort att föreningslivet för barn och unga utvecklats i bygden.

Studien behandlar unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden i Sverige, och strävar efter en förståelse för hur olika faktorer integrerar med överkomligheten för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. Samt att bilda oss en uppfattning om hur olika preferenser och prioriteringar bidrar till överkomligheten på bostadsmarknaden och hur det påverkar beslut att köpa en bostad. Bostadsfrågan för unga vuxna har utvecklats till ett aktuellt globalt dilemma, vilket har lett till omfattande mediebevakning och politiska debatter runt om i världen. Tidigare forskning har visat på att olika faktorer spelar in på unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden, men det har saknats detaljerad forskning som undersöker hur dessa faktorer integrerar med varandra och vilken roll som preferenser spelar på unga vuxnas överkomlighet, vilket är en kunskapslucka som uppsatsen ämnar att fylla. För att besvara studiens forskningsfrågor har primärdata använts, som har samlats in med hjälp av en enkät som distribuerats online, och som riktats till unga vuxna mellan 18–35 år. Samt semistrukturerade intervjuer med 8 individer som önskar att gå in på bostadsmarknaden eller har gått in på bostadsmarknaden. Uppsatsen har således använt en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder med utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats. Studien visar att individuella livsegenskaper inte kan förklara unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden. I stället kan studien konstatera att faktorer som sociala förutsättningar, individens avsikt, geografisk belägenhet, marknadsförväntningar och preferenser kan bidra till att förklara överkomligheten för unga vuxna på bostadsmarknaden. Studiens resultat är relevanta och viktiga för att mer utförligt förstå vilka faktorer som spelar roll för överkomligheten, och därmed kunna identifiera möjliga förbättringsåtgärder som skulle kunna ha en effekt för att minska unga vuxnas tröskel att komma in på bostadsmarknaden. Studiens språk är svenska. / The study addresses the affordability of housing for young adults in Sweden, aiming to understand how various factors interact with the affordability for young adults to enter the housing market. It also seeks to form an understanding of how different preferences and priorities contribute to housing market affordability and how it influences decisions to purchase a home. The issue of housing for young adults has evolved into a current global dilemma, leading to extensive media coverage and political debates worldwide. Previous research has shown that various factors influence the affordability of young adults in the housing market, but detailed research examining how these factors integrate with each other and the role of preferences in young adults' affordability has been lacking, which is a knowledge gap that the thesis aims to fill. To answer the research questions of the study, primary data has been used, collected through a survey distributed online, targeting young adults aged 18–35 years old. Additionally, semi-structured interviews with 8 individuals between the ages of 18–35 who wish to enter the housing market or have entered the housing market have been conducted. The thesis has thus employed a combination of quantitative and qualitative research methods based on a deductive research approach. The study finds that individual life characteristics cannot explain the affordability of young adults in the housing market. Instead, the study can conclude that factors such as social conditions, individual intent, geographic location, market expectations, and preferences can contribute to explaining the affordability of young adults in the housing market. The results of the study are relevant and important for a more comprehensive understanding of the factors influencing affordability, and thus being able to identify possible improvement measures that could have an effect in reducing the threshold for young adults to enter the housing market. Swedish is the main language in the study.

