The purpose of this study is to investigate if there are similarities and/or differences between second language speakers and native speakers of the Swedish language and their attitudes to Swedish dialects, both from a general and specific perspective. Regarding the specific dialects, there are eight of them, and these are the following: norrländska, värmländska, gotländska, dalmål, skånska, Finish Swedish accent, stockholmska and göteborgska. I also intend to set the study´s results in relation to previous results – and their emergent theories about dialect attitudes patterns. To investigate this, a web-based survey was used, which was mainly spread through Facebook through a so-called convenience selection. Here, the primary idea was that the distribution would be even between the two main groups, which was not the case. With a targeted effort where physical school classes with students who had Swedish as their second language, the results were slightly balanced, but despite this end-result only 21 % of the respondents turned out to be second language speakers of the Swedish language of a total of 306 respondents. The dialects were embodied without any naming and thus only through recorded audio clips in about 30 seconds. The obtained results were applied to three different filters and two different patterns. The first two filters consisted of the questions What are the general attitudes of native speakers and second language speakers towards the Swedish dialects? And How do the general attitudes of the second language speakers to the Swedish dialects change as their time in Sweden goes? This resulted in the general attitudes of the native speakers to the Swedish dialects, overall, being significantly better than those of the second language speakers, but also that the attitudes of the second language speakers improved dramatically after 5 years in Sweden. The third filter was the attitudes to the specific dialects by means of property scales. To a large extent, the responses of the two target groups look similar, although the solidarity and status values ​​differed mainly between the groups with regard to the Finnish Swedish accent, and also the solidarity value with regard to the Stockholm contribution in the study. The second language speakers rated the Finnish Swedish accent higher than the native speakers from both perspectives, but the Stockholm dialect was only considered more solidarity than by the native speakers. Finally, no significant distinctions could be discerned based on the two included patterns: the egocentric- and the general pattern. Keywords: Swedish dialects, attitudes, solidarity, status, second language speakers, native speakers.

Syftet med denna studie är att undersöka den generella uppfattningen av svenska dialekters tonhöjd samt om det går att se någon förändring av tonhöjd när dialekterna imiteras. I uppsatsens diskussion undersöks även huruvida den generella uppfattningen av tonhöjd och förändringar vid imitation går att förklara utifrån tidigare forskning. Materialet består av inspelningar med 12 informanter som har fått härma sju svenska dialekter. Dessutom kompletteras materialet med intervjuer med samma informanter samt en utskickad enkät med frågor om upplevd tonhöjd hos dialekterna. Resultatet visar en generell tendens att höja rösten vid imitation av dialekter. Dalmål är den dialekt som generellt imiteras ljusast och norrländska mörkast. Detta stämmer även väl överens med resultaten från intervjuerna och enkäten. Där framgår att dalmål generellt uppfattas som ljusare än andra dialekter och norrländska uppfattas som mörkare. En möjlig förklaring till detta är att det är dialekternas ord- och satsmelodi som gör att de uppfattas som mörkare eller ljusare men det är sannolikt inte den enda bidragande faktorn.

Denna studie analyserar faspolaritetsadverbet ngorə som negativ kontinuativ i dialekten sammartinese i regionen Molise i södra Italien. Syftet är att få en insikt om ngorə i sammartinese genom en analys av eliciterade data från infödda talare, utifrån Vendlers (1967) Aktionsarten samt van der Auwera (1998) och Van Baars (1997) teoretiska ramverk om faspolaritet. Studien ämnar beskriva distributionen av ngorə i relation till negation i Abruzzo och i Molise samt vilka kontexter styr tolkningen av ngorə som ett uttryck för INTE ÄN i sammartinese. Studien använder en blandad metod där insamlade data med ett frågeformulär och intervjuer analyseras kvalitativt. Adverben non ancora/ancora 'inte än/fortfarande' i standarditalienska från korpusen CORIS/CORDIS (Rossini Favretti, 2000) analyseras kvantitativt baserad på deras frekvenser. Resultatet visar en tendens hos ngorə att oftare uppträda med teliska prediakt. Tolkningen kräver en kontext med ACHIEVEMENTS och verbformer i presens, som uttrycker en talares visshet att situationen kommer att inträffa inom en kort tid i det kontrafaktiska scenariot av INTE ÄN.

