I Sverige finns det ungefär 2 100 vattenkraftverk som står för ca 40 % av Sveriges elproduktion.Ungefär 1 700 av dem är småskaliga vattenkraftverk och utgör 2,1 % av vattenkraftens elproduktion.Vattenkraften har negativa ekologiska konsekvenser på vattendragets konnektivitet vilket skaparproblem för den biologiska mångfalden. Tyresån vattensystem ligger i Stockholms län och är reglerat.Vattensystemet har tre vandringshinder, inklusive ett småskaligt vattenkraftverk – Uddby kvarn,vilket medför att vattensystemet har en dålig ekologisk status utifrån konnektivitet. Syftet medrapporten är att sammanställa de nyttor och problem som finns kopplade till den småskaligavattenkraften i Sverige och utifrån detta ta reda på vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som påverkasav den småskaliga vattenkraftens verksamhet. För att undersöka det genomförs en litteraturstudiesamt en fallstudie, med inslag av intervjuer från sakkunniga informanter, som fokuserar på Tyresånsvattensystem. Platsbesök har även förekommit vid två tillfällen. De värden som är kopplade till småskalig vattenkraft är betydelsen för elsystemet, ekologiskaeffekter samt sociala och kulturella värden. I nedre Tyresån finns de tre strömmarnaFollbrinksströmmen, Nyfors och Uddby kvarn som alla är reglerade på olika sätt. Uddby kvarnlevererar el till ungefär 500 hushåll. Utifrån intervjuerna är närheten till höga naturvärden samt högakulturvärden positivt i Tyresån och bör behållas. Tyresåns ekologiska status utifrån konnektivitet ochfisk är dålig samt näringsämnen och bottenfaunan är måttlig. De åtgärder som tas upp för förbättradkonnektivitet är inlöp, anpassad reglering, återställning i Nyfors, biotopvård i Follbrinksströmmen,fingaller och uppsamling av ål. Sex globala hållbarhetsmål har tagits fram som går att koppla tillTyresåns vattensystem. Målkonflikter och synergier diskuteras, likaså ekologiska effekter kontra elproduktion och betydelsenav den småskaliga vattenkraften i Sverige. Den åtgärd som skulle gynna alla globala målen förTyresån är en återställning i Nyfors. Det finns även synergier mellan de globala målen rent vatten ochekologisk mångfald samt hållbar energi och bekämpa klimatförändringarna. Den störstamålkonflikten mellan de globala målen hållbar energi för alla och ekosystem och biologisk mångfald. / In Sweden, there are approximately 2 100 hydropower plants, which account for about 40 % ofSweden's electricity. Approximately 1 700 of them are small-scale hydropower plants and constitute2,1 % of the hydroelectric power generation. Hydroelectric power has negative ecologicalconsequences on the water's connectivity, which creates problems for biodiversity. Tyresån islocated in Stockholm County and is regulated. The water system has three migratory obstacles,including a small-scale hydropower plant - Uddby kvarn, which means that the water system has apoor ecological status based on connectivity. The aim of the report is to compile the benefits andproblems associated with the small-scale hydropower in Sweden and investigate which of the UN'ssustainable development goals that are affected by the small-scale hydropower. A literature study isconducted along with a case study which focus on Tyresån’s water system where two interviews andtwo site visits has been carried out. The values linked to small-scale hydropower are the importance for the electricity system, ecologicaleffects as well as social and cultural values. In the lower Tyresån there are the three streamsFollbrinksströmmen, Nyfors and Uddby kvarn which are all regulated in different ways. Uddby kvarnsupplies electricity to approximately 500 households. Based on the interviews, the proximity tonature and high cultural values are positive in Tyresån and should be sustained. Tyresån's ecologicalstatus is poor, due to lack of connectivity, fish, nutrients and bottom fauna. The actions suggested forimproved connectivity are inlets, custom regulation, restoration in Nyfors, biotope care inFollbrinksströmmen, grid and collection of eels. Six sustainable development goals can be linked tothe Tyresån water system. Conflicts and synergies are discussed. The main conflict is between ecological effects versuselectricity production and the importance of small-scale hydropower in Sweden. The action thatwould benefit all sustainable development goals for Tyresån is a restoration in Nyfors. There are alsosynergies between the sustainable development goals of clean water and sanitation and life on land,as well as affordable and clean energy and climate action. The largest conflict between thesustainable development goals related to small scale hydro power are affordable and clean energyand life on land.

