<p>Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.</p>

<p>Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar.</p><p>I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar.</p><p>Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation.</p>

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.

Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar. I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar. Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation.

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt. Ledaren utgår från ett demokratiskt perspektiv där arbetstagarna har medbestämmanderätt vilket kommer till uttryck genom ledarens lyhördhet inför arbetstagarnas önskemål kring verksamheten. De förväntningar som ledaren har på arbetstagarna är idel positiva där hon förutsätter att de vill och tar ansvar för verksamheten och för varandra. Kollektiva arbetsformer tillämpas i hög grad, men även individanpassade metoder förekommer för att arbetstagarnas funktionshinder inte ska utgöra något problem eller hinder i teaterarbetet.

I och med att förskolans styrdokument, läroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med värdegrundsfrågor. I de grundläggande värdena står bland annat att man ska arbeta med etiska värden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra människor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998). Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus läggs alltför ofta på styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana är studiens syfte därför att belysa det vardagliga arbetet med värdegrunden på förskolan. Tillhörande frågeställningar är: Hur kan pedagogernas arbete med värdegrunden se ut på en förskola? Och vilka verktyg använder de sig av? Forskning kring värdegrundsarbete är oftast gjorda i förskoleklass eller skola där man har studerat styrda värdegrundsaktiviteter. I andra studier har man intervjuat lärare och pedagoger om vad de själva tycker sig göra. Därmed råder en brist på studier om arbetet med värdegrunden i vardagliga situationer på förskolor. Vad man tror sig göra stämmer ibland inte överens med verkligheten så därför bygger detta arbete på deltagande observationer. Undersökningsgruppen för arbetet är nio pedagoger från tre olika avdelningar på en förskola. Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv, där man lägger fokus på det som visar sig och inte gör några antaganden. Resultatet delas in i fyra kategorier för att tydliggöra det praktiska arbetet. 1) Förebyggande deltagande, 2) Avledande bemötande, 3)Social och kommunikativ lyhördhet och 4) Tydligt ställningstagande. Resultatet visar att pedagogerna gjorde mycket i vardagen som kan kopplas ihop till arbete med värdegrunden. De använder sig bland annat av aktivt deltagande, trevligt bemötande och konflikthantering.

I denna uppsats har erfarenheterna kring och upplevelserna av arbetet med och i lokal styrelse med elevmajoritet och elevråd studerats. Detta i syfte att belysa hur dessa forum bidrar till elevers möjligheter att påverka och utöva inflytande över sin skola och utbildning. Jag har genomfört fem intervjuer på en skola i Mellansverige. Resultatet visar att såväl elever som personal upplever arbetet i lokal styrelse och elevråd som positivt, och menar att arbetssättet ger eleverna möjlighet att utöva inflytande över skolsituationen, undervisningen och viktiga beslut som rör skolan och utbildningen. Utifrån respondenternas erfarenheter kring och upplevelser av arbetet med och i en lokal styrelse och elevråd, kan jag dra slutsatsen att de som i helhet förefaller vara goda. Dock framhålls elevgruppens bristande deltagarintresse som en påtaglig svårighet, vilket delvis beror på bristfällig information kring den lokala styrelsens och elevrådets arbete.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken. Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet. Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation. Pedagogens deltagande handlar om en balansgång mellan att delta och att inte delta. De flesta pedagogerna är överens om att den fria leken är viktig och de önskar att de kunde vara mer delaktiga i den. De flesta pedagogerna anser att fri lek är något som barnen väljer själva utan vuxenstyrning. Resultatet tyder dock på att pedagogerna verkar ha ett sorts kontrollbehov där de vill se att leken fungerar och samtidigt kunna gå in och styra upp vid behov. Inre faktorer, som deltagande, frihet, barnsyn och lärande, påverkar rollen som pedagogen antar. Även yttre faktorer så som material, tid och grupporganisation har stor betydelse för pedagogens handlande. Det är alltså vårt uppdrag som pedagoger att våga anta en mångfacetterad roll trots stor påverkan från vår omvärld.

Fängelset är en värld som de flesta har åsikter om, men som få har insyn i och kännedom om. Det är därför viktigt att beskriva fängelset ur ett inifrånperspektiv, att återge vad som faktiskt försiggår i innanför murarna. Syftet med uppsatsen har varit att utifrån en livstidsfånges eget perspektiv återge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk och socialpsykologisk teori skapa en förståelse för hur livet bland livs- och långtidsfångar inom en hårt styrd och sluten total institution ser ut. Deltagande observation har använts som observationsmetod. Observatören i detta fall är inte en fältforskare på besök, utan en intagen som varit en del av det undersökta samhället under fem års tid. Resultatet påvisar existensen av två dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fångkulturen och dels en mer socialt anpassad kultur, som främst utgörs av intagna utan en kriminell identitet. Resultatet påvisar även att majoriteten intagna trivs mycket bra på avdelningen, och detta förklaras av att antalet positiva ledare tillåts vara fler och starkare än antalet negativa ledare. De positiva ledarna har tillsammans med de lågprisoniserade intagna skapat och vidmakthållit en kultur som lyckats överleva i harmoni med och stå autonom gentemot de attribut och manér som den traditionella fängelsekulturen representerar. Atmosfären är alltid korrekt och trevlig. Men lugnet är spänt och bedrägligt då många intagna dras med psykiatrisk problematik. Sinnesstämningen alla emellan därför är oerhört viktig, och som intagen lär man sig med tiden att uppträda respektfullt för att inte rubba dekorum.

Syftet med den här studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv undersöka barns delaktighet direkt och indirekt i samband med vårdnadstvist utifrån följande frågeställningar: hur upplever föräldrarna att familjerätten involverat barnen i utredningen; har föräldrarna informerat barnen om den pågående vårdnadsutredningen; hur har barnen påverkats av vårdnadstvisten samt har familjerättens utredning bidragit till en lösning av konflikten? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra pappor och en mamma som medverkade i vårdnadsutredningar år 2002-2003 vid en och samma familjerättsenhet. Resultatet visade att i stort sett alla barn mådde dåligt innan, under och efter vårdnadstvisten. Föräldrarnas information till barnen om utredningsprocessen har varit mycket varierande. Alla barn har haft enskilda/syskonsamtal med utredarna. En del föräldrar har upplevt att under dessa samtal lyckades inte utredarna lyssna på barnen. Några föräldrar ansåg också att utredarna inte satte sig in i deras egen situation och att barnets bästa inte har varit i centrum för utredningsarbetet. Ingen av föräldrarna har tyckt att utredningen bidragit till en lösning av konflikten och att samarbetet med den andre föräldern i många fall har blivit sämre. I studien diskuteras slutligen föräldrarnas upplevelser av kontakt med familjerätten efter utredningen och deras syn på behov av en uppföljning.