In research, the transition from foster care to adult life has been pointed out as a significant and problematic period in young people´s lives. However, we know less about how this transition is handled professionally. Through qualitative interviews, this study examines social worker´s views and experiences of this transition process. The research questions focus on what needs social workers see in young people´s transition, how they describe their own work, and what strategies and tools that may promote the transition. The results are analyzed using the following theoretical concepts – discretion, emotional support, informative support,instrumental support and evaluative support. The study shows that young people need long-term relationships, certain practical skills and each type of support. Work with the transition is based on these needs. Here, social workers have an exploratory and coordination role thatconsists of many tasks. While they describe some specific strategies and tools, the results show that there are difficulties within this work. The roles of foster carers and social workers in young people´s transition to adulthood are discussed.

Syftet är att undersöka konsekvenser för barn, unga och unga vuxna i åldern 0-25 år som växer upp tillsammans med syskon som har funktionsnedsättning. Dessutom är syftet att identifiera betydande faktorer för att uppnå ökad kunskap om hur professionella inom hälsooch sjukvård kan utveckla arbetet och bemötandet till barnen och deras familjer. Studiens teoretiska ramverk är Eriksons åtta utvecklingsfaser och Marcias identitetsstatusmodell som berör människors identitetsutveckling ur ett psykosocialt perspektiv samt copingstrategier för att hantera sin situation. Studien är utformad som en integrativ litteraturstudie, vilket innebär att vetenskapligt material med både kvalitativ och kvantitativ metod samlas in. Samtliga artiklar bearbetas och sammanställs genom tematisk analysmetod. Resultatet visar att målgruppen löper ökad risk för sociala konsekvenser, emotionell överbelastning och psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att syskon med funktionsnedsättningen i sig inte bidrar till ökad psykisk ohälsa hos barnet, däremot eventuella konsekvenser av funktionsnedsättningen. Det framträder även positiva konsekvenser som utvecklad stresshantering, ökat tålamod samt värderingar om respekt för andra trots olikheter. Framträdande risk- och skyddsfaktorer är tillgång till socialt stöd, föräldrar, diagnosens karaktär och ålder. Utöver konsekvenser som mätbar hälsa framkommer även att identitetsutvecklingen kan påverkas och således även copingstrategiernas betydelse för att hantera situationen på ett framgångsrikt sätt. / The following study aims to investigate the consequences for children aged 0-25 growing up with a sibling with a developmental disorder. In addition, the study intends to identify significant factors to achieve knowledge on how professionals in healthcare can develop the work and treatment with the children and their families. The study's theoretical framework is a psychosocial perspective on identity development and coping strategies. The study is designed as an integrative review in which both qualitative and quantitative data have been included. The data is processed and compiled through thematic analysis. The results show that growing up with a sibling with a developmental disorder can be related to higher risk of social consequences, emotional overload and mental illness. The results indicate that it’s the potential consequences of the disorder that is the main reason for the higher risk of mental illness. There are also positive consequences such as developed stress management, increased patience and values about respect for others despite differences. Identified prominent factors are social support, parents, the diagnosis and age. Identity development can be affected and thus also the importance of coping strategies for managing the situation in a successful way.

Studien syftar till att förstå unga lagöverträdares marginaliseringsprocesser i relation till skolan och arbetsmarknaden. För att förstå dessa processer har vi genom en kvalitativ studie av biografier analyserat resultatet med den symboliska interaktionismen, stämplingsteorin och Ted Goldbergs redogörelse för avvikarkarriären tillsammans med tidigare forskning kring ämnet. Studiens resultat visar att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser börjar i skolan med social marginalisering. De unga lagöverträdarna beskriver svårigheter med att bli socialt accepterade. Studiens resultat visar också att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser som är en följd av upprepad stämpling fortgår även utanför skolan då de ansluter sig till umgängeskretsar med en lagöverträdande livsstil och liknande visioner. Studien pekar på att de unga lagöverträdarna möter svårigheter med att nå en förankrad position på arbetsmarknaden. Dessa svårigheter beror på deras brottsbelastning och att de genom stämpling har upprättat en negativ självbild. / The study aims to understand the young offenders marginalization processes in relation to the school and the labor market. To understand these processes, we have used a qualitative study of the biographies and analyzed the results with the symbolic interactionism, the labeling theory and Ted Goldberg's account of deviation career together with previous research in this topic. Study results show that young offenders processes of marginalization begins in school with social marginalization. Young offenders describes the difficulties to be socially accepted. 2 The study also shows that young offenders processes of marginalization as a result of repetitive labeling continues even outside the school when they join social circles with an offending lifestyle and similar visions. The study suggests that young offenders faced difficulties in reaching an entrenched position in the labor market. These difficulties are due to their crimes burden and by labeling has drawn up a negative self-image.

