I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lärares arbetssätt, ämnets lektionsinnehåll och om vad som motiverar dem till att delta i ämnet idrott och hälsa. Det un-dersöktes även om det fanns några eventuella skillnader mellan könen, det vill säga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frågorna. Enkäter användes och delades ut på en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som läste idrott och hälsa 1. Ele-verna som deltog i enkäten valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då kontakter på skolan fanns sedan tidigare. Teorin som används genom studien är Deci & Ryans motivationsteori ”Self-Determination Theory”. Resultatet visade att flickor och pojkar motiveras olika mycket av lärarens arbetssätt. Flickor värderar lärarens arbetssätt högre än pojkar. Även vilket lek-tionsinnehåll eleverna motiveras av till att delta på lektionerna samt varför de deltar i under-visningen skiljer sig åt mellan könen. Flickor motiveras mer av faktorer som leder till inre motivation i jämförelse med pojkar exempelvis som att förbättra/upprätthålla hälsan. Pojkarna drivs mer av yttre motivationsfaktorer än flickorna, att vinna på lektionerna eller att få betyg är två faktorer som motiverar dem till att delta. En gemensam motivationsfaktor som får både pojkar och flickor att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa är glädjen till ämnet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus. Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt. Samtliga elever är införstådda med att rastaktiviteten pågår utomhus. Inflytande på vilka aktiviteter som erbjuds har eleverna genom att de kan lämna in lappar med önskemål på till den ansvarige fritidspedagogen. Det eleverna uppger som positivt är att fritidspedagogen känner eleverna till namn och att eleverna blandas i olika årskurser. När fritidspedagogen deltar i rastaktiviteterna känner eleverna sig trygga och det gör dem lugna. Eleverna upplever stor skillnad på rasten då det inte är någon rastaktivitet, eftersom pedagoger som är rastvärdar bara hinner vakta elever och inte delta i leken. Sammanfattningsvis ser vi att den pedagogledda rastaktiviteten har framtiden för sig.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen. I studiens analys låg Vygotskijs sociokulturella teori och Maria Westling Allodis inflytandemodell till grund.  I resultatet framkom det att barnen i de observerade aktiviteterna gavs gott om talutrymme, blev lyssnade på och gjordes till aktiva deltagare. Här stod samtal och samspel i fokus. I fokusgruppsamtalet diskuterades där att det är viktigt att utgå från barns intressen vid planering av aktiviteter och att barn ska ses som medbestämmande individer. Slutsatsen av denna studie är att det demokratiska ledarskapet kännetecknas av ett gott samspel mellan vuxna- barn genom att barns tankar, idéer och intressen ska uppmuntras och utmanas, samt utgöra en del av förskolans verksamhet.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Inom Sveriges kommuner finns det ett stort intresse för barns deltagande i den fysiska planeringen. Denna uppsats ämnar undersöka vilken syn kommuner har på barn och deras deltagande, vilken typ av deltagande barn erbjuds och vilket avtryck bars åsikter får i den fysiska planeringen. För att undersöka detta har jag studerat tre svenska kommuners planhandlingar samt genomfört intervjuer med tjänstepersoner på kommunerna. De för studien utvalda kommunerna är Knivsta, Nacka och Botkyrka. Av undersökningens resultat framkommer det att kommunerna nästan 30 år efter barnkonventionens antagande fortfarande har mycket att arbeta med gällande barns deltagande i den fysiska planeringen. Det finns höga ambitioner bland både beslutsfattare och tjänstepersoner, dock prioriteras frågan om barns deltagande inte i tillräcklig hög grad. Det är svårt att säga ifall de metoder för deltagande som används är bra eller inte. Det finns även betydande kunskapsbrister bland kommunernas förvaltningar, särskilt inom stadsbyggnadsförvaltningarna, där kunskapen behövs som mest. För att uppfylla barnkonventionens intentioner behövs det fler insatser inom alla nivåer i kommunerna.

Syftet med vår studie har varit att studera och analysera förskollärares erfarenheter och uppfattningar om vuxnas roll och deltagande i barns lek. Den tidigare forskningen har visat att förskollärare antingen bör ha en närvarande roll i barnens lek eller en observerande roll över barnens lek samt att förskollärarna har i uppgift att ge barnen trygghet, vägledning och inspiration. Studien genomfördes med hjälp av nio förskollärare som intervjuades och resultatet visade att förskollärarna såg leken som en viktig del av barnens vardag för att barnen skulle kunna bearbeta tidigare händelser. Samtidigt framkom det att många av förskollärarna som intervjuades inte gärna deltog i den fria leken då de upplevde att de störde barnen. Förskollärarna som arbetar med de yngre barnen var mer deltagande i leken än vad de som arbetade med de äldre barnen var. I de pedagogstyrda aktiviteterna deltog förskollärarna i större utsträckning än vad de gjorde i den fria leken. Slutsatsen av detta är att förskollärarna deltog i de pedagogstyrda aktiviteterna oavsett ålder medan i den fria leken var det större fokus på att vara deltagande med de yngre barnen då förskollärarna ansåg att de behövde mer vuxenstöd än vad de äldre barnen behövde. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

No description available.

Studiens syfte var att synliggöra och analysera sex förskollärares uppfattningar om sin roll i relation till den fria leken i förskolan. Den empiriska undersökningen ämnade att besvara studiens syfte utifrån frågeställningar rörande förskollärarnas uppfattningar kring fri lek samt uppfattningar om deras egen roll i relation till den fria leken. Undersökningen har bedrivits utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i valet av metod. Samtliga informanter i studien är kvinnliga förskollärare och anställda på olika förskolor i samma kommun med 5 - 35 års erfarenhet inom yrket. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om den fria leken och sin egen roll i den varierar, även om också gemensamma hållpunkter återfanns vilket i viss mån, påverkade förskollärarens val av roll. I intervjuerna framkom något skilda uppfattningar kring synen på den fria leken vilket rörde sig mellan att leken bör vara fri från styrning till att innefatta relativt styrda aktiviteter. I studien framkom även en dualistisk och helhetssyn på lek och lärande vilket möjligen påverkade hur förskollärarna valde att förhålla sig till och agera vid barns fria lek. Relativt samstämmigt betonade deltagarna i studien vikten av att finnas nära och initialt observera barns lek, innan de interagerade, samt att bemöta pågående lek med respekt och försiktighet. Vid en interagerande roll valde förskollärarna att antingen interagera för att få leken att fungera och sedan dra sig tillbaka, eller att finnas med för att berika den genom inspiration och lärande. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>