Syftet med detta projekt var att implementera en ny Skolgårdsmodell för fritidshemslärarna som främjade både elever och personal till en aktiv rastsituation. Modellen innefattade tre olika roller som benämndes Djupdykare, Helikopter samt Lots där samtliga innefattade olika sätt att vara aktiv rastvärd på. Projektet utfördes på en stor skola med fokus på elever i årskurs 3. Projektet grundade sig i den vetenskapliga teorin pragmatism och utgick mer specifikt utifrån John Deweys synsätt och tankar inom det teoretiska perspektivet. Metodologin baserades på aktionsforskning där fyra aktioner beprövades tillsammans med elever och personal på fritidshemmet. Aktionerna utgick med inspiration av McNiffs (Wennergren, 2012) aktionsforskningsmodell: planera, agera, observera och reflektera. Empiriska data samlades in i form av informella samtal, observationer samt enskilda intervjuer av fritidshemslärarna i aktuell årskurs. Utifrån respons från intervjuerna blev projektet en uppskattad nyhetsaktion bland personalen på skolan. Resultatet visade att personalen upplevde ökad aktivitet hos eleverna under rastverksamheten och att personalen uppskattade tydligheten i sina roller.

Examensarbetets syfte var att undersöka uppfattningar hos studie- och yrkesvägledare om pojkar tenderar att delta i studie och yrkesvägledande aktiviteter i lägre utsträckning än flickor och i sådana fall identifiera och belysa bakomliggande orsaker till detta. Vidare innefattade syftet att få ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledning bedrivs och skulle kunna bedrivas för att nå fler elever och utjämna en eventuell variation mellan könen. Materialet för studien utgjordes av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i högstadieskolan. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar på ett brett deltagande i skolans studie- och yrkesvägledning och att det inte med säkerhet gick att fastställa att pojkar i lägre grad än flickor uppsöker studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar dock på variationer mellan pojkar och flickor, framförallt berörande hur och av vilka anledningar uppsökandet sker. En aspekt som kan förklara det breda deltagandet är skolornas aktiva och processliknande studie- och yrkesvägledning, vilken därmed även ses som en av möjliga insatser i syfte att nå fler pojkar och därmed samtliga elever i skolans studie- och yrkesvägledning. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av studie- och yrkesvägledning som en process över tid, dels i syfte att nå samtliga elever, dels för att förbereda eleverna för att kunna göra väl underbyggda val. Detta leder förhoppningsvis till en fullföljd gymnasieutbildning och i sin tur till goda förutsättningar för ett framtida studie- och yrkesliv.

Detta examensarbete handlar om fyra pedagogers styrning i den fria leken i förskolan. Det är en kvalitativ studie med inspiration av hermeneutisk ansats, i studien använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer med två förskollärare och två barnskötare från två olika förskolor i samma kommun i vårt närområde. Observationerna och intervjuerna handlar om pedagogernas uppfattningar och om sitt deltagande i den fria leken i förskolan. I resultatet framkommer det att samtliga informanter tycker pedagogers deltagande är viktig för barnen i den fria leken fast det kan ske på olika sätt. I Observationerna såg vi hur pedagogerna deltog i barnens fria lek och i intervjuerna framkom deras uppfattningar om att delta i barnens fria lek. / <p>2019-12-20</p>

With this paper I intend to contribute to the ongoing research on political participation through the participation of foreign-born demonstration participants in Sweden. Research on political participation of immigrants show that they generally participate less than natives. One theory is that recruitment networks and organization membership have more importance for immigrants than for natives due to higher thresholds for political participation. Research has also indicated differences in participation of immigrants depending on country of origin, such that participants from non-western repressive regimes tend to participate less than participants from western non-repressive regimes. The results of the study are based on survey data from 1748 participants in two types of demonstrations, May day marches and climate change demonstrations. Analysis led to three main findings. First, participants not born in Sweden participate less in both demonstration types than the those born in the country. Second, there are few, if any, differences between the groups in the same type of demonstration and also often between the two demonstration types when it comes to factors that favor political participation. Finally, the group not born in Sweden is not representative of the group in the population, based on country of birth.

Denna uppsats adresserar problemet med att uppnå ökat medborgardeltagande i samhällsplanering och politiska beslut. För att adressera problemet har studien som syfte att undersöka hur svenska kommuners medborgardialogsarbete förhåller sig till de demokratiska värdena legitimitet, effektivitet och social rättvisa. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre medborgardialogspraktiker från tre olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades utifrån analysramverket demokratikuben och dess dimensioner rekrytering av dialogdeltagare, kommunikation samt grad av inflytande. Empirin kunde visa att kommunernas dialogarbete har potential att bidra till de demokratiska värdena, förutsatt att den enskilda kommunen har en välutvecklad systematik för dialogprocessernas olika faser, resurser nog att hantera dem, samt att ansvariga utförare av dialogerna har tillräckligt god kunskap och värderar de tre demokratiska värdena högt nog att prioritera dem. Studien identifierar även bristen på en tydlig definition av begreppets innebörd, samt dess oklara plats i det politiska systemet som hinder för att förverkliga medborgardialogens potential som demokratiskt verktyg.

