Framfarten av nya flexibla arbetskontexter, såsom arbete på distans och via hybrida lösningar, medför nya möjligheter och utmaningar. Organisationer behöver bibehålla konkurrenskraft, ledare anpassa sitt ledarskap och medarbetare genomgå stora förändringar i vardagen. Det blir därmed relevant att finna hur ledarskap kan underlätta denna omställning av arbetskontext. Forskningsområdet avseende relationen mellan ledarskap och organisatoriskt engagemang har under de senaste decennierna fått stor uppmärksamhet. Inom fältet är det allmänt känt att transformellt, jämfört med transaktionellt och Laissez-Faire, ledarskap leder till högst affektivt organisatoriskt engagemang. Det är emellertid fortfarande okänt hur denna relation påverkas av den anställdas arbetskontext. Utifrån detta forskningsgap formulerades denna studies forskningsfråga:   Hur påverkar interaktionen mellan uppfattat ledarskap och arbetskontexten de anställdas affektiva organisatoriska engagemang?  Syftet är att förklara hur de tre olika ledarskapsstilarna påverkar det affektiva organisatoriska engagemanget och om detta samband skiljer sig under olika arbetskontexterna traditionell, hybrid och distans. För att uppfylla detta syfte genomfördes en deduktiv kvantitativ enkätstudie med 188 respondenter vilka arbetade heltid och talade svenska. Enkäten mätte kontrollvariabler, arbetskontext samt två väl beforskade mätinstrument, DLQ och OCQ. DLQ användes för att mäta The Full Range Leadership Model (FRLM) och OCQ det affektiva organisatoriska engagemanget (AOE). En kovariansanalys (ANCOVA) undersökte ledarskapet och arbetskontextens interaktionseffekt på AOE. Resultaten visade att transformellt ledarskap vid traditionell arbetskontext och distansarbete hade positiv påverkan på AOE medan transaktionellt ledarskap i den traditionella arbetskontexten hade negativ påverkan på AOE. Dessa resultat kan bidra till att ledare får ökad förståelse av situationsanpassat ledarskap, att medarbetare får en ökad arbetstillfredsställelse och organisationer en minskad personalomsättning. Det bidrar till samhälleliga implikationer i form av ökat välmående och minskade kostnader.

Organisationer satsar på ledarskapsutveckling och organisationer behöver förändras för att anpassa sig till omvärldens krav eller andra förändrade behov. Syftet med denna uppsats är att skapa mer kunskap om huruvida en satsning på ledarskapsutveckling i en statlig organisation kan bidra till att förändra ledarskapet i en organisation och att identifiera vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap. Uppsatsens tillvägagångssätt är en kvalitativ fallstudie med abduktiv och tolkande ansats och datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med 15 chefer i organisationen. Insamlade data har analyserats genom denna studies analysmodell som kombinerar ledarstilar med organisatoriska förutsättningar. Slutsatserna pekar övergripande på vikten av ledningens och medarbetarnas engagemang, kommunikation, dialog och delaktighet i samband med förändringar. Slutsatserna indikerar att en satsning på ledarskapsutveckling kan bidra till en förändring av ledarskapet bl.a. om utrymme skapas så att chefer kan arbeta aktivt med det egna ledarskapet. Slutsatserna visar också att ett utvecklat ledarskap kan vara svårare att tillämpa om det inte tillämpas av samtliga berörda i en organisation. Slutsatserna indikerar att tid, organisatorisk struktur eller otydlighet kan motverka en förändring av ledarskapet i organisationen. Avseende vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att kunna åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap visar slutsatserna att det bör skapas utrymme för tillit på alla nivåer i organisationen inklusive förtroende för organisationens olika professioner. Slutsatserna antyder att olika arbetssätt inom organisationen kan utmana organisationens vi-känsla. Slutsatserna antyder också att en organisations beslutsprocesser försvåras av otydlighet och osäkerhet men att detta kan motverkas av god kännedom om en organisations olika verksamheter. Vidare antyder slutsatserna att organisatorisk struktur har betydelse för ett transformativt ledarskap som är utvecklande och tillitsbaserat, men att det delvis går att tillämpa även om den organisatoriska strukturen begränsar. / Organisations invest in leadership development and organisations need to change to adapt to the demands of the outside world or other changing needs. The purpose of this essay is to create more knowledge about whether an investment in leadership development in a government organisation can contribute to changing the leadership in this organisation and to identify which organisational conditions need to be present to bring about a change in the organisation's leadership. The essay's approach is a qualitative case study with an abductive and interpretative approach and the data collection has consisted of semi-structured interviews