The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrītan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combination has resulted in five different initial sounds or sound combinations, namely rw, r, w, br and vr. The aim of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investigated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material. The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trøndelagen and Østlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Gotland. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden. The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr &gt; r and wr &gt; rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary development of rw. The change wr &gt; br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr &gt; vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr &gt; br or wr &gt; yr, is apparently governed by certain phonetic factors. The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically complex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence. / <p>Doktorsavhandling vid Uppsala universitet 1991</p>

Syftet med denna uppsats är att spegla skillnaderna mellan norsk och svensk dialektkultur genom att undersöka översättningar av dialektala inslag i skönlitteratur. I Norge är dialekterna inte lika utjämnade som i Sverige. Dessutom har de hög status och används både i vardagslivet och i offentliga sammanhang. I studien undersöks huruvida norska översättningar av romaner som innehåller dialektala inslag är mer dialektala än svenska översättningar på grund av dialekternas särskilda ställning i Norge. Undersökningen består för det första av en kvalitativ och en kvantitativ analys av ett urval dialektala repliker, samt deras översättningar till norska och svenska. För det andra analyseras intervjuer med två av översättarna som utförde översättningarna ifråga. Analysen tar även hänsyn till talspråk, som ligger mellan dialekt och standardspråk i ett tänkt kontinuum och som kan användas för att översätta dialekt. Uppsatsen undersöker dessutom ifall översättningar mellan grannspråk är mer dialektala än översättningar från ett främmande språk på grund av deras språkliga och kulturella närhet. Därför excerperas de dialektala replikerna ur en norsk och en svensk översättning från italienska, en svensk översättning från svenska samt en norsk översättning från svenska. Analysen visar att de två översättningarna mellan grannspråk innehåller dialekt, medan de två översättningarna från ett främmande språk inte innehåller någon dialekt. Trots detta visar båda de norska översättningarna en större medvetenhet om dialekternas identitetsbärande roll. Den norska översättningen av den svenska boken innehåller ett stort antal dialektala markörer, än mer än den originella källtexten. Detta tyder på att texten anpassas till den norska dialektkulturen, som värdesätter användning av dialekt i alla sammanhang, och att läsaren förväntas förstå ett stort och varierat antal dialektala markörer.

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter. Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling. Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år. I studien deltog tre åldersgrupper, 5-, 8- och 11-åringar, med tio barn i respektive åldersgrupp. Testet är uppbyggt i tre delar som undersöker olika aspekter av dialektal medvetenhet. Studien är genomförd i Östergötland med barn som förväntas identifiera sig med östgötsk dialekt. Resultatet i föreliggande studie bekräftar att viss metaspråklig kunskap finns etablerad hos de femåriga barnen och att det sker en gradvis ökning i utvecklingen mellan åldrarna vad gäller att kunna avgöra om två personer låter som att de kommer från samma region. En liknande ökning av metaspråklig utveckling finns mellan respektive åldersgrupp och visas i barnens sätt att resonera kring olika sätt att tala. Föreliggande studies resultat visar även att barnen vid åtta år uppnått en god förmåga att urskilja sitt eget sätt att tala bland andra regionsdialekter, dock påvisas ingen ytterligare ökning av denna förmåga vid elva års ålder. / Awareness of accents is an ability derived from metalinguistic skills, which includes being able to reason about language and being able to handle small language units. An example of this may be to be able to use prosodic features in order to understand expressions of feelings and regional accents. There is not much research regarding regional accent awareness in Swedish children. There is, on the other hand, more research available about metalinguistic ability in children. Metalinguistic ability is associated with a more advanced language development in general, which means that metalinguistic capacity belongs to a latter phase of language development. Results from recent research have shown that metalinguistic ability starts to develop by the age of five regarding intonation and regional accents. The present study has produced a test battery to survey accent awareness in the ages five to twelve years. In the study participated three age groups of 5, 8 and 11 years with ten children from each age group. The test comprises three parts that investigate different aspects of awareness of Swedish regional accents. The study is carried out in Östergötland in Sweden, with children expected to identify themself with the Swedish regional accent Östgötska. The results of the present study confirm that certain metalinguistic knowledge is established by the age of five and that there is a gradual development between the age groups regarding the ability to decide if two persons sound like they are coming from the same region.  A similar gradual development of metalinguistic awareness in respective ages is shown in the children’s way to reason about different ways to talk. The results of the present study also indicate that children by an age of eight have achieved the ability to distinguish their own way of talking among other regional accents. No further development of this ability by the age of eleven is demonstrated.

