Seal-based tourism in the Umeå archipelago Its possibilities and problems Marcus Vidberg Abstract Seal-based tourism is something that can be found throughout the world, including Sweden, which led to the question of why there is a lack of it in the region of Umeå. Studying the ecological conditions in the area has led to the conclusion that the Umeå archipelago has all the prerequisites for establishing a seal-based activity, meaning that there are more circumstances surrounding the possibilities of seal-based tourism. To fully understand the topic, one needs to study it from several different points of view, including the ecological, economical and socio-cultural aspects. There are a lot of different opinions surrounding the seals that need to be taken in to account before one reaches a conclusion. Furthermore it is also necessary to study the topic of tourism; globally, locally and its development. With a growing demand for nature-based tourism around the world, shouldn’t it be possible to establish a seal-based one in the Swedish north? The report also studies the already established operations throughout Sweden, to try to understand why the activities are located in some regions but not in others. The conclusion that has been reached in this report is that the ecological circumstances for a seal-based tourism exists in the Umeå archipelago, but a seal-based operation might find its biggest straits to be the economical and socio-cultural conditions.

Purpose: The study is based on analyzing how different organizations organize and market tourism in the Haninge archipelago. The study compares the organizations on Utö and Dalarö with a tourism organization in Gamla Stan, to see if there are any similarities and differences in the strategic planning process. Method: This study is based more on words than on numbers. Which means that it is a qualitative study that contains (7) pieces of semi-structured interviews and two observations of the destinations Dalarö and Utö. The interviews and observations give a greater understanding of how to plan for tourism and also emphasize how important it is for actors to plan their business, to reach out to existing customers but also to attract new customers. Theory: The theories used include strategic planning, strategic marketing, product differentiation and SWOT analysis. These are used to gather information about how the organizations plan their businesses, what products they offer and their goals with tourism. Result: The result showed that the organizations focus on various issues and the strategic planning process is not mentioned by many. The tourism organization in Gamla Stan emphasizes the importance of a clear planning process that includes the whole staff and how important it is to follow guidelines with restrictions to prevent tourism from harming the environment. The organizations on Dalarö and Utö focused more on how to deliver information and service to best meet the tourists. / Syfte: Studien analyserar hur Haninge skärgårds aktörer organiserar och marknadsför turismen i skärgården. Studien jämför aktörerna på Utö och Dalarö med en turismaktör i Gamla Stan för att se om det finns eventuella likheter och skillnader i den strategiska planeringsprocessen. Metod: Denna uppsats baseras mer på ord än på siffror. Vilket innebär att det är en kvalitativ studie som innehåller (7) stycken semistrukturerade intervjuer samt två observationer av destinationerna Dalarö och Utö. Intervjuerna och observationerna ger en större förståelse för hur man planerar inför turismen samt även betonar hur viktigt det är för aktörer att planera sin verksamhet, för att nå ut till befintliga kunder men även för att locka nya kunder. Teori: Teorierna som används är bland annat strategisk planering, strategisk marknadsföring, produktdifferentiering och SWOT-analys. Dessa används för att kunna få information om hur organisationerna planerar sina verksamheter, vilka produkter de erbjuder och deras mål med turismen. Resultat: Resultatet visade att aktörerna lägger fokus på olika angelägenheter och den strategiska planeringsprocessen nämns inte av många. Turismaktören i Gamla Stan betonar vikten av en tydlig planering som inkluderar all personal i verksamheten och hur viktigt det är att följa riktlinjer med även restriktioner för att turismen inte ska ta skada på den miljön de befinner sig i. Aktörerna i Dalarö och Utö fokuserade däremot mer på hur de ska leverera information och service för att bemöta turisterna på bästa sätt.