with 15 managers within the organisation. The collected data has been analysed through a model which combines leadership styles with organisational conditions. The conclusions point generally to the importance of management's and employees' commitment, communication, dialogue, and participation in connection with changes. The conclusions indicate that an investment in leadership development can contribute to a change in leadership i.a. if space is created for managers to work actively with their own leadership. The conclusions also show that a developed leadership can be more difficult to apply if it is not applied by all concerned in an organisation. The conclusions indicates that time, organisational structure, or lack of clarity can counteract a change in leadership in the organisation. Regarding the organisational conditions which need to be present to be able to bring about a change in the organisation's leadership, the conclusions show that there should be room for trust at all levels in the organisation, including trust in the organisation's various professions. The conclusions suggest that differing ways of working within the organisation can challenge the organisation's sense of collective identity. The conclusions also suggest that an organisation's decision-making processes are made more difficult by ambiguity and uncertainty, but that this can be counteracted by a good knowledge of an organisation's various activities. Furthermore, the conclusions suggest that organisational structure is important for a transformative leadership that is developmental and trust-based, but that such a leadership can be partially applied even if the organisational structure is limiting.

Det har genomförts omfattande forskning inom ledarskap på vinstdrivande företag men området avseende ideellt ledarskap har blivit försummat. Tidigare studier har föreslagit transformational leadership som ett produktivt ledarskap inom sport, där utvecklande ledarskap är den svenska motsvarigheten till teorin. Ridsporten är en av de få sporter där utövaren behöver förhålla sig till ett levande och potentiellt farligt djur, vilket kan skapa krav på ett mer konventionellt ledarskap.  I denna studie undersöktes ledarskapet på lokal och nationell nivå via lokala ridklubbar i två olika städer samt på Svenska Ridsportförbundet (SvRF) för att fastställa hur ledarskapet bedrivs inom ridsporten. En jämförelse av de lokala klubbarna kontra SvRF har sedan genomförts med teorierna om utvecklande ledarskap samt job characteristics model som teoretisk förankring. Studien är deduktiv med en kvalitativ ansats. För att besvara forskningsfrågorna så har semi-strukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom ledarposition på lokala ridklubbar och SvRF. Studien ämnar ge en bredare teoretisk förståelse till ideellt ledarskap inom ridsport.  Resultatet visade att ett utvecklande ledarskap brukades främst och väldigt få inslag av konventionellt ledarskap påträffades. Flera inslag av job characteristics model påträffades också. Resultatet visade även på väldigt få skillnader mellan lokal nivå kontra nationell nivå. Framtida studier skulle även kunna fokusera på en enda verksamhet för att få en djupare förståelse för det ideella ledarskapet. / There is extensive existing research within the leadership of for-profit organizations but the area surrounding non-profit leadership has been neglected. Previous studies have suggested transformational leadership as a productive leadership within sports, where developmental leadership is the Swedish version of the theory. Equestrian sport is one of the few sports where the practitioners need to adapt to a living and potentially dangerous animal, which could create a need for a more conventional leadership.  In this study the leadership within local equestrian clubs in two different cities and the Swedish equestrian federation (Svenska Ridsportförbundet, SvRF) was examined in order to determine how leadership is conducted within the equestrian sport. A comparison of the local clubs versus SvRF has then been conducted with the theories of developmental leadership and job characteristics model as the theoretical framework. The study is deductive with a qualitative approach. To answer the research questions semi-structured interviews have been conducted with leadership representatives within local equestrian clubs and SvRF. The study aims to deliver a wider theoretical understanding of non-profit leadership within equestrian sport.  The result of the study showed that developmental leadership was mainly used with very few elements of conventional leadership. Several elements of the job characteristics model were also encountered. The result of the study also pertained to very few differences between the local and national level. Future research could focus on a single organization to gather a deeper understanding of non-profit leadership.

