Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp. / In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.

This study aims to analyze the current discourse on citizen’s dialogue and its link to deliberative democracy, with hope to find that it is taken for granted in dialogues with citizens at local government level. The aim is to show, with a discourse analytical approach to the current democratic renewal in Swedish municipalities, how the discourse is designed and what is reproduced or restructured through printed texts published by the SKL. This by finding what is seen as truth or a form of objective reality in the deliberative democratic discourse and by analyzing the reproduction of the same. The purpose may also partly be considered creating an understanding of how this relates to or what effects this has in the discursive and social practice, as well as in seeing what consequences it can bring. Citizen´s dialogues are becoming more common. Powerful actors like SKL encourage Swedish municipalities to implement the dialogue in the organization. Information about the positive effects is spreading, while unintended consequences are not given any room at all. This can be seen as a social problem, a lack of awareness about the discourse and its social consequences or changes. Structural inequalities are reproduced by SKL publications, which give this study social relevance. The results also indicate that citizen´s dialogues have a connection to deliberative democracy yet still differ in several categories.

This essay sets out to compare political participation in two e-petition systems: The Malmö initiative in Malmö, Sweden, and Better Reykjavik in Reykjavik, Iceland. The main question of the essay concerns the aggregative and deliberative qualities of the Malmö initiative and Better Reykjavik, as well as the relationship between aggregation and deliberation. This main question is divided into four subqueries that lead the empirical analysis. These are: (1) Which similarities and differences in terms of design are there between the Malmö initiative and Better Reykjavik? (2) To what extent have these systems mobilized an aggregative political participation? (3) What similarities and differences are there concerning aspects of deliberation? and (4) What is the correlation between aggregation and deliberation like in the two e-petition systems? The method in use is a comparative cross-sectional study with a 'most similar research design'. The empirical material of the essay includes every petition published since the start of the systems in 2008, which makes it a total survey. The petitions are analyzed by way of quantitative content analysis. In addition, the essay includes a qualitative content analysis of the design of the e-petition systems. The empirical study shows that Better Reykjavik has engaged much greater political participation in both aggregative and deliberative matters than the Malmö initiative has. Most of the differences found concerning aggregation and deliberation can be explained with differences in the design of the e-petition systems. First, Better Reykjavik offers more opportunities for aggregative participation and deliberation than Malmö. Second, the likelihood of actually getting the petition read by local politicians is far greater in Reykjavik than in Malmö. Concerning the relationship between aggregation and deliberation, this study finds no signs of contradiction between the two. As this is not a zero-sum game, e-petition systems are considered to hold good potential for meeting Robert Goodins desire to unite aggregative and deliberative ideals under the slogan "First talk, then vote".

In a democratic society, public participation will be realized when actions in the environment are to be implemented. Public consultation is a statutory process where the public shall be given the opportunity to transparency and influence, which can be provided to different extent. The aim of this essay was to examine perceptions of participation from a consultation meeting on a public plan for an area in a suburb of Stockholm that results in environmental changes. The experiences of officials and participants of the meeting were compared to provide an overview of the purposes of participation that existed for the two parties, and in which ways they were met. A qualitative approach was used to gain a deeper understanding of the respondents’ experiences. Since the consultation meeting was a delimited phenomenon, this essay was conducted as a case study, with interviews as the data collection method. The result was analyzed through the explanatory models of Arnstein's ladder of participation (1969), and identified goals with public participation by Glucker et al. (2013). The result showed in which ways and to what extent the public experienced participation. Similarities and differences in the perceived participation rate were compared to identify whether the parties’ experiences were equivalent. The causes and effects of similarities and differences were examined. The essay also addresses the obstacles and opportunities that contributed to the perceived degree of participation and what areas the parties considered in need of improvement in order to strengthen public participation. / Som en del av ett demokratiskt samhälle ska allmänhetens deltagande tillvaratas när åtgärder i miljön ska genomföras. Samråd är en lagstadgad process där allmänheten ges möjlighet till insyn och påverkan, vilket kan tillhandahållas i olika utsträckning. Syftet med denna uppsats var att undersöka uppfattningar om deltagande från ett samrådsmöte gällande en detaljplan för ett område i en närförort till Stockholm som innebär förändringar i miljön. Planansvarigas och mötesdeltagares upplevelser av delaktighet jämfördes för att ge en bild av vilka syften med deltagande som fanns för de båda parterna och hur dessa tillgodosågs. En kvalitativ ansats användes för att få en fördjupad förståelse för respondenternas upplevelser. Då samrådsmötet var ett avgränsat fenomen genomfördes uppsatsen i form av en fallstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet analyserades genom förklaringsmodellerna Arnsteins delaktighetstrappa (1969) och identifierade mål med allmänhetens deltagande av Glucker et al. (2013). Resultatet visar hur och i vilken utsträckning allmänheten upplevde delaktighet. Likheter och skillnader i den upplevda deltagandegraden jämfördes för att identifiera huruvida de båda parternas upplevelser överensstämde. Orsaker till och effekter av likheter och skillnader undersöktes. Uppsatsen behandlar också vilka hinder och möjligheter som bidrog till den upplevda graden av delaktighet samt vad parterna ansåg hade kunnat förbättras för att stärka allmänhetens deltagande.

