Tidigare forskning har visat att det förekommer en ”motståndskultur”, bland manliga yrkeselever, som innebär att dessa elever intar en antites till skolans akademiska studiekultur. I detta motstånd, som yttrar sig genom att ha roligt på lektionerna, snacka strunt med kamraterna eller fuska med skoluppgifterna, skapar de sin egen identitet och plats i skolan. Forskningen har också visat att skolan i huvudsak använder sig av ”traditionella” undervisningsmetoder gentemot manliga yrkeselever. Traditionell undervisning innebär i vår studie lärarcentrerad undervisning och eget arbete. Studier har visat att deliberativ undervisning har potentialen att bryta motståndet och öka elevernas motivation till lärande. Deliberativ undervisning innebär ett samtalsstyrt och elevcentrerat arbetssätt, där eleverna diskuterar autentiska frågor som har kopplingar till deras livsvärld utan lärarens direkta inblandning. Syftet med denna studie var därför att undersöka den deliberativa undervisningens förmåga att motivera manliga yrkeselever. I och med detta har vi jämfört deliberativ undervisning med traditionell undervisning i två klasser vid sammanlagt fyra lektionstillfällen. Eleverna har observerats vid de olika undervisningsmetoderna och observationerna har följts upp med fokusgruppsintervjuer i båda klasserna. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv metodansats, med inspiration från den grundade teorins arbetsverktyg. Vidare har empirin tolkats utifrån pragmatismen och motivationsteoretiska utgångspunkter. Resultatet har bekräftat vad tidigare forskning uppnått gällande traditionell respektive deliberativ undervisning. Under den traditionella undervisningen uppvisade eleverna i princip alla de motståndsstrategier som tidigare forskning noterat. Vid den deliberativa undervisningen minskade motståndet, men upphörde inte helt. De centrala fynden för denna studie är att manliga yrkeselever föredrar en diskussionsinriktad undervisningsform då elevernas ”skitsnackande” förflyttas från att vara en motståndsstrategi till att bli en medspelsstrategi. Även att eleverna slutade leka med sina mobiler under den deliberativa undervisningen indikerar att motståndskulturen avtog.

Elever på yrkesprogram tenderar att ha lägre kunskap och motivation inom akademiska ämnen som t.ex. samhällskunskap än övriga nationella gymnasieprogram. Det finns flera orsaker till detta. Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stark påverkan bland annat då eleverna tenderar att välja gymnasieprogram efter sin livssituation. Vidare finns det en oförståelse bland yrkeselever till varför de behöver läsa akademiska ämnen. Samtidigt har även skolorna ett stort ansvar i form av att de inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Elevernas intressen tas inte i beaktande och istället är det lärarnas agenda som tenderar att styra undervisningen. Istället förenklas undervisningen till en låg nivå som inte är utmanande. En av de övergripande faktorerna till ovanstående punkter är den dikotomi som existerar mellan teori och praktik. Varken elever eller lärare tror att eleverna klarar av en hög undervisningsnivå inom akademiska ämnen eftersom de är mer ”praktiskt lagda”. Därmed kan inte eleverna motiveras till studierna.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar motivationen hos elever på yrkesprogram i samhällskunskap samt finna framgångsrika undervisningsmetoder som ökar densamma. Genom kvalitativa litteraturstudier har vi analyserat aktuell forskning på området. Vi kan konstatera att forskningsfältet är för litet för att kunna dra några generella slutsatser av undersökningen. Dock visar resultatet en tendens till att vissa metoder kan vara mer användbara än andra. Med hjälp av deliberativa samtal eller infärgning ökar elevernas delaktighet i klassrummet och lektionsinnehållet anpassas till elevernas preferenser. Genom QtA-metoden ökar elevernas läsförståelse och därmed också elevernas behållning av texterna – vilket i sig har betydelse för motivationen.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.

Elever som utbildas inom Barn- och fritidsprogrammet har ett viktigt kommande uppdrag somansvariga för demokratifostran enligt läroplanen. Att de också undervisas om demokratiskvärdegrund i utbildningen gör denna målgrupp extra intressant att undersöka. Syftet med dennastudie är att undersöka hur elever på Barn- och fritidsprogrammet upplever utbildningen föroch genom en demokratisk värdegrund som den uttrycks i kursplaner och läroplanen. Utifråntvå teoretiska perspektiv, demokrati genom deliberativa samtal och demokrati som socialhandling har eleverna intervjuats i fokusgrupper. Genom en fenomenologisk analysmetod harfyra övergripande teman utkristalliserats, grundläggande värden, delaktighet och inflytande,ställningstaganden och ansvarstaganden. I relation till de teoretiska perspektiven omdeliberativa samtal och demokrati som social handling framträder också berättelsen omvänskapens betydelse för demokratiskt förhållningssätt. Studiens resultat bekräftar tidigareforskning om deliberativ undervisning inom yrkesprogrammen. Studiens resultat kan användasför att diskutera undervisning för och genom demokratiska arbetsformer, framförallt av läraresom undervisar inom pedagogik och pedagogiskt arbete.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