Höga bostadspriser och ekonomiska förutsättningar visar sig som centrala utmaningar för unga vuxna som strävar efter att etablera ett eget hushåll. Trots ett ökat intresse för olika boendelösningar och upplåtelseformer, visar denna studie bristande kunskap hos unga vuxna om dessa alternativ och deras specifika användningsområden. Detta examensarbete ämnar till att undersöka och analysera hur unga vuxna mellan 18 och 30 upplever bostadsmarknaden och dess alternativa boendeformer, samt vilka hinder de ställs inför när de söker bostad. Studiens frågeställningar är därmed; ”Vilka faktorer utgör de största hindren för unga vuxna på dagens bostadsmarknad?” samt "Hur upplever unga vuxna de utmaningar de möter på bostadsmarknaden? ”. Studiens frågeställningar besvaras med hjälp av en enkätstudie, en intervjustudie och teoretisk datainsamling. Enkätstudien omfattar 17 frågor och syftar till att samla in kvantitativa data om respondenternas preferenser och erfarenheter om bostadsmarknaden. Arbetets intervjustudie ämnar till att kunna åstadkomma en mer djupgående analys tillsammans med ett mindre antal deltagare. För att slutligen kunna skapa en teoretisk grund för arbetet finns den teoretiska insamlingen av data som innefattar en genomgång av relevant litteratur, vetenskapliga artiklar och tidigare forskning inom bostadsmarknaden. I studiens resultat kan det konstateras att flera faktorer skapar tveksamhet och oro, särskilt kring de alternativa boendelösningar som exemplifieras i studien, men också kring frågor om förutbestämda priser, läge, förlust av bostadens prisökning vid eventuell försäljning och bristande tillgänglighet. Resultatet visar däremot på att dessa övergripande utmaningar inte är tillräckligt omfattande för att hindra respondenternas öppenhet för de alternativa boendelösningar som erbjuds på marknaden. Avslutningsvis framhålls vikten av att dessa alternativ måste anpassas i samverkan mellan statliga, marknadens och civila aktörer för att tillgodose unga vuxnas specifika behov och förväntningar för att bli framgångsrika.

Bakgrund: Under de senaste 15 åren har psykisk ohälsa bland unga vuxna ökat betydligt. Barn- och ungdomspsykiatri är ansvarig för vården av dem under 18 år, medan vuxenpsykiatri tar över ansvaret vid 18 års ålder. Det finns skillnader i synsätt och behandlingsmetoder mellan dessa två områden inom psykiatrin. Syfte: Att belysa hur unga vuxna upplever övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycInfo där sökord, inklusions- och exklusionskriterier är utformade utifrån People, Exposure, Outcome och Type of study (PEO-T). Identifierade artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsprotokoll formulerat av Caldwell et al. (2011). Inkluderade artiklar har analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherry's (2016) tematiska analysmetod. Resultat: Fem teman har identifierats: Att vara förberedd, Att vara delaktig, Att vara redo eller ej, Att vara i limbo och Att vara självständig och ansvarstagande. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av förbättrad planering och förberedelse för övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till vuxenpsykiatrisk vård. Detta är nödvändigt för att säkerställa en sömlös övergång och bibehålla kontinuitet och kvalitet i vården för unga vuxna med psykisk ohälsa. / Background: Over the past 15 years, mental health issues among young adults have significantly increased. Child and adolescent psychiatry are responsible for their care until the age of 18, while adult psychiatry takes over at the age of 18. There are differences in perspectives and treatment methods between these two areas within psychiatry. Purpose: To shed light on how young adults experience the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry. Method: A structured literature review. Data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo where keywords, inclusion and exclusion criteria are designed based on People, Exposure, Outcome and Type of study (PEO-T). Identified articles were quality-assessed using review protocols formulated by Caldwell et al. (2011). Included articles were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) thematic analysis method. Results: Five themes have been identified: Being prepared, Being involved, Being ready or not, Being in limbo and Being independent and taking responsibility. Conclusion: The result indicates the need for improved planning and preparation for the transition from child and adolescent psychiatric care to adult psychiatric care. This is necessary to ensure a seamless transition and maintain continuity and quality of care for young adults with mental health issues.

In light of Sweden ratifying the United Nations Convention on the rights of the child, Swedish law supports the right for children to express their opinions and have their voice heard in situations concerning them. The aim of this study was to gain a deeper understanding of young people’s participation, by investigating how young people’s opinions and attitudes are taken into account in decision making concerning the lack of care shown in 2§ The Compulsory Care of Young Persons Act (1990:52). To explore this subject, this study was based on the textual analysis of 16 court cases from the administrative court from the year 2016, concerning young people aged between 15-18 years old. We found that young people’s opinions and attitudes are generally taken into account in the process of compulsory care. Our results indicate that young people’s opinions and attitudes are taken into account to a higher extent in the whole legal process when the decision of the administrative court corresponds with the young person’s opinion and attitude. In cases where the court’s decision did not correspond with the young person’s opinion and attitude, the opinions and attitudes of children were taken into account to a lesser degree. Our analysis has shown, according to the Ladder of Participation, that all young people can be seen as participators in the process of compulsory care. However, children’s participation is a complex phenomenon and additional research is needed to unpack this subject further.

No description available.