Since 2014 Chinese, as the only non-European language, has a separate syllabus within the syllabus of the subject Modern languages. Before that, teachers of Chinese had to rely on other sources in planning their teaching, because the syllabus of Modern languages simply was not adjusted to a language as different as Chinese. Some teachers relied on textbooks. The only two textbooks in Chinese that were produced in Sweden, for teaching in primary and secondary school, were both produced before the syllabus was established. Therefore, the aim of this study was to investigate to what extent the textbooks corresponded to the core content of the syllabus and how teachers of Chinese used the textbooks together with other teaching material. Two methods were used. First a comparison was made of the books and the syllabus, and secondly four teachers of Chinese were interviewed. Results from the two methods coincided and showed that to fulfill the goals in the syllabus, the textbooks were not enough. They mainly lacked enough assignments for listening and speaking comprehension, especially to be able to follow the stipulated pace in which the reading and the speaking skills are supposed to be learnt.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform.   I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer. I enlighet med dessa mål pågår en forskningsdiskurs kring ett designteoretiskt perspektiv och multimodala arbetsformer.   Mot bakgrund ur detta har jag genomfört en undersökning där en grupp elever fått besvara frågor kring ett upplevt lärande i samband med ett genomfört bildprojekt. Arbetsuppgiften innehöll ett antal olika moment och arbetssätt. I uppgiften arbetade eleverna med traditionella tekniker för bild och form, men även med digitala verktyg och reflekterande texter kring process och innehåll. Undersökningen behandlar frågor kring vilken kunskap eleverna upplever att arbetet med det specifika projektet ger och vilka förmågor de upplever att de får möjlighet att utveckla och träna genom arbetet?   Undersökningens huvudsyfte var att lyfta fram elevernas personliga upplevelser av ett lärande. Jag försökte dessutom att spegla arbetet ur en designteoretisk och multimodal diskurs, där läraren är en designer av lärandets förutsättningar och ger utrymme för ett lärande genom varierande uttryck och med olika verktyg. Undersökningen är genomförd i form av en enkät med tre frågor. Eleverna beskriver en personlig upplevelse med egna ord. Utsagorna har jag sedan bearbetat, klassificerat och analyserat.   Undersökningen synliggör en varierad upplevelse av ett lärande, där vissa utsagor återkommer hos många informanter och vissa andra återfinns hos några enstaka. Den samlade bilden är mångfacetterad och komplex och visar på en bredd och en mångfald av upplevelser. Eleverna lyfter fram en hel del förväntade upplevelser av ett lärande, men även mer oväntade. Resultatet är intressant i relation till det teoretiska perspektiv som jag valt att knyta min undersökning till och till den aktuella samhällsdebatten kring kunskap och kompetens. Jag finner även resultatet viktigt och intressant med tanke på utvecklingen för estetiska ämnen i skolan och i synnerhet för ett framtida bildämne

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares erfarenheter kring att använda digitala verktyg i sin språkutvecklande undervisning. I studien tydliggörs vilka digitala verktyg som används av förskollärare, hur de används samt vilka möjligheter och utmaningar som tillkommer. I den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en växande betydelse i förskolan, vilket även speglar samhällets digitala utveckling. Genom kvalitativa intervjuer har vi interagerat med respondenterna på ett djupare plan för att kunna undersöka deras erfarenheter av ämnet. Den insamlade empirin har sedan satts i kontext till ett designteoretiskt perspektiv och relevanta begrepp. Kortfattat visade resultatet av vår studie att förskollärarna främst använder lärplattan och projektorn som ett supplement i sin språkutvecklande undervisning. Genom appar och kompletterande material i undervisningen får barnen utveckla sitt språk på olika sätt. Slutsatsen visar att förskollärarna beskriver olika möjligheter med att använda digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen. Dessa är att teckenläror kombineras och att undervisningen blir mer varierad. Det framgår också att barn idag har förkunskaper om digitala verktyg hemifrån vilket förskollärarna ser som en möjlighet. Utmaningar som kompetens, tidsbrist och kostnadsfrågor visar sig vara ett hinder för att utbildningen i förskolan ska bli likvärdig.