Den genomsnittliga konsumtionen per person har tredubblats de senaste 50 åren (IGES, 2010). Forskarna menar att det kan bero på att marknadsföringen visar ett konstant meddelande som förmedlar ”desto mer du konsumerar, desto mer attraktiv och lyckligare kommer du bli.”Enligt Jordbruksverket (2016) finns det flera skäl till varför det är viktigt att följa köttkonsumtionens utveckling. De valen vi gör och besluten vi tar angående vår köttkonsumtion påverkar klimatet och miljön, vår hälsa, djurens välfärd, landsbygdens utveckling och den globala livsmedelsförsörjningen. Köttkonsumtionen ökar totalt både globalt och i Sverige. Konsumtionen påverkar flera delar av samhället och behöver bli mer hållbar, särskilt ur ett miljö- och klimatperspektiv (Jordbruksverket, 2013). Statistiken indikerar att svenskarna konsumerar mer och mer kött, dock så följer varken det ekologiska utbudet eller den ekologiska konsumtionen av kött samma trend. Denna statistik påvisar att den nivån köttkonsumtionen befinner sig på idag inte är hållbar. Då konsumtionen av kött och dess påverkan på miljön och klimatet är av hög relevans vill vi i vår studie undersöka konsumenters konsumtionsbeteende när det gäller kött genom att tillämpa Teorin om Planerat Beteende (TPB).Syftet med denna studie är att söka förklaringar till vad som påverkar unga vuxnas konsumtionsbeteende gällande deras konsumtion av kött, och hur deras beteende kan påverkas till att konsumera mer hållbart kött eller till en minskning av köttkonsumtionen.Denna studie kan vara av intresse för både politiker, myndigheter och andra organisationer inom ämnet, så väl som andra akademiker och svensken i allmänhet. Förhoppningen är att resultatet som genereras av denna studie skall kunna ligga till grund för framtagning och kommunikation av lösningar för den rådande överkonsumtion av kött som sker i Sverige. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning. Tre fokusgruppsintervjuer med fyra respondenter i varje grupp har genomförts, med män och kvinnor i åldrarna 23 till 31 år.Av studien framgår det att TPB funkar för att studera köttkonsumtionen och även att fastställa de påverkande faktorerna i deltagarnas köttkonsumtion. Studien kommer fram till att de största faktorerna som påverkar unga vuxna köttkonsumtion kan härledas till partner och befintlig information vid inköpstillfället. / The average consumption per person has tripled the last 50 years (IGES 2010). The researchers argue that it depends on marketing and the constant message of that “the more you consume the more attractive and happier you will be”.According to Jordbruksverket (2016) there are multiple reasons as to why it is important to follow the development of meat consumption. The choices and decisions that we take when it comes to our meat consumption affect the climate and environment, our health, animal welfare, rural development and the global food security. Meat consumption increases both globally and in Sweden. The consumption affects several parts of the society and it needs to be more sustainable, especially from an environmental and climate perspective (Jordbruksverket 2013). The statistics indicates that the Swedish people' meat consumption increases, but the trend does not follow the same pattern for the ecological consumption of meat. The statistics displays that the current level of meat consumption does not uphold a sustainable level. As consumption of meat and its effect on the environment are of high relevance, this study focuses on the consumer’s consumption behaviour when it comes to meat consumption by applying Theory of planned behaviour (TPB).The purpose with this study is to seek explanations on what factors affects young adult’s consumption behaviour regarding their consumption of meat, and how their behaviour can be directed towards consuming more sustainable meat products or to a curtailment of meat consumption. This study can be of relevance for politicians, agencies or other organizations, academics and the Swedish people in general. The aim is that the results from this study can serve as a foundation for identifying solutions for the current mass-consumption of meat existing in Sweden. This research has conducted a qualitative research design and three focus groups interviews with four respondents in each group has been conducted, with men and women between 23 – 31 years old.The study shows that it is possible to apply TPB on meat consumption and also for determine the influencing factors in the participants' consumption of meat products. The study concludes that the main factors affecting young adults in meat consumption can be attributed to partners and existing information at the time of purchase.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur organisationer, som jobbar med pojkar och unga män som drabbats av hedersrelaterat våld och förtryck, beskriver deras problematik. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts och del-innehållsanalys har använts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit maskulinitetsteorin, det ideala offret samt det kulturbetingade perspektivet. Resultatet av studien visade att pojkar och unga män som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck ofta också är förövare i samma kontext, att det våld och förtryck de utsätts för är snarlikt det som drabbar flickor och unga kvinnor och att en utlösande faktor för att drabbas är att bryta mot familjens normer. De slutsatser vi dragit utifrån vår studie är att våra resultat ligger i linje med tidigare forskning samt att leva upp till mansnormen är centralt och betydande för att inte bli utsatt för hedersvåld. / The purpose of this study was to explore how organizations, who are assigned to meet boys and young men who are victims of honour related violence and oppression, describe their situation. The study was conducted through semi-structured interviews and form-content analysis has been used. Our theoretical framework consists of masculinity theory, the ideal victim as well as the culture-related perspective. The results of the study showed that boys and young men who are victims of honour-related violence is also often perpetrators in the same context. The violence and oppression they face is like the one suffered by young girls and women and that a triggering factor for suffering is to violate family norms. The conclusions we have drawn is that our results are in line with previous research. It´s also both central and major that boys and young men live up to the concept of masculinity, to avoid becoming a victim of honour-related violence.