Titel: Democracy between theory and practice - A qualitative study on how deliberative democracy in the early school years is practiced Author: Narine Krikourian Supervisor: Johanna Pettersson   The aim of this study is to examine how class council meetings occur in grades 1 and 3.  To achieve the aim, have three questions been formulated:   What does the class council's structure and pupils conversations look like during class council meetings? How are decisions taken during class council meetings and what dose pupils participation look like? What similarities and differences can be found between each year’s course in the practice of deliberative conversations?   This study is qualitative and based on four observations in two different classrooms in grades 1 and 3.   The theoretical frame work of the study is based on Forsberg's (2011) six criterias for deliberative teaching, and Wegerif and Mercer's (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom. The results of the study show that both Forsberg's (2011) criteria for deliberative teaching and Wegerif and Mercers (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom were partly met. The results have also shown that there are both similarities and differences between how students practice deliberative conversation.   Keyword: Deliberative democracy, class council, conversation, argumentation Nyckelord: Deliberativ demokrati, klassråd, samtal, argumentation

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger. Resultatet visar att den funktionalistiska demokratiteorin är den dominerande, men även att elever i större utsträckning än i resultat från tidigare forskning erfar att den deliberativa demokratin är väl fungerande. Resultatet visar även att elever vill, men inte upplever sig kunna, påverka sin skolsituation. / The study aims to examine 9th graders experience of democracy in schools. In the study there is a distinction between a functionalist-, deliberative- and participative theory of democracy. A number of different documents, regulating the democracy work in primary schools, is analyzed from the different democratic perspectives. A survey of 98 students in grade nine at four schools in Örebro Kommun, was conducted to examine students' experiences. Survey responses were compared with the curriculums, democratic theories and previous research on democracy in schools, to see first how the school meets requirements of the curriculums, and secondly were the emphasis of the work of democracy is done. Results show that the emphasis is within the functionalist theory of democracy, but also that students, more than the results of previous research, experience that the deliberative democracy is functioning. The result also shows that students wants to, but do not feel themselves able to, influence their situation in school.