In Scandinavian languages there are many popular bird names, most of which have been recorded in the dialect archives in the Nordic countries. The thesis concentrates on the bird names for snipes, i.e. the common snipe, the great snipe, the jacksnipe and the woodcook, in all approx. 330 different names. Some of these are recognized throughout Scandinavia, while others are only sparsely confirmed in single dialects. An especially large number of names refer to the common snipe, mainly due to its typical vibrating sound. Since the sound resembles a certain unobtrusive whinny from a horse or bleat from a goat or a sheep, many of the names contain words associating to these animals. Names describing a creaking sound mostly refer to the woodcock. Fairly common are names describing the protruding beak, a characteristic feature of all snipes. In order to give a complete semantic and etymological picture, all words forming part of the names have been identified and sorted by category, i.e. words indicating a common implicit meaning. The categories in turn have been divided into two main groups: words describing different sounds, and words describing visual impressions. In addition, names describing popular beliefs and those transferred from other bird species are presented. Factors that influence origin, formation, existence and development of bird names have been considered. With the etymological discussion forming the necessary background, ethnological aswell as cultural influences complete the picture of the naming process. Man's need for identification and classification of phenomena in his environment as well as the presence vs. lack of affect are important factors in the process. As is shown, a striking sound along with a particular appearence has inspired many affected popular names, while scientific names largely refer to visual, non-affected impressions. Due to man's present lack of everyday connection with nature many of the popular bird names presented are no longer in use. However, some of the names prove to be fairly young, which shows that the process of popular classification and naming is still a functioning part of our language and culture. / <p>Doktorsavhandling vid Uppsala universitet, 1996.</p>

The grass of wetlands in northern Sweden has been utilized for mowing and pasture even in our time. There are a large number of words and expressions, expecially in the dialects, to denote and describe the various types of wetlands.The chief aim of the thesis is to investigate some 40 wetland terms in a limited area - the old parish of Luleå, Norrbotten, in northern Sweden - in order to establish their distribution, meanings and use. The aim of the study is also to illustrate different semantic aspects, such as semantic features, semantic fields, the relationship between common nouns and place-names, as well as explanations based on the appearance of the wetlands. The material consists of words that derive from archives, the literature on the subject and interviews with 43 informants, and has been supplemented with studies of the wetlands themselves.Three semantically similar words, drävj, dröla and dovei, are scrutinized and compared with reference to their frequency and distribution, position, humidity, vegetation, form and depth of the ground. To illustrate the relationship between words and referents the author investigates what words are used about (small) muddy pools in a swamp (mire) and about the dry parts of a swamp (in technical language called flarkar and strängar, respectively). The words drävj and dröla are compared with five other words for 'depression/hollow' etc. and 'small pool' etc. Similarities and differences are illustrated in three figures on the basis of criteria like depression/hollow, humidity and size. The words are often explained with reference to special places in the area or to adjacent places, the names of which contain the word in question. With two pairs of words as examples, grande and skärpa, and drävj and dröla, respectively, the author investigates the meanings of the words and their referents and the explanatory strategies of the informants.The author stresses the dependence of word explanations and the learning of words on their contexts and functional situations. This aspect is illustrated in a chapter which summerizes how the author's semantic views of dövel, dröla and drävj have been formed. This is done with reference to the so-called prototype theory. / digitalisering@umu