This qualitative field study is conducted on the Andaman Islands in India and focuses on the sustainable destination development and SCUBA diving tourism. The island in focus, Havelock, is an emerging tourist destination and an international airport is scheduled to open in the Andamans in 2021. The topic is approached through observation and interviews with people involved with the SCUBA diving industry, selected informants, and diving tourists. Different scales that operate with the island’s development - global, national, regional and local - are investigated. Global warming poses a threat to the coral reefs that is the main resource for tourism at the location and the longterm residents’ education in the subject is absent. The communication between state and nation is a problem as laws are passed without participation or awareness from the local community which makes it difficult for businessowners to invest. Furthermore, diver motivation and satisfaction are investigated. The main motivation of beginner level diving tourists from India are not educated in how the underwater world looks like, but are motivated to see what they already know through movies like “Finding Nemo”. The study reveals that a degraded coral reef does not affect diver satisfaction where the divers are not educated in how a healthy reef looks like. The local Marine Protected Area - Rani Jhansi Marine National Park - is in 2019 funded by the government and there are currently no entrance fees for diving tourists. However, this has been proved successful in other destinations. The Marine Protected Area is perceived as positive by the local SCUBA industry, but it is not interacting with its regulation and governing.

<p>Background: The fast growing tourism industry increases the need for new destinations to meet the markets demand. Because of this, destination development becomes a part of tourism development and it can therefore be interesting and relevant to study this phenomenon. It requires consciousness about the destination’s conditions and to what extent tourism can be developed. The study of these conditions can be useful as they are fundamental for future tourism development at a destination.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze which conditions and characteristics a place should have to become an attractive destination.</p><p>Methodology: This study has been executed from a positivistic point of view and a quantitative approach. The collection of data has been carried out through five semi-structured interviews.</p><p>Conclusions: This study has reached the conclusion that developing tourism at a destination requires a number of specific characteristics, but that these may vary depending on the type of destination. There are several characteristics but the most emphasized are attractions and activities, accessibility and infrastructure, amenities, political stability and safety.</p> / <p>Bakgrund: Den snabbt växande turismnäringen ökar behovet av fler destinationer för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Destinationsutveckling blir därför en grundläggande del i arbetet med turismutveckling och det kan därför vara intressant och relevant att studera detta. Det krävs en medvetenhet om vilka förutsättningar som finns och i vilken utsträckning turism kan utvecklas utifrån dessa. Vilka dessa förutsättningar är kan vara intressant att undersöka då de ligger till grund för framtida turismutveckling på en destination.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera vilka förutsättningar och attribut en plats bör ha för att bli en attraktiv destination.</p><p>Metod: Denna studie har utgångspunkt i ett positivistiskt synsätt och en kvantitativ ansats. Vid datainsamlingen har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts.</p><p>Slutsatser: Slutsatsen av studien är att det krävs vissa specifika förutsättningar för att utveckla turism på en destination, men att dessa kan variera beroende på typ av destination. Det finns ett antal sådana förutsättningar, men de som tydligast framkommer är attraktioner och aktiviteter, tillgänglighet och infrastruktur, ett grundläggande serviceutbud samt någon form av politisk stabilitet och trygghet.</p>

Background: The fast growing tourism industry increases the need for new destinations to meet the markets demand. Because of this, destination development becomes a part of tourism development and it can therefore be interesting and relevant to study this phenomenon. It requires consciousness about the destination’s conditions and to what extent tourism can be developed. The study of these conditions can be useful as they are fundamental for future tourism development at a destination. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze which conditions and characteristics a place should have to become an attractive destination. Methodology: This study has been executed from a positivistic point of view and a quantitative approach. The collection of data has been carried out through five semi-structured interviews. Conclusions: This study has reached the conclusion that developing tourism at a destination requires a number of specific characteristics, but that these may vary depending on the type of destination. There are several characteristics but the most emphasized are attractions and activities, accessibility and infrastructure, amenities, political stability and safety. / Bakgrund: Den snabbt växande turismnäringen ökar behovet av fler destinationer för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Destinationsutveckling blir därför en grundläggande del i arbetet med turismutveckling och det kan därför vara intressant och relevant att studera detta. Det krävs en medvetenhet om vilka förutsättningar som finns och i vilken utsträckning turism kan utvecklas utifrån dessa. Vilka dessa förutsättningar är kan vara intressant att undersöka då de ligger till grund för framtida turismutveckling på en destination. Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera vilka förutsättningar och attribut en plats bör ha för att bli en attraktiv destination. Metod: Denna studie har utgångspunkt i ett positivistiskt synsätt och en kvantitativ ansats. Vid datainsamlingen har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts. Slutsatser: Slutsatsen av studien är att det krävs vissa specifika förutsättningar för att utveckla turism på en destination, men att dessa kan variera beroende på typ av destination. Det finns ett antal sådana förutsättningar, men de som tydligast framkommer är attraktioner och aktiviteter, tillgänglighet och infrastruktur, ett grundläggande serviceutbud samt någon form av politisk stabilitet och trygghet.