Det kommer ständigt nya förslag om hur demokratin ska utvecklas och förnyas. Syftet med denna uppsats är att Polismyndighetens verksamhetsidé medborgarlöften, som är en form av medborgardialog, ska analyseras för att se om medborgarlöften är ett bidrag till utvecklingen av den representativa demokratin. Det teoretiska ramverk som studien utgår ifrån är modellen EPG som innehåller ett antal kriterier som bör uppnås för att medborgardialogen ska vara ett bidrag till förnyandet av demokratin. Undersökningen ska ske genom textanalys av dokument samt intervjuer som ska analyseras utifrån modellen EPG. Resultatet av undersökningen är att alla kriterier inte uppfylls i varken dokumentanalysen eller intervjuerna. Polismyndighetens målbild av medborgarlöften är större än vad verkställandet lyckades åstadkomma. Eftersom att alla kriterier inte är uppfyllda är slutsatsen att Polismyndigheten i Halmstad och Halmstads kommuns samarbete med framtagandet av medborgarlöften i nuläget inte är ett bidrag till förnyandet och utvecklingen av den representativa demokratin.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att “Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion”. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering. I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen. För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner. Målet med min fallstudie har varit att undersöka relationerna mellan RUFS 2010 och kommunernas översiktsplaner för att se hur de olika planprocesserna har hanterat frågor om makt och deltagande. För att få en större inblick i hur planprocesserna gått till har intervjuer med tjänstemän som arbetat med plandokumenten varit en viktig del av min fallstudie. I min analys har jag använt mig av teorier om deltagande, berättande och makt över planeringen. Mina slutsatser är att även om den regionala planeringen inte har någon formell makt, så har regionen makten att agera som agendasättare och skapare av en arena för dialog och samarbete. Frågan är bara vem som har tillgång till den arenan? / In 2010, the Stockholm County passed a new regional plan called RUFS 2010. The aim of the plan is to turn Stockholm into the most attractive urban city-region of Europe. Dialogue and collaboration have been essential starting points for the planning process and the processes of implementing the plan. The regional government has put a lot of effort into involving the municipalities in the regional planning process, to establish the contents of the county plan in the municipalities own strategic planning. In this paper I’ve investigated the relationships between the region, the municipalities and the public, in search for answers to questions concerning power over the strategic planning, accessibility to the arenas where decisions are made and citizens’ opportunities to influence the regional planning To answer my questions, I’ve done a case study of the Stockholm region, where I studied the new regional plan and a number of municipal master plans. The aim of my case study was to examine the relationships between RUFS 2010 and the municipal plans, to see how issues of power and participation were handled in the planning processes. To get insight into the planning processes I’ve also conducted interviews with municipal planners. I’ve used theories of participation, storytelling and power to analyse my case. My conclusions are that even if the region has no formal power over the planning, they have the power to act as an enabler and creator of an arena for dialogue and collaboration. But, who has access to the arena?

Carl Lindhagen (1860-1946) is one Sweden’s most productive members of Parliament in history. Under his time in the second- and first chamber he wrote a total number of 1011 bills. He was in his time known as a freethinker and utopist, and furthermore as a driving force behind several issues for example Norrlandsfrågan (against the purchase of homesteads by the forest industry in northern Sweden), women’s suffrage and for peace and disarmament. In 1922, Carl Lindhagen put forth a proposal to the First Chamber in which he pleaded for the Lutheran doctrine in Sweden's state church, to be replaced by Christianity. What the proposal meant and how it would be implemented has not, what I have been able to find, been investigated before. Based on Lindhagens bill, the thesis aims to examine Carl Lindhagen's views on spirituality, Christianity, and ethics and to incorporate them into his view of society. A special focus is placed on the school's role in Lindhagen's future vision. The overall question for the study is whether Carl Lindhagen's ideas have been implemented today, already passed or even utopian demands which are still waiting to be articulated and applied? The method for the survey is taken from Mats Alvesson's and Kaj Sköldberg's aletic hermeneutic approach, where the hermeneutic circle oscillates between pre-understanding and understanding. The theoretical edifice for the thesis is that empiricism, facts, can never be distinguished from the interpretation, the understanding, but instead is the result of it.The result of the survey is that Lindhagen's view of Christianity was inspired by Viktor Rydberg and Tolstoyanism. For Lindhagen, Christianity meant the truth about a social ethic, which Jesus, but also previous philosophers and founders of religion, had taught. Man carried the truth within himself, but he risked being lost if he only pursued power and material possessions. Instead, spirituality, the virtues, needed to be cultivated. Truth and spirituality would direct man toward the "good will," the will to do good, which I associate with Jennifer A. Herdt's concept of excellence-prior eudaimonism. Through the moral development of individuals, society also became moral. To get there, the school needed to be transformed from a study- to an education school in the Bildung tradition. Which in turn would create a classless society where individuals could, through dialogue, organize society to the best of their ability. My understanding is that Lindhagen's view of society can be described as deliberative democracy. It also touches on Jennifer A. Herdt's dialogical humanism.In conclusion, Lindhagen's view that an equal and democratic society can not only be created through material prosperity but must also be based on the moral aspirations of individuals is still relevant and has its advocates in the contemporary ethical debate.