Abstract Fysiska böcker har funnits i hundratals år och den analoga högläsningen upplevs alltid varit en del av förskolans verksamhet. Barton (2007) beskriver högläsning som en literacyhändelse där tal och skriftspråk används. Digitaliseringens inverkan i förskolans verksamhet blir allt större då barn idag växer upp i en digital värld. Förskolans verksamhet består idag av både digital och analog högläsning. Den digitala högläsningens inverkan är något som intresserar oss. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares beskrivningar om digital och analog högläsning i förskolan. Studien grundar sig i Selander och Kress (2021) beskrivning kring designorienterad teori då teorin möjliggör för oss att förstå högläsning som en teckenskapande, multimodal och kommunicerbar aktivitet. Det designteoretiska perspektivet på iscensättningen eller designen av undervisningen blir relevant för syftet med vår studie.  Vi har utgått ifrån följande frågeställningar. Hur beskriver förskollärare sin undervisning med digital och analog högläsning? Hur beskriver förskollärare högläsningens möjligheter och utmaningar när den är analog och digital? Hur designar förskollärare sin analoga och digitala läsmiljö? För att kunna besvara studiens frågeställningar skapade vi en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare intervjuades. Efter intervjuerna transkriberade vi allt som sagts och i transkriberingen upptäckte vi olika mönster som vi därmed kunde utveckla till olika teman i analysen.  Resultatet av studien visar att det endast är en förskollärare som benämner ett av studiens teoretiska begrepp i sin planerade högläsningsundervisning, medan de andra förskollärarna använder sig av begreppets innebörd och betydelse utan att benämna det. Vidare i resultatet beskriver förskollärarna den digitala högläsningen som en utmaning och menar att den analoga högläsningen har många fler möjligheter.

Studiens syfte är att få inblick i hur elgitarrlärare arbetar för att få sina elever att lära sig notskrift. I bakgrundskapitlet beskrivs tidigare forskning om notläsning och notskrift. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv, vilket fokuserar på hur människor använder olika tecken för att designa sin kommunikation och sitt lärande. Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats med videoobservation som metod. Sex elgitarrlärare på olika kulturskolor har videoobserverats. Det inspelade materialet har sedan transkriberats och analyserats med fokus på de teckenskapande resurser lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder såväl tal, sång, kropp, instrument, musikaliska termer och ljudande bakgrunder för att undervisa traditionell notskrift och/eller tabulatur till eleverna. I diskussionen berörs två övergripande undervisningssätt som har lyfts fram hos lärarna: en traditionell notbunden och musikteoribaserad undervisning och en tabulatur- och gehörsbaserad undervisning. / The study aims to gain insight into how guitar teachers working to get their students to learn musical notation. In the background chapter, previous research in music reading and notation is shown. As a theoretical basis the design theory perspective is used, which focuses on how people use different characters to design their communication and learning. The study is based on a qualitative research with video observation as method. Six electric guitar teachers at different arts schools have been observed using video recording. The recorded material was then transcribed and analysed with a focus on the character-building resources teachers use in their teaching. The result shows that teachers use speech, voice, body, instrument, musical terms and sounding backing tracks to teach traditional music notation and/or tablature for students. In the discussion two comprehensive teaching methods that have been highlighted by the teachers is discussed: a traditional sight-reading and music theory based teaching and a tablature and ear based instruction.

Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka variationer av bedömningspraktiker som förekommer vid bedömning och betygsättning av nyanlända elever i jämförelse med icke-nyanlända i bildämnet. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fokus på summativ och formativ bedömning samt aktuella fördelar och nackdelar i bedömningspraxis utifrån ett lärarperspektiv. Analysmetod av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar på ett antal variationer av lärarnas bedömningspraktiker av nyanlända elever. Specifikt rörande utmanande och lärorika bedömningspraxis som framkommer i intervjuerna, vilka kategoriseras och redovisas i form av undervisningsdesign, engagemang, ensamhet, avvikande bedömningspraktiker, bedömningssyfte, inkludering och design av bedömningspraktiker.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet. Metafunktionerna syftar till att kartlägga semiotiska teckensystem och andra meningsskapande uttryck i en kommunikation. Det semiotiska arbetet sker i tre olika nivåer samtidigt, vilka benämns: den ideationella, den interpersonella och den textuella metafunktionen. Studien synliggör lärarens multimodala resurser och elevernas respons på dessa. Lärarens kroppsliga resurser såsom talet, mimiken, gesterna och dennes kroppsrörelser är meningsbärande i praktiken och kompletteras av övriga artefakter. Lärarens resurser organiseras retoriskt genom att läraren arbetar från det lilla till det stora. Det sker en tydlig eskalering av både lärarens semiotiska resurser och svårighetsgraden i undervisningens innehåll. En slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att lärarens olika teckensystem samt organisering av undervisningen påverkar och kan främja elevernas deltagande i undervisningen.