Syftet med den här undersökningen är att genom en innehållsanalys analysera dialektmomentet i läromedel. Det som undersöks är vilket urval författarna har valt att göra och om man kan se någon språksociologiskt eller språkhistoriskt perspektiv och vilket omfång dialektmomentet har av läromedlens totala stofftext. Det urval som författarna till läromedlen har gjort jämförs även med vad vetenskapliga handböcker nämner. Arbetsuppgifterna i läromedlen har också undersökts. När det gäller arbetsuppgifterna har fokus legat på att se hur de ser ut och varför de ser ut som de gör. För att besvara frågorna har fyra läromedel och fyra vetenskapliga handböcker valts ut och sedan har en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen gjorts. Som hjälp i den kvalitativa undersökningen har ett kodningsschema som Niklas Ammert utformat används. I den del av undersökningen har fokus legat på vilken framställningstyp som syns tydligast i läromedlen. Till den kvantitativa delen av undersökningen har en modell från Stefan Selander använts.  Resultatet visade att de vanligaste framställningstyperna i stofftexterna i avsnitten som behandlar dialektmomentet är den konstaterade och den förklarande. I arbetsuppgifterna är det dock den reflekterande och analyserande framställningstypen som är mest framstående. I arbetsuppgifterna ombes det ofta att eleverna ska reflektera och analysera dialekter utifrån sin egen dialekt. I resultatet visade sig i även att dialektmomenten verkar få ett större och större omfång. Resultatet visade även att det finns språkhistoriska perspektiv i många av läromedlen. Detsamma gäller dock inte det språksociologiska perspektivet som enbart framkommer lite i ett av läromedlen. / The aim of this essay to analyze the dialect section in textbooks using content analysis. What is studied is the selection that the text book authors have made and if one can detect a sociolinguistic or language historical perspective and how much the dialect section make up of the total matter of the textbook. The selection that the authors have made is also compared to what scientific manuals say. Moreover, the work exercises in the textbooks have also been examined. The focus when studying the exercises have been on how they are composed and why. Four textbooks and four scientific manuals have been selected inorder to answer the research questions. Then a quantitative and qualitative content analysis of the textbooks has been carried out. A coding scheme conducted by Niklas Ammert has been used as a guide for the qualitative study and a model by Stefan Selander has been used for the quantitative section. The result showed that the most common type of presentation in the textbook in the sections that include dialects is the confirming and explanatory type. Although, in the exercises it is the reflective and the analyzing type that is the most distinguished one. In the exercises the students are often asked to reflect and analyze dialects based on their dialect. The result showed that the dialect section seems to get an expanding range in the textbooks. The result also showed that there are language historical perspectives in the textbooks. However the result regarding the sociolinguistic perspective is not the same; it only occurs in one of the textbooks.

I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell\-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål. I undersökningen studeras syntaktiska mönster som är relevanta för distributionen av en andra negator, såsom satstyp, underordning, upprepning av subjekt med mera. Huvudresultatet är att e är mycket frekvent, särskilt efter huvudsatser. E är mycket ovanligt i bisatser, men annars finns det få tendenser till andra syntaktiska mönster i materialet. Olika teorier om vad denna andra negator skulle kunna ha eller ha haft för funktion presenteras. Vidare forskning om den syntaktiska distributionen av e i fler dialekter såväl som dess funktion i desamma behövs. / This bachelor thesis is a description of the syntactic distribution of a second negator, e, in two Swedish dialects. Previous research establishes the occurence of this e in clase-final position in non-standard dialects of Swedish, but does rarely provide in-depth analysis of e as a second negator. A background of previous research on a related phenomena in standard Swedish (inte... inte), research in swedish dialects and the linguistic field of negation and double negation is presented and used in the understanding of e. The data used is from a parallel corpus of Swedish dialects called ''Mormors katt'', the two dialects are Jarrsemål and Forsamål. This data is analyzed for syntactic patterns in the distribution on e, such as subordination, clause type, repeated subject etc. The most important finding is that e is very frequent in the data and that it is especially frequent in main clauses. Different theories on why this is and what function e has are put forward. Futher research on the distribution of e in even more dialects is required.