Bakgrund: Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 kräver daglig kontroll av sin livsföring. Som ung vuxen inträffar många förändringar i livet och det kan vara en utmaning att samtidigt vara drabbad av en kronisk sjukdom och lära sig att leva med denna och de känslor som sjukdomen framkallar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar av olika design. Systematisk sökning av studier i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: I de granskade studierna framkom att leva med diabetes och samtidigt växa upp och bli vuxen upplevdes många gånger svårt. Rädsla för att vara annorlunda jämfört med andra jämnåriga, känslor av att tappa kontrollen samt rädslor inför framtid och för komplikationer var vanligt. Den unga vuxna kände sig ofta begränsad och hade svårt att integrera rutiner kring egenvården i det dagliga livet. Familj och vänner hade ofta en viktig roll för den unga vuxna men det fanns även en känsla av kluvenhet gentemot anhörigas delaktighet och sitt eget ansvar för sin sjukdom och hälsa. I kontakten med hälso- och sjukvården upplevdes en del brister och missnöje. Slutsats: Många unga vuxna upplever negativa känslor kring sin sjukdom och har svårigheter att få vardagslivet att fungera. Genom att få kännedom om hur unga vuxna med diabetes upplever sin sjukdom och livssituation kan sjuksköterskans stödjande roll utvecklas. / Background: Living with a chronic disease like type 1 diabetes requires a daily control of the lifestyle. As a young adult, several changes in life occurs. During this time of life, it might be a challenge to also have a chronic disease and learn to live with the disease and the feelings who may emerge from it. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of young adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review based of 13 qualitative studies with different designs. A systematic search in the databases Pubmed, Cinahl and PsycINFO was conducted. Result: The reviewed studies showed that living with diabetes while growing up and becoming an adult, many times felt difficult. Fear of being different from other peers, feelings of losing control and fears for the future and for complications was common. The young adult often felt limited and had difficulties with integrating routines for self-management in daily life. Family and friends often had an important role for the young adult. However, the young adults could feel ambivalent in family and friend’s participation in self-management and their own responsibility for their health and illness. In contact with the health services, young adult experienced some shortages and discontent. Conclusion: Many young adults experience negative feelings about their illness and have difficulties in everyday life. By gaining knowledge about how young adults with diabetes experience their disease and life situation the supporting role from the nurse can develop.

Bakgrund: Majoriteten av de som drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är kvinnor. Att drabbas vid ung ålder kan öka problematiken. Det finns luckor i forskningen om de psykosociala faktorernas inverkan. Kronisk sjukdom skapar ofta lidande och för att kunna hantera det på ett värdigt sätt krävs kunskap och förståelse. Patienternas erfarenheter om sin sjukdom genererar en bättre inblick och ökad förståelse för sjuksköterskan. Kunskapen hjälper sjuksköterskor att erbjuda god vård för att patienten ska kunna uppleva en så bra livskvalité som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa unga kvinnors erfarenheter av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Datamaterialet analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Data samlades genom 10 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Vardagen begränsas, Lära sig leva med sjukdom, Kosten styr, Nöjda trots en bristande sjukhusorganisation och åtta underkategorier. Konklusion: Sjuksköterskans ökade kunskap och förståelse kring unga kvinnors erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom är av stor vikt för att kunna erbjuda en god och individanpassad omvårdnad. Sjuksköterskans förståelse för patienten bidrar även till en stärkt vårdrelation och sjuksköterskan kan då ge den stöttning patienten efterfrågar.

