<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek. Deras roll är att vara medupptäckare, medforskare, vägvisare och observerare. Barnen leker på annat sätt i skogen än på gården enligt de flesta av förskollärarna. Min slutsats är att naturen är viktig för barnen på många olika sätt och att förskollärarens roll inte är att vara någon expert. Närhet till naturen har betydelse, men antalet utflykter är fortfarande densamma för alla oavsett läget.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett byggrum på en småbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger på vilka barn som är i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna på avdelningen. På denna avdelning visade det sig att det inte gick att se någon specifik grupp som var i byggrummet mer än den övriga gruppen. Tydligt var däremot att barnen främst utforskade materialet. För att byggrummet ska vara kreativt krävs att materialet uppmuntrar konstruktionsleken och att pedagogerna är med och inspirerar barnen. Det krävs att pedagogerna har vissa ämneskunskaper för att göra tekniken synlig och användbar för barnen.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk. Majoriteten anser att det förekommer åtgärder mot buller genom förändringar i arbetssättet och ändringar i lokalerna. De hinder som finns för att få en god ljudmiljö anser pedagogerna är ekonomin och de stora barngrupperna. Trots att det förekommer åtgärder för att minska bullret återstår mycket arbete eftersom så många pedagoger fortfarande upplever att problemet finns.</p>

<p>I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter. Undersökningen visar att det är vanligt att elever provat på olika vissa typer av friluftslivsmoment i grundskolan medan andra typer av friluftslivsmoment har många elever dålig erfarenhet av. Resultaten uppvisar att elever ofta uppfattar sina färdigheter inom naturmiljöaktiviteterna högre än inom friluftslivsaktiviteterna. Undersökningen tyder således på att friluftsaktiviteterna fått stå tillbaka i skolans undervisning, trots att dessa aktiviteter är essentiella för att bedriva ett mer utvecklat friluftsliv.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen.<strong></strong></p>

<p>Syftet med den här rapporten är att jag vill ta reda på hur många förskolor det finns i en kommun som jobbar med teknik. Sammanlagt var det 18 förskolor som deltog. Av dem var det 10 som ansåg att de jobbar med teknik. Många av förskolorna som svarade ansåg att det var viktigt att jobba med teknik på förskolan.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka elevernas inställning till den grundläggande tabellträningen i skolan och huruvida de genom olika träningsmetoder kan förbättra sina resultat.</p><p>Undersökningen bygger på en elevenkät, ett förkunskaps- och ett uppföljningstest, som eleverna fått genomföra under tidspress, samt intervjuer med några elever och inblandade lärare.</p><p>Resultatet visar att de flesta elever har en god inställning till tabellträningen i skolan och att träningsmetoderna, trots sina likheter och olikheter, medförde att de flesta eleverna lyckades förbättra sina resultat.</p><p>Slutsatserna är att majoriteten av eleverna i den här undersökningen har en god inställning till tabellträningen och när dessa elever själva fick välja den träningsmetod de trivdes bäst med, presterade de ett bättre resultat på kunskapstestet.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit.</p><p> </p><p>Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts.</p><p> </p><p>Av resultaten går det att utläsa att elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet.</p><p> </p><p>I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal.</p>