<p>Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.</p><p>För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie.</p><p>Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven. Det är viktigt med tillgång till laborativt material. När det gäller kopplingen mellan diagnoserna, har elever med dyslexi en sämre fonologisk förmåga än andra. Om barnet har ett svagt arbetsminne kommer den inte ihåg texten som den nyss läst. I matematiken märks detta genom att eleven har problem med huvudräkning.</p>

<p>I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i</p><p>matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med</p><p>uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa</p><p>kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för</p><p>att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär</p><p>en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som</p><p>knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,</p><p>fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter</p><p>med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De</p><p>vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka</p><p>räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.</p>

<p>Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.</p><p>Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.</p><p>Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.</p><p>Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.</p>

<p>Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.</p><p>De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.</p><p>Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.</p><p>Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.</p><p>Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård<strong>. </strong>Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga.</p>

<p>Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA. Övningen ger också ett exempel på kopplingen mellan genotyp och fenotyp. En första version av övningen testades på 29 elever varav 22 genomförde ett kunskapstest före och efter övningen och 28 deltog i en enkätundersökning om deras inställning till övningen. Dessutom intervjuades tre biologilärare på gymnasienivå. Övningen modifierades utifrån testresultaten, elevernas svar i enkätundersökningen och lärarnas kommentarer. Framförallt var det proteinets koppling till genen och sambandet mellan genens kodon och proteinets aminosyror som behövde förtydligas i övningen. Den slutliga versionen av övningen är inkluderad i denna uppsats.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar. <strong></strong></p>

<p>Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessen</p><p>Syftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.</p><p>Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.</p><p>Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka.</p><p><em> </em></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten.</p><p>I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.</p>