Barns delaktighet är ett aktuellt ämne inom hälso och sjukvård om hur sjuksköterskan ska få barnet involverat i sin vård. Det har stärkts av att barnkonventionen har blivit lag i Sverige 1 januari 2020. Barn och föräldrar har upplevt att det var viktigt att känna förtroende och trygghet för sjuksköterskan och att sjuksköterskan var lyhörd och inkännande för deras behov. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser om hur sjuksköterskan främjar barn till delaktighet i vårdmöten. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ design. Efter analysen framkom tre teman i resultatet som trygghet, vårdande relation och sjuksköterskans upplevelser av utmaningar samt sex underteman. Förutsättningar för att barn kunde vara delaktiga i sin vård var att barnet kände trygghet. Vilket gjordes när sjuksköterskan främjade relationen med barnet och deras föräldrar. Det kännetecknade den vårdande relationen. I den vårdande relationen upplevde sjuksköterskan flera utmaningar. Betydelsefull komponent i barns delaktighet var om sjuksköterskan hade förmåga att ge barnet utrymme i samtalet. Det genom att sjuksköterskan lyssnade på barnet samt lät barnet få uttrycka sin åsikt. Det främjade barns medbestämmande, inflytande och delaktighet.

Studie om en medelstor kommun med omvänd urbanisering och vissa effekter av det fenomenet. / A study of reverse urbanization in a smal rural municipality in Sweden and some of its effects.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola.Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA.Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer. / The purpose with the essay was to describe and judge if ABA was as good method for working with behaviourproblems in children within childcare and school.The study gave knowledge about behaviourtheraphy and the behaviourists through history, facts about ABA, that was the method I used. The study was based on participational observations. Three choosen pupils with diffrent behaviourproblems was observed and analysed according to ABA.To sum up the result of the study pointed at ABA to be a well-functioned analysing method to determine the typ and sort of the behaviorproblem. As a workingmethod for behaviourproblems ABA was well-funvtioned in simpler behaviorproblems, but needs to be completed in more difficult behaviorproblems with more underlying factors.

Introduktion Motivation är en förutsättning för att elever ska prestera, delta och lära sig de kunskaper som utförs på idrottslektionerna. Som framtida lärare ska vi kunna motivera våra elever. Därmed behöver vi kännedom om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation för att arbeta motivationsfrämjande på bästa möjliga sätt.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av de olika motivationsfaktorerna och hur det kan påverka elevernas aktiva deltagande i idrott och hälsa. Studien har sin utgångspunkt från de olika motivationsteorierna, Self Determination Theory (SDT), inre motivation, yttre motivation och amotivation samt viktiga begrepp inom de olika teorierna. Studien har även anknytits till tidigare forskning relaterad till dessa teorier. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ digital enkätstudie där 305 elever medverkade från fyra olika skolor inom Stockholmsområdet. Två olika högstadieskolor varav sju klasser och två olika gymnasieskolor med sju klasser som deltog i studien.  Resultat Resultatet visade att yttre och inre faktorer har störst inverkan på elevernas aktiva deltagande inom idrott och hälsa. De dominerande motivationsfaktorerna för ett aktivt deltagande visade sig vara betyg och att eleverna tycker att det är roligt att röra på sig under idrottslektionerna. Eleverna som inte deltar aktivt har en annan typ av motivation som kallas för amotivation, vilket innebär att motivation saknas. Resultaten för amotivation visade sig vara att ämnet var tråkigt, lektionsinnehåll, skada eller sjukdom samt att det inte fanns någon motivation att delta aktivt.   Slutsats Slutsatsen av denna studie var att det finns flera motivationsfaktorer som påverkade ett aktivt deltagande för elever i årskurs nio på högstadiet och åk ett på gymnasiet men att betyg och roligt att röra på sig är största faktorerna men även att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera och engagera sina elever till ett aktivt delta i idrott och hälsa. / Introduction Motivation is a prerequisite for students to perform, participate and learn the knowledge given in the sports lessons. If we as teachers want to motivate our students, we need knowledge of which factors affect students' motivation in order to work in the best possible way to promote motivation for active participation. Purpose The purpose of this study is to investigate the importance of the various motivational factors and how it can affect students' active participation in sports and health. The study has its starting point from the various motivation theories, Self Determination Theory (SDT), internal motivation, external motivation and amotivation, as well as important concepts within the various theories. The study has also been linked to previous research related to these models. The study was carried out by using a quantitative digital survey study where 305 students participated from four different schools in Stockholm. Two different primary schools in grade nine of which seven classes, two different high schools wich sevens classes participated in the study. Results The results showed that external and internal factors have the greatest impact on students' active participation in sports and health. The dominant motivational factors for active participation were found to be grades and that students find it fun to exercise during physical education lessons. The students who didn't participate actively have another type of motivation called amotivation, which means that you miss motivation. The results for amotivation were found to be that the subject was boring, lesson content, injury/illness and that they simply had no motivation to participate actively. Discussion The conclusion of this study was that there are several factors that influence active participation for students in grades nine and one at high school, on the other side was the grades and the enjoyment of exercise the biggest/main factors, but also that the physical education teacher has an important role in motivating and engaging his students to active participation in sports and health.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger. Begreppen lek, barnperspektiv/barns perspektiv tas upp i forskningsöversikt och teoretiska förankring. Hur lek och lärande har sett ut förr och nu tas även upp, samt hur olika teoretiker ser på den vuxnes roll i leken. Det har inte alltid varit lika självklart för pedagoger att delta i barns lek som det är just nu. I resultatet lyfts barns tankar om pedagogers deltagande i leken samt pedagogers tankar om sitt eget deltagande i leken. Pedagogerna visar på en stor osäkerhet när det gäller hur de ska förhålla sig till leken. Barnen uttrycker att de vill att pedagoger ska leka men de visar det motsatta.