The ongoing construction of Kristianstad is a trade mall in the city center, the City Hall and the railway station neighborhood is rebuilding, new residential projects are planned and "The healthy garden", "Accessibility for everyone" and "ERA-farms" are also current. Kristianstad has always a sustainable way of thinking in the background during the development and they are trying to meet all three perspective of sustainability: economical, ecological and social. The municipality seeks knowledge both by sharing their own and takes part in other municipalities in the development process. / De pågående byggandena i Kristianstad är en handelsgalleria i centrum, Rådhuskvarteret och järnvägsstationen byggs om, nya bostadshus planeras och projekt som ”Hälsoträdgården”, ”Tillgänglighet för alla” och ”ERA‐gårdar” är aktuella. Kristianstad har hela tiden det hållbara tänket i bakgrunden under utvecklingen och försöker uppfylla alla tre hållbarhetsperspektiv: de ekonomiska, ekologiska och sociala. Kommunen eftersträvar kunskap och både delar med sig av sin egen och tar del av andra kommuners i utvecklingsprocessen.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism. The essential and most prominent effect we have seen is in what way Storsjöyran helps Östersund to become a vibrant and attractive city and how the festival contributes to the people living there can feel proud of their city.

Ecotourism has increased in demand and aided destination development within many destinations over the past decade. Many Germans have shown an increase of interest in nature-based tourism, and for travelling to Scandinavia. The study examined German tourist behaviour and German visitor trends to Scandinavia. Sweden has become an attractive holiday destination for many international guests including Germans. A case study of destination Ansättfjällen was conducted regarding the low awareness level by international summer tourists. An analysis of the current situation of the destination was conducted and recommendations were provided for future solutions to improve promotion to German ecotourists. Due to the fact that such research about destination Ansättfjällen was not done previously, it was necessary to primarily use qualitative research approach and using an abductive method with a tendency to an inductive manner. Based on the tourism attractiveness, various aspects of destination development had to be examined. One of the final conclusions of the study was the need to do further research about this destination, due to being at development stage of the Butler’s Model and improve stakeholder collaboration within the destination locally and regionally.

Syfte: Syftet är att undersöka destinationsutveckling på en rural destination med fokus på det lokala samhällsperspektivet och den sociala hållbarheten. Dalarö i Stockholms skärgård är fallstudieområdet för denna undersökning. Metod: Denna studie omfattar en triangulering av olika slags kvalitativa och kvantitativa metoder. Det har genomförts personliga intervjuer, enkäter samt en fokusgrupp. Teoretiska perspektiv: Tre teorier har använts för att skapa grunden i denna uppsats. Teorierna berör destinationsutveckling, nätverk, attityder samt hållbar utveckling. Empiri: Materialet är insamlat från tre personliga intervjuer, en enkät samt en fokusgrupp med fem frivilliga Dalaröbor. Den första intervjun var med en utredare inom näringsliv och landsbygd på Haninge kommun. Intervju två var med Dalarö Turistchef som även är ordförande i Dalarös Företagarförening. Det hölls även en intervju med en konsult som jobbade för kommunen angående Dalarös destinationsutveckling. En enkät med två olika inriktningar skickades till 346 möjliga respondenter. Slutligen genomförde skribenterna en fokusgrupp som bestod av fem deltagare. Slutsats: Lokalbefolkningen har möjlighet att påverka destinationsutvecklingen genom att delta på möten men det är sällan diskussionerna ger ett resultat. De tre aktörerna undersökningen fokuserat på samverkar genom möten dem emellan där de diskuterar framtidsplaner.  I nuläget är relationen mellan lokalbefolkningen och besökare socialt hållbar, men detta kan med tiden förändras.