Business today is conducted within societies facing complex global challenges and unprecedented demands for effective, ethical, and excellent business leadership that proactively manages its societal impacts. Integrating economic success with service of the common good requires a sound, shared understanding of “positive” executive business leadership to guide executive selection, education and development, and practice. This thesis formulates and theoretically grounds a general theory of positive executive business leadership. Integrative Executive Leadership (“IEL”) addresses the individual, pairs/groups/teams, organizational, and societal levels of business. Within these contexts, IEL exercises positive integrative agency through multi-stakeholder professional stewardship, integrated performance management, and living codes of ethics. This requires the practice of five mutually-reinforcing positive behavioural repertoires: contemplative self-leadership, functional-relational facilitative leadership, full range managerial-leadership, visionary strategic leadership, and transforming-developmental leadership. These are reinforced by five positive philosophies or styles of leadership: authentic, moral, spiritual, servant, and wise leadership. Consequently, IEL is predicated upon essential competencies, attainments, and positive dispositions. Especially, IEL requires the cultivation of positive psychological states, traits, and virtues, eudaimonic character, postautonomous levels of ego development, psychological complexity, integrative consciousness and flow. In addition to promoting intrinsic morality, these farther reaches of human nature contribute to effective and excellent leadership performance. Integrative Executive Leaders do well by doing good. IEL was developed through multiparadigm theory-building, adopting a pragmatic epistemology, and employing a transdisciplinary, positive scholarship approach to integrate the findings from a broad range of qualitative and quantitative research from the humanities and the social sciences. IEL theory articulates important theoretical relationships derived from: leading insights from management and organization theory; salient research findings from the social sciences and the humanities; insights from positive psychology, positive organizational behaviour, positive organizational scholarship, constructive developmental psychology, transpersonal psychology, and integrated empirical ethics; interpretive analyses of the biographies of great world leaders; and, a rich case study of an extraordinary executive business leader. Accordingly, IEL is advanced as an emergent theory with both theoretical grounding and empirical reference. The path forward requires further transdisciplinary, multiparadigm, multi-method research to further develop and refine IEL and establish it as a grounded theory of positive executive business leadership.

Business today is conducted within societies facing complex global challenges and unprecedented demands for effective, ethical, and excellent business leadership that proactively manages its societal impacts. Integrating economic success with service of the common good requires a sound, shared understanding of “positive” executive business leadership to guide executive selection, education and development, and practice. This thesis formulates and theoretically grounds a general theory of positive executive business leadership. Integrative Executive Leadership (“IEL”) addresses the individual, pairs/groups/teams, organizational, and societal levels of business. Within these contexts, IEL exercises positive integrative agency through multi-stakeholder professional stewardship, integrated performance management, and living codes of ethics. This requires the practice of five mutually-reinforcing positive behavioural repertoires: contemplative self-leadership, functional-relational facilitative leadership, full range managerial-leadership, visionary strategic leadership, and transforming-developmental leadership. These are reinforced by five positive philosophies or styles of leadership: authentic, moral, spiritual, servant, and wise leadership. Consequently, IEL is predicated upon essential competencies, attainments, and positive dispositions. Especially, IEL requires the cultivation of positive psychological states, traits, and virtues, eudaimonic character, postautonomous levels of ego development, psychological complexity, integrative consciousness and flow. In addition to promoting intrinsic morality, these farther reaches of human nature contribute to effective and excellent leadership performance. Integrative Executive Leaders do well by doing good. IEL was developed through multiparadigm theory-building, adopting a pragmatic epistemology, and employing a transdisciplinary, positive scholarship approach to integrate the findings from a broad range of qualitative and quantitative research from the humanities and the social sciences. IEL theory articulates important theoretical relationships derived from: leading insights from management and organization theory; salient research findings from the social sciences and the humanities; insights from positive psychology, positive organizational behaviour, positive organizational scholarship, constructive developmental psychology, transpersonal psychology, and integrated empirical ethics; interpretive analyses of the biographies of great world leaders; and, a rich case study of an extraordinary executive business leader. Accordingly, IEL is advanced as an emergent theory with both theoretical grounding and empirical reference. The path forward requires further transdisciplinary, multiparadigm, multi-method research to further develop and refine IEL and establish it as a grounded theory of positive executive business leadership.