Denna studie syftar till fördjupade kunskaper om hur gitarrlärare ser på vänsterhänthet i relation till instrumentets speltekniska svårigheter och hur de anser sig arbeta med vänsterhänta elever i sin undervisning. I uppsatsen ges en bakgrund om vad vänsterhänthet är, en historisk bakgrund om den klassiska gitarren och dess speltekniska svårigheter samt tidigare forskning om musikundervisning av vänsterhänta. Studien utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv och ett empiriskt material bestående av fyra kvalitativa intervjuer. Av studiens resultat framkommer att de deltagande lärarna inte ansåg sig anpassa sin undervisning efter elevernas vänsterhänthet, förutom vid starkare grader av vänsterhänthet då eleverna uppmanades att vända på gitarren. Valet av hur gitarren ska hållas beskrivs sällan överlåtas till den enskilda eleven, utan förefaller istället vanligen bestämmas av läraren. Lärarna menade också att alla elever behöver öva samma tekniker och att samma undervisning därför bör gälla för höger- såväl som vänsterhänta elever. Den högersträngade gitarren utgör norm i undervisningen, vilket lärarnas berättelser om hur de sällan rekommenderade elever att vända på gitarren visar. Utifrån detta resultat diskuteras sedan gitarrundervisning av vänsterhänta. Undervisningen beskrivs inte enbart vara en fråga om att anpassa ett instrument, då hela undervisningens design beskrivs spela roll för elevernas lärande med instrumentet. / The purpose of this study is to gain a deeper knowledge of how guitar teachers view left-handedness with regard to the technical difficulties of the instrument and how they work with left-handed students while teaching. This paper provides some background on what left-handedness is, some historical background on the classical guitar and the technical difficulties of playing it, and an overview of previous work on musical education and left-handed people. The study is based on a multimodal and design theoretical perspective, and an empirical material consisting of four qualitative interviews. The results show that the participating teachers did not, in their own view, adapt their teaching because of left-handed students. The exception was students with a strong degree of left-handedness, who were encouraged to turn the guitar around. However, how the guitar is held was not often described as something left up to the individual student, but rather as something decided by the teacher. The teachers also felt that all students need to practice the same techniques, and that the same instructions therefore should be used for both right-handed and left-handed students. Right-handed guitars are standard in teaching situations, and the fact that the teachers say that they rarely recommend that students turn the guitar around reflects that. The results of the study then form the basis for a discussion on teaching left-handed students. It is not just a question of adapting an instrument; the whole design of the lessons makes a difference when it comes to the student learning the instrument.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken typ av texter eleverna skriver i gymnasieskolans svenskämne med ett vidgat språkbegrepp. Utifrån ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv har de skrivaktiviteter som eleverna erbjudits undersökts för att synliggöra spänningar på olika nivåer. För att ta reda på vilka texter eleverna producerar i svenskämnet och lärarnas bakomliggande resonemang har intervjuer genomförts både med lärare och elever. I svenskämnet får eleverna ta del av multimodala texter men när det gäller deras eget skapande dominerar skriften. Skrift och tal har en tradition av att vara den accepterade formen för representation av kunskap och lärande i svenskämnet. Det förekommer dessutom skillnader mellan de texter eleverna läser i digitala miljöer och de texter som de skriver. Med digitaliseringen av gymnasieskolan förändras de skrivpraktiker som eleverna erbjuds. Det mest framträdande resultatet i undersökningen är de spänningar som utvecklas på olika nivåer. Spänningar förekommer bland annat mellan lärarnas vilja att inkludera multimodala texter i sin didaktiska design och skriftens dominans i styrdokumenten.

Studiens syfte är att undersöka hur digitala verktyg används i läs-och skrivundervisningen och vilka faktorer som avger omfattningen av användandet i årskurs två på tre olika skolor i samma kommun samt om och hur kompetensutveckling erbjuds till lärare i förskoleklass till årskurs tre. För att samla data till studien har vi genomfört tre stycken intervjuer och observationer. Studiens slutsats är att lärare i årskurs två är informerade om att digitalisering ska ingå i läs-och skrivundervisning men tolkar vikten av det användandet på olika sätt. Interaktiva smartboards används flitigt av lärare i undervisningen men elevernas användande av digitala verktyg är begränsat. Sociokulturella faktorer påverkar inte tillgången till digitala verktyg i undervisningen. Digitala verktyg motiverar eleverna till att delta och anstränga sig i undervisningen. Kompetensutveckling gällande digitala verktyg är inte obligatorisk utan baseras på lärarens eget intresse och arbetslagets förkunskaper.