<p>I vårt samhälle finns det en mycket större mängd information än vad vi har möjlighet att ta till oss. Frågan är hur människor kan motiveras till att intressera sig för en viss typ av information. Ett sätt kan vara att låta användare av ett informationssystem genom deltagande design vara med coh påverka utformningen. Hypotesen för det här arbetet var att människor som får vara med i ett utvecklingsarbete får en positivare attityd till systemet och dess information. Genom den positivare attityden kommer då även motivationen att ta till sig informationen att öka. Resultatet av undersökningen blev dock inte helt i linje med hypotesen. Visserligen kunde motivationen att ta till sig informationen förändras men bara under förutsättning att förslaget som gruppen arbetat fram skulle installeras. Arbetet i gruppen i sig medförde inte att attityd eller motivation ändrades.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.</p><p>Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.</p><p>Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation. Pedagogens deltagande handlar om en balansgång mellan att delta och att inte delta. De flesta pedagogerna är överens om att den fria leken är viktig och de önskar att de kunde vara mer delaktiga i den.</p><p>De flesta pedagogerna anser att fri lek är något som barnen väljer själva utan vuxenstyrning. Resultatet tyder dock på att pedagogerna verkar ha ett sorts kontrollbehov där de vill se att leken fungerar och samtidigt kunna gå in och styra upp vid behov.</p><p>Inre faktorer, som deltagande, frihet, barnsyn och lärande, påverkar rollen som pedagogen antar. Även yttre faktorer så som material, tid och grupporganisation har stor betydelse för pedagogens handlande. Det är alltså vårt uppdrag som pedagoger att våga anta en mångfacetterad roll trots stor påverkan från vår omvärld.</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

No description available.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid. Vilken form av fysisk aktivitet som utövades (i en förening, utanför en förening eller inte alls) påverkade hur eleverna upplevde sitt hälsotillstånd. De som var aktiva i en förening var också de som uppgav bäst hälsotillstånd. Ungdomarna rangordnade att må bättre och att det var roligt högst som anledningar att vara fysiskt aktiv. Rangordningen av motiv för att sluta vara fysiskt aktiv i någon organiserad form av fysisk aktivitet på fritiden var först att det inte var roligt längre och att de inte hade tid.

Abstract Forskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet. Utifrån denna vetskap blev syftet med denna studie att undersöka vad elever i årskurs nio med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet Idrott och hälsa anger som skäl till att inte närvara eller delta aktivt i ämnet. Med detta som utgångspunkt valde vi en kvalitativ undersökning där fem elever med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet intervjuats. Undersökningen utmynnade i en kategorisering där studiens frågeställningar besvarades och analyserades utifrån Deci och Ryans (2000a, b) och Czikzentmihaylyis (1990) motivationsteorier. Resultatet i undersökningen påvisade att elever som är fysiskt inaktiva på fritiden på olika sätt missgynnas i ämnet Idrott och hälsa. Deras bristande erfarenhet av fysisk aktivitet ger upphov till en lägre självupplevd kompetens vilket i sin tur orsakar en lägre motivation till att delta i ämnet.

Girls with foreign background is the group that is most left outside the sports movement in Sweden and the ones with the least sports habit. Sports assumed to provide an arena for integration that these girls are being left outside from. The Swedish sports movement has adapted the conditions for them as a way to encourage them to participate in sports, but there are still lots of girls with foreign background that stands outside the sports movement. One input that the Swedish National Association has done for children and young adults is to adopt the Drive-in-sport, which can work as an entrance to the sports movement. The aim of the study is therefore to investigate which barriers, motivators and requests girls in Sweden with foreign background have to participate in Drive-in-sports. Eight interviews have been done to girls who do not participate in Drive-in-sports. The results shows that the main reasons for the girls to not participate are: lack of time, homework, babies, don't have friends to go with and that they think they will be left outside because of their veil. The conclusion is that the girls are looking for community and continuity which the sport clubs can offer them but the Drive-in-sports probably can not.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland. 1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy. Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e. the members are not directly elected in the regions but nominated by its constituent members. The reason for choosing Region Värmland as a case study is because it is indirectly elected.    The aim of this essay is to explore if becoming a region has affected the democracy and within the county and the democratic values, representative, transparency, participation, anchoring of decisions, and accountability. This is done by text analysis of regulatory documents which sets out the working procedures of the Region Värmland. The results founds is that some values of democracy have weakened at the regional level of governance. Representativeness is one democratic value that weakens of because of the indirectly elected council. But at the same time it have strengthened because it is in all cases the politicians that we have chosen and feel confident for that govern our region. Further the study found that value of accountability with this type of governance has weakened of that reason that we can´t control our politicians with threats or promises at the next election. Transparency, participation and anchoring of decisions are values that do not seem to be affected negative, rather positive as these democratic values ​​increase when the decision-making comes closer to the citizen. So the conclusions is when municipalities which work together with other actors in the form of public authorities, organizations, businesses and the public to jointly strive to improve the future of Värmland is positive from a democratic perspective.

The aim of this study is to, by developing ideal types, describe why studententrepreneurs participate in self organised business network. The investigation is based on answers from 41 participants in the business network “Företagare på Lnu”, as well astwo semi-focused groups, which where analysed by using Webers (1978) ideal types.The investigation shows that there are several reasons for student entrepreneurs to participate in self organised business network. For instance some people participate to gather knowledge from other student entrepreneurs for their own future, since they have an idea of soon starting their own business. Others participate just for the fun of knowing what’s going on at the university. / Det behövs ständigt fler företag för att skapa jobb och tillväxt i en ekonomi, samtidigt som det inte är helt enkelt för ett nystartat företag att snabbt komma igång och konkurrera med etablerade och välkända företag. I rollen att utbilda människor till att starta företag, har universiteten blivit allt viktigare då de arbetar med entreprenöriellt lärande. Vid sidan utav sina studier, väljer en del elever att starta företag, och därmed bli så kallade studententreprenörer. För att tillsammans hjälpa varandra i sin uppstartsprocess och vidare i sitt företagande, väljer många unga företagare att gå samman i självorganiserade företagsnätverk.Syftet med den här studien har varit att, genom att använda Webers (1978)idealtypsteori, förklara varför studententreprenörer väljer att delta i självorganiseradeföretagsnätverk. För att studera detta genomfördes enkäter och semifokuserade grupper på nätverket ”Företagare på Lnu”.Resultaten visar att det, i det här fallet, finns nio olika idealtyper i nätverk varav alla söker olika saker. Exempelvis finns individualisten som endast söker utbyte för sin egen del, den nyfikne som är delaktig för att få veta vad som händer och en idealtyp som främst söker inspiration till att snart kunna starta ett eget företag eller projekt.