Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal – dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet. Detta har i klassen studerats genom observationer utifrån en etnografisk metodansats. Resultatet visar att den genusdikotomi som finns i klassrummet kring vem som pratar med vem ger brist på perspektiv i samtalen. Vidare avgör den genushierarki som finns vems röst som blir lyssnad till. Genus har också visat sig vara normerande för vem som får tala. Slutsatserna av studien är att genuskonstruerande är en utmaning i dubbel bemärkelse för den deliberativa kommunikationen.

Den föreliggande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. För att åstadkomma detta förenas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering. Teknokratiseringen utgör ett nyhetsmässigt fokusskifte från kommunikativt handlande, som bidrar till åsiktsskapande nyhetsrapportering, till strategiskt handlande, som bidrar till instrumentell nyhetsrapportering. Empirin utgörs av politisk nyhetsrapportering i public service då oberoendet är strukturellt synonymt med god opinionsbildning. De påbörjade idealtyperna, som syftar till metodologisk utveckling och vetenskaplig diskussion, visar på behovet av konkretisering av Habermas teori om socialt handlande vid studium av nyhetsrapportering.

Demokrati har under en lång tid varit en central aspekt i vårt samhälle. Medborgare ska vara med och påverka i de beslut som berör dem för att motverka att ett förtryck uppstår. Mängder av diskussioner har förts och forskning har genomförts på området och det är en fråga som ständigt diskuteras i den samhälleliga debatten. Ett viktigt led i demokrati handlar om utbildning. För att säkerställa att ett demokratiskt samhälle upprätthålls behöver vi förbereda våra unga medborgare för att verka i ett demokratiskt samhälle, men vilka värden och principer ett demokratiskt samhälle inrymmer ses ofta på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till demokrati, vilka föreställningar har de om begreppet, demokratisk kompetens och vilka didaktiska val som framgångsrika i strävan att fostra demokratiska medborgare. Genom kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder begreppet som innehållsrikt, vilket påverkar praktiken av begreppet då vissa bitar riskerar att falla bort. En undervisning som ideal är holistiskt som består av autentiska element, där eleverna utvecklar kunskaper om begreppet, reflekterar, argumenterar och samtalar för att utvecklas till demokratiska medborgare

<p>När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete. Men förutom det har verktyget Local Hero fångat upp den allra viktigaste punkten som handlar om demokratisk träning. Verktyget tränar unga att bli mer aktiva och trygga samhällsmedborgare, och förhoppningvis ha en fortsatt ökat samhällsengagemang. Vägen dit är lång och kräver mycket arbete, både från ungdomarna själva men också från de vuxna deltagarna.</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur verktyget Local Hero både som modell och i praktiken kan möjliggöra för ungdomar att delta i ett deliberativt samtal. Med hjälp av teoriramen deliberativ demokrati analyseras hur Local Hero kan främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur har verktyget Local Hero fungerat, i syfte att främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar?</p><p>• I vilket syfte har Local Hero utvecklats och hur är verktyget tänkt att fungera?</p><p>• Hur bidrar Local Hero för att utveckla ett deliberativt samtal?</p><p>Deliberativa samtal kan kanske inte lösa kollektiva problem, lokalt eller i samhället. Men deliberativa samtal kan utveckla barn och ungdomars demokratiska kompetens, så att de på egen hand och tillsammans med andra värderar kunskap och normer, och skapar en förståelse om sig själva och andra människor. Genom att få utrymme och möjlighet i skolan eller i projekt som Local Hero för sina tankar och argument ges ungdomar en känsla av betydelse och en starkare självbild. Local Hero ska skapa mötesplatser och dialogtillfällen mellan ungdomar och vuxna i drogförebyggande arbetet.</p>

The study below aims to investigate how music teachers which is active in primary school work with the school’s democratic mission and how students own influence takes its form in the classroom. The teachers who participate in the study discuss the concept of democracy and in which way the students will take responsibility or not. This is based on the three concepts: democracy, influence and participation. The teachers also concludes that if the given subject is within the student’s interest they will be more willing to influence and take responsibility over their own studies and development. The study will discuss concepts as deliberative pedagogy, John Deweys perspective on education and how social relationships plays a significant role in the classroom. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur musiklärare som är verksamma på grundskolan arbetar med skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytandet tar sin form i klassrummet. Lärarna som deltagit i studien samtalar och diskuterar kring begreppet demokrati och hur det tillsammans med elevernas inflytande och delaktighet landar i det individuella ansvarstagandet hos eleven. Lärarna kommer även fram till att elevers vilja att påverka sin undervisning grundar sig i vilket intresse de har för det givna ämnet. Studien bearbetar olika perspektiv på demokrati och undervisning. Viktiga begrepp för studien är deliberativ pedagogik, John Deweys perspektiv på utbildning och hur sociala relationer spelar en väsentlig roll i klassrummet.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser. Det är alltså samtalet som grunden för utbyte av kunskap, erfarenhet och preferens formning. Jag fann att det var framförallt bristen på flerstämmigheten av åsikter och identiteter på båda skolorna som påverkade förutsättningarna för att ett deliberativt klassrum. Detta påverkades i sin tur av bristen på öppenhet i klassrummet och den polarisering som det individuella gymnasievalt innebär.

This study intends to research SVT’s work with dialogical and symmetrical two-way communication with their audience on the social media site Facebook. Because of SVT’s position as the government’s public broadcasting service, they inheret a certain responsibility towards the population of Sweden. With this study we aim to observe and analyze SVT’s communication on Facebook based on theories, interviews and their own policy regarding communication online. To be able to reach our goals with this study we are going to analyze the policy document as well as articles regarding social media use from SVT, interview communicators at SVT and also perform an analysis on one of SVT’s Facebook pages based on online observations. When analysing the content of the Facebook page we are using a synthesized definition of the theoretical frameworks and models regarding dialogue, two-way communication and deliberative democracy. Our results show that SVT’s own definition of dialogue differs from an academic definition of the very specific and complicated concept of dialogue. In our research we notice that SVT aims to market themselves and perform dialogue simultaneously, which becomes problematic due to the strict academic definitions of the dialogue-notion. The interaction between SVT and their stakeholders on Facebook mostly contain simple questions regarding the organisation’s broadcasting and range which does not provide the right conditions for dialogue.

Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power.

Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.

No description available.