Cyber bullying is a form of bullying that did not receive enough recognition in our society until the year of 2004. That same year, the social network Facebook was launched and is now the most popular social network site for youths in Sweden and around the world. Cyber bullying is a new phenomenon where the normal form of bullying is taken into the world of technology by using various technical artefacts such as mobile phones, computers and tablets to access the Internet. In this study the youths will be sharing their views and experiences on this subject. Aim: The aim was to ascertain the experiences of cyber bullying according to Swedish youth between the ages of 11- 16 years old in a Swedish class in Stockholm. Method: This will be presented by empirical interviews with a qualitative approach, as a method to illustrate the youths perception of this phenomenon. Results: The study results show that Facebook serves as a tool keeping youths connected through computer-mediated communication. Youths can edit and optimize their presentations of themselves online and choose how much of their private information they want to share with others. Based on the study, it has also been shown that anonymity is not essential among bullies. According to the participants they know who has insulted them or their friends because they are using their real Facebook accounts, which differs from previous study. The reason behind this may be that youths have become more comfortable social networking and they find it easier when they cannot see the person's reaction when they receive the negative comment written, in comparison to if the comment would have been said in the classroom. The study has also shown that those who have been bullied online either go to the same school with the bully or have acquaintances. The more online-exposure for example; having many social network friends and publishing private information, an individual chooses to have with their Facebook account, the greater the risk of being cyber bullied. Conclusion: Even though this is a narrow study, it brings insights on youths experience and exposure to cyber bullying.

De senaste åren har antalet människor som tvingats på flykt från sina hemländer ökat markant med cirka 17 miljoner jämfört med 2011. Ett antal av dessa flyktingar är barn under 18 år som skiljts från sina föräldrar och som sökt sig till Sverige i hopp om att få en tryggare tillvaro samt ett bättre liv. Sveriges kommuner har ansvaret för det praktiska mottagandet och socialnämnden har det yttersta ansvaret för de ungas hälsa, vilket innebär att personal runt de ensamkommande unga måste kunna identifiera om de unga far illa. Tidigare forskning har uppmärksammat att ensamkommande unga utestängs och utsätts för rasistiska fördomar samt bristande tolerans för deras kultur och språk. Tidigare forskningsstudier har dock gett en delad bild av hur ensamkommande unga reagerar när de möts med diskriminering och vardagsrasism och därför har denna studies syfte varit att undersöka de ensamkommande ungas upplevelser och reaktioner i sådana situationer. Studien har haft en kvalitativ forskningsstrategi och induktivt angreppssätt. Åtta ensamkommande unga, mellan 17 till 18 år, deltog i studien och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. De två övergripande teman som genererades var de ungas tankar om det svenska samhället och de ungas tankar om hur omgivningen bemöter dem. Vid analysen användes hermeneutisk meningstolkning och teorier om rasifiering och vardagsrasism. Slutsatserna från studien var att ensamkommande unga bemöts med uteslutslutning och samhälleliga negativa föreställningar om deras kultur och identitet samt att de i viss mån utsätts för olika former av rasistiskt motstånd. Studien visar även att de ensamkommande unga har reagerat med känslor av frustration, besvikelse, maktlöshet, utanförskap och rädslor i kontakt med svenskar. / The number of people forced to be refugees have increased tremendously in the last few years. Some of these refugees are minors under the age of 18 who are separated from their parents and families and come to Sweden in the hope of getting safer and better life. Sweden has municipalities and social welfare boards which are responsible for the reception of the minors and the minors’ health respectively. For these units to give proper help to the unaccompanied minors, they must be able to identify if the minors are exposed to bad situations. Previous researches have shown that unaccompanied children are exposed to discrimination and racial stereotyping in addition to less tolerance to their culture and language. These researches, however, have different picture of how the unaccompanied minors react when they face discrimination and daily-racism. Therefore, this research studied unaccompanied children with the purpose of finding out their experience and reaction related to discrimination. The study has followed a qualitative research strategy with inductive approach. Eight unaccompanied minors between 17–18 years old participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. The two overall themes generated were the minors thought about the Swedish society and their though about how this society meets them. The collected data was analyzed using hermeneutic interpretation and theories of racialization and daily-racism. The study reached to the conclusion that the unaccompanied children faced exclusions, societal misconception about their culture and identity and to some extent exposure to different forms of racial resistance. The study also showed that the unaccompanied minors have reacted with feelings of frustration, disappointment, powerlessness, alienation and fear towards the Swedish society.

The aim of this study was to examine if and how the local sports-community saw organized sports role in preventing exclusion and promote inclusion of youth. The study was based on 6 qualitative interviews with representatives from the local sports-community, representatives from 3 clubs, 2 representatives from the local sports-association and 1 representative from the local municipality. Four themes were identified from the interviews and seemed to play a big role in the understanding of exclusion and inclusion within football: socialization and protection factors, conditions, social work and social contributions, projects and solutions. The analysis was based on the theoretical concept of exclusion and inclusion. As a conclusion, all themes played a part in how the local sports-community saw organized football as a tool to prevent exclusion and promote inclusion of youth. Every participant in the study confirmed that organized football could be a socialization-arena. They also had ideas of how sports could prevent exclusion and promote inclusion of youth and act as a tool for social work. In some cases they already did. However, the local municipality and sports-community needs to appreciate and fund these social contributions, projects and solutions in order for them to continue. The also need to start to work together to adapt the football around youth in order to further develop the promotion of inclusion and prevention of exclusion among youth to make it accessible to all.