I denna vetenskapligaessä undersöker jag hur förskolan arbetar med deliberativ demokrati, dvs i vilken utsträckning barnen har möjlighet att diskutera och debattera frågor för att sedan kunna påverka gemensamma beslut på ett inkluderande sätt. Jag har främst fokus på de barn med begränsat eller obefintligt talspråk, där jag ställer mig frågande till om deliberativ demokratiform är möjlig. I essän beskriver jag två olika händelser från mitt yrkesliv där barn är frusterade av olika anledningar och hur jag som förskollärare bemöter dem och hanterar situationerna. Jag har också gjort en deltagande observation på en förskola som jag besökt, som gav mig mycket stoff och tankar i min text, där jag fick ställa mig lite utanför situationer och observera dessa istället för att själv vara aktiv. John Deweys och Jürgen Habermas idéer om kommunikation och lärandet i samspel lyfter jag för att få en inblick i deliberativ demokrati. Under studiens gång har språkets betydelse, makt och tolkning, förskolans förutsättningar och praktisk kunskap blivit de centrala delarna. Jag reflekterar kring mina erfarenheter, observationer och de valda teoretiska perspektiven. Det har givit mig många infallsvinklar och tankar under resan. Jag har blivit mer medveten om hur dominerande det individualistiska tänkandet är inom förskolan och att vi tappar den gemensamma tanken och känslan för varandra. Begreppen "motstånd" och "obemärkt styrning", som förskoleforskaren Klara Dolk använder sig av, har gjort ett starkt avtryck hos mig och understryker vilken kraft och tolkningsföreträde vi pedagoger har. Vidare öppnar jag upp för reflektion om utbildningen ska ha samma styrdokument från ett års ålder till sex år, eller om den måste förtydligas och anpassas till olika utvecklingsnivåer. En förskola för alla, men där alla kan bli sitt bästa jag i relation till andra.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att få djupare kunskaper kring hur F-3 lärare resonerar kring demokratisk undervisning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna beskrivit på vilka sätt de förhåller sig till arbetsformer i sin demokratiundervisning och vilket material de använder. Studiens slutsats är att lärarna besitter en god kompetens men att arbetssätten och demokratiuppdraget kan se olika ut på grund av att läroplanen tolkningsbar.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter invånare ges till att påverka sin levnadsmiljö inom ramen för planeringsprocessen. Studien har avgränsats till planeringen av Bus Rapid Transit (BRT) i Örebro och djupare undersökt hur medborgardialogen kan förstås som en deliberativ process och hur en deliberativ medborgardialog kan främja invånarnas möjlighet att påverka sin levnadsmiljö. Frågeställningar som studien besvarar är: Hur har medborgardialogen kopplad till BRT organiserats?, På vilket sätt kan medborgardialogen kopplad till BRT sägas vara en deliberativ process? och Har processen bidragit till faktiska skillnader av BRT:s utformning?  En deliberativ process kännetecknas av att invånarna är en del av både beslutsprocessen och beslutsfattandet. Det centrala inom teorin är att det sker ett samtal mellan invånare och beslutsfattare och där alla deltagare ska betraktas som jämlikar för att argumentera och diskutera fram de “bästa” förslagen.  Studien grundar sig också på teorin om rätten till staden som beskriver för vem det offentliga rummet är utformat och planerat för och vem som har både rättigheter till att vistas på platser och vem som har rätten till att vara med och utforma platser. Rätten till staden som teori beskriver att alla människor ska ha rättigheten till att vara med och utforma staden och att det även är rättigheten till att utforma sig själv.  Studien är kvalitativ och materialet består av intervjuer med personer som arbetar med BRT-projektet i Örebro, dokument relaterade till processen och insändare i den lokala dagstidningen Nerikes Allehanda. Studiens resultat visar att medborgardialogen kopplad till BRT i Örebro har främst haft i syfte att informera invånarna om vilka beslut som har fattats och vad som ska genomföras. Detta har organiserats genom information i media, hemskickad information och via digital information. Det har anordnats samråd gällande BRT i de fall där ett sådant varit lagstadgat och i dessa fall har invånarna lämnat synpunkter på projektet. Hur medborgardialogen kopplad till BRT har organiserats skiljer sig från hur medborgardialoger vanligtvis organiseras vilket ofta är via workshops och större möten med invånarna. Studiens resultat visar att processen inte går att betrakta som deliberativ då det inte har skett ett samtal mellan invånare och beslutsfattare som har lett till faktiska skillnader i BRT:s slutgiltiga utformning. Studiens slutsatser är att tjänstepersonerna inom BRT-projektet i Örebro på olika sätt ser svårigheter med att gå från teori till praktiskt genomförande när det gäller medborgardialog. Respondenterna i studien har beskrivit att det fanns svårigheter med att se ett syfte för medborgardialogen och att det var oklart vilka möjligheter till påverkan invånarna faktiskt ska ges i olika frågor. Det finns också svårigheter med att genomföra en medborgardialog då det krävs specifik expertkunskap eller kompetens för att utforma ett BRT-system vilket minskar utrymmet för invånarnas inflytande. Slutsatsen är således att invånarnas möjligheter till att påverka deras levnadsmiljö inom planeringsprocessen i denna fallstudie har varit små.