This master’s thesis explores the case of sustainable entrepreneurs in Malmö to examine how they perceive themselves and their situation compared to the social imagination of how the Sustainable Development Goals (SDGs) are connected to entrepreneurship. The case study follows a hermeneutic approach intending to generate a deeper understanding of the subjective realities of sustainable entrepreneurs in an interpretative dialogue between the preunderstanding of the phenomenon based on three theoretical aspects of identity work that are considered important in contemporary identity research (power relations, authenticity, identity economics) and the understanding of the phenomenon based on empirical text collected in interviews. The more profound comprehension of the participants’ situation simultaneously creates knowledge about the specific context, which reveals the relationship between the individual and their social environment and implications for the identity of sustainable entrepreneurs and their behaviour. As a result, the findings contribute to the overall development of identity work research and with insights into the perceived realities of sustainable entrepreneurs in the discourse about their role in the SDGs and whether they have the capabilities to be the spearheads of sustainable development as proclaimed by the United Nations. The findings of the case study build a foundation to argue that sustainable entrepreneurs have the potential to become the drivers for sustainable development due to the compatibility of societal challenges with their interpretation of entrepreneurship and their commitment to sustainable practices based on their set of self-values which is required to satisfy their need for authenticity. However, the material limitations of modern social systems impede the performance of their full potential as agents of sustainable development. As a consequence, sustainable entrepreneurs expand their set of self-values to enable the adoption of identities that allow them to access required resources in society to realise the identity they perceive to possess.

Sustainable Development Goals (SDG) localization is a growing concept in environmentalgovernance, with a focus on transferring global goals to local governments. A process underlyinga decentralized and multi-governance approach by involving local stakeholders in the policycycle. According to recent studies, localization has the potential of accelerating Agenda 2030 inthree steps; awareness-raising, implementation, and monitoring. Yet, after more than two years ofliving in a global Covid-19 pandemic, societies have changed, and foremost politics. New policyinstruments (lockdowns, masks, social distancing), economic decline, and new political prioritieshave all emerged from the pandemic. The question remaining is: How has the pandemic affectedlocalization and ultimately Agenda 2030? What are the institutional changes deriving fromCovid-19? And is it a positive or negative development for achieving Agenda 2030?On the 9th of February, 2022, the national Covid-19 restrictions in Sweden were uplifted and theaim of this research is to analyze the research puzzle of localization and the pandemic byconducting ten in-depth interviews with policy-practitioners in Swedish municipalities. Theresearch will derive from a critical fantasy theory encapturing rule-following and social practicesamong the practitioners, the forces and factors contributing to the maintainence, reformation, andcontestation of political discourses. The “inside perspective” of SDG localization offered aglimpse of routinized social pracitices and political discourses characterized by politicaltraditionalism, departmental silos, and “island solutions”. New emerging governance innovationsshowcase a step towards E-governance and centralized models for cross-municipal cooperation.Ultimately, offering a glimpse of what the future of SDG localization in Sweden could look like

Große gesellschaftliche Transformationen sind langwierige und komplexe Prozesse, die zahlreiche Wissensbereiche auf der Mikro-, Meso- und Makroebene sowie ökologische, ökonomische und soziale Implikationen betreffen. Das herkömmliche Nachhaltigkeitsmonitoring strebt dabei im Sinne einer präzisen Zustandsbeschreibung oftmals vielzählige Detailinformationen an und arbeitet meist mit nebeneinanderstehenden Indikatoren. Die Interaktion zwischen den Einzelindikatoren – das wesentliche Charakteristikum komplexer Situationen – bleibt dabei mithin unberücksichtigt. Auf Basis der Cross-Impact-Bilanzanalyse werden mit dem vorliegenden Beitrag daher die wechselseitigen Bedingtheiten der Landnutzung am Beispiel der Region Stuttgart in den Blick genommen und zu Szenarien verdichtet.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

In 2015 the 17 Sustainable Development Goals were adopted by 193 member states of the United Nations. The SDGs are highly ambitious and their underlying processes are interconnected by causal relationships. Work towards fulfilling them therefore requires considering how solutions for one goal will impacts others. In this study target-oriented backcasting is applied to examine set goals in the future, as well as to determine the current state and trends of development. This is done in an effort to determine conflicts between targets and resource limitations of future development. The findings suggest that the current paradigm of giving GDP growth highest societal priority, leads to a causal relationship where development occurs at the expense of sustainability at the global level. In order to overcome this, the fulfilment of the SDGs has to be given higher priority than the size and growth rate of the GDP. / Under 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.

The Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD) is a large hydropower project currently under construction in Ethiopia. Supposedly it will benefit the people of Ethiopia through an increased access to electricity, but it is also associated with complex political relations between Ethiopia and the neighbouring countries Egypt and Sudan. The aim of this thesis is to analyse the GERD project with regard to the United Nations’ 17 Sustainable Development Goals and their 169 related targets, and to show what actions should be taken to improve the contribution of the GERD to sustainable development. A method developed for mapping synergies and trade-offs between targets in the SDGs was used. To identify how the GERD contributes to and/or hinders the fulfillment of the goals, published evidence was systematically searched. 83 synergies, 45 trade-offs and 16 instances when cooperation in the Nile River basin is needed were identified. By radically increasing the electricity access in Ethiopia and because of the dam itself, the GERD both potentially contributes to and hinders sustainable development in relation to environment, society and economy. Identified key actions to reinforce the synergies and minimise the trade-offs are to establish a secure and including cooperation between Ethiopia, Egypt and Sudan; to ensure increased transparency, public access to information and participatory processes; to investigate and carry out measures that benefit the ecology in the area; and to strengthen the positive outcomes of electrification through supplementary measures. / Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD) är ett stort vattenkraftprojekt som är under uppbyggnad i Etiopien. Genom att radikalt öka tillgången till elektricitet förväntas GERD bidra positivt till det etiopiska samhället, men dammen är också associerad med komplicerade politiska relationer mellan Etiopien och grannländerna Egypten och Sudan. Målet med rapporten är att analysera GERD-projektet i förhållande till FN:s 17 Globala mål och dess 169 tillhörande delmål, samt att visa vilka åtgärder som bör vidtas för att GERD i större utsträckning ska bidra till en hållbar utveckling. En metod som utvecklats för att kartlägga synergier och målkonflikter mellan olika delmål av de Globala målen användes. För att undersöka hur GERD bidrar till och/eller förhindrar uppfyllandet av delmålen gjordes en systematisk sökning av publicerad litteratur. 83 synergier, 45 målkonflikter och 16 fall där dessa hänger ihop med att samarbete krävs i regionen identifierades. Genom att öka tillgången till elektricitet, och på grund av dammen i sig, potentiellt både bidrar till och förhindrar GERD hållbar utveckling i förhållande till miljö, samhälle och ekonomi. Identifierade nyckelåtgärder för att förstärka synergierna och minimera målkonflikterna är att etablera ett bestående samarbete mellan Etiopien, Egypten och Sudan; att säkerställa ökad transparens, deltagandeprocesser och allmän tillgång till information; att utreda och utföra åtgärder som är till nytta för områdets ekologi; och att förstärka de positiva resultaten av elektrifiering genom kompletterande åtgärder.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

This thesis studies how structural violence, development and migration are related. It focuses on Tunisian migration and the views and understandings of selected Tunisians in the region of La Marsa. Although migration, development and structural violence are large research fields on their own, the combination of them is not as common. In this case study they are used to analyse the understanding of migration in relation to structural violence and development. This single case study is based on 10 interviews conducted in La Marsa, Tunisia. The focus was based on selected United Nations Sustainable Development Goals: 1, no poverty; 2, zero hunger and 4, quality education. Through analysing interviews and observations this thesis discovers how the selected interviewed Tunisians understand and view Tunisian migration regarding the sustainable development goals. Focus was put on the government not providing for their inhabitants and that structural violence was present. The participants also believed development to be important for the success of the country but that it was not possible if the migration continued in such large frequencies.

Sweden is a country that has made significant achievements regarding sustainable development through its implementation of the Sustainable Development Goals (SDGs). Regardless of its efforts and leading position in global sustainability work, scholars have pointed out how other countries are negatively affected by its actions. Previous research also emphasized how nega- tive global spillover effects lead to adverse events affecting the world environmentally, socially, and economically. By conducting a qualitative content analysis through the lens of the theoret- ical framework, The Spillover Index, this study aims to shed light on the overlooked negative spillover effects stemming from Sweden's implementation of the SDGs. This paper recognizes the actions and acknowledgments made by Sweden on its negative spillover effects, along with unintended consequences and contradictions. The result of this thesis emphasizes the urgency for a more holistic understanding of sustainability and the SDGs, calling for countries to con- sider when implementing its sustainability work, not only national achievements, and gains but also the extensive impact of its actions in a global context.