Background: Professional services firms (PSFs) face unique challenges when internationalisingdue to their intangible services and the need to adapt to local markets. Digital technologies havemade internationalisation more efficient since firms utilise digital communication tools (DCTs).However, PSFs still struggle to internationalise due to the need to establish a local presence tocreate competitive advantages where language plays an important role integrated fully into thetargeted countries. Problem: The internationalisation of PSFs is a complex process that involves interrelated researchstreams, such as the utility of digitised tools and the importance of language strategy. However,the research is fragmented and lacks a multidimensional discipline that incorporates all factorsapplied when PSFs internationalise. Therefore, there is a need for more efforts to broaden theconceptualisation of the PSF internationalisation process. Purpose: Provide a multidimensional perspective on the practical and theoretical knowledge PSFsrequire when expanding internationally. The aim is to explore the phenomenon’s complexity tointernationalise as PSFs and the interrelationships with factors such as DCTs and language. Method: The research is a qualitative multiple-case study using semi-structured interviews toretrieve primary data. Triangulation is applied to guarantee an in-depth inquiry, combining primarydata and secondary data consisting of scanning social media platforms of the case companies andnon-responsive textual data in the form of company reports, websites, etc. The data was analysedusing thematic and cross-cage analysis. Conclusion: The results show the importance of relationships when PSFs internationalise and aneed to adapt locally. PSFs perceive the utility of DCTs as an enabler of internationalisation butdiscovered a limitation of DCTs where the importance of relationships and physical meetingscreate a gap when establishing relationships. In addition, language is strategically selected to meetthe market’s needs and increase local adaptiveness by using the local language. We can furtherconclude that the “fluffier stuff decides the game” when PSFs internationalise due to underlyingfactors such as language, cultural context and relationships, guiding how PSFs expand into foreignmarkets.

Bakgrund: Användningen av särlokaliserade team i organisationer har ökat markant de senaste årtiondena. När ett team arbetar särlokaliserat med hjälp av digitala kommunikationsverktyg ändras förutsättningarna för teamets kommunikation. Den tidigare forskningen om särlokaliserade team har främst behandlat internationella team med stora geografiska avstånd samt team till stor del bestående av experter, men till följd av pandemin covid-19 har särlokaliserat arbete blivit aktuellt för fler typer av team. Det finns därför anledning till att bedriva forskning om hur särlokaliseringen påverkar kommunikationen i dessa team.  Syfte: Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur särlokalisering påverkar kommunikationen i team där teammedlemmarna är vana vid att arbeta samlokaliserat, genom att identifiera och förklara konsekvenser som särlokaliseringen får för teams kommunikation.  Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med en abduktiv forskningsansats och ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med elva teammedlemmar tillhörande tre olika team bestående av studenter.  Slutsats: Studiens resultat visar att särlokaliserat arbete med digitala kommunikationsverktyg får flertalet konsekvenser för kommunikationen i team. Särlokaliseringen bidrar med vissa konsekvenser medan de digitala kommunikationsverktygen bidrar med andra. I denna studie har 13 konsekvenser identifierats inom de kommunikativa aspekterna bekräftelse, konversationens flyt, feedback, gemensam förståelse och kreativitet. Studien fann även att de konsekvenser som identifierats har ett nära samband på så sätt att flertalet påverkar varandra. Varför de intervjuade teamen påverkades på detta sätt kan till viss del förklaras av deras ovana att arbeta särlokaliserat över digitala kommunikationsverktyg och omedvetenhet om vad det innebär för ett teams kommunikation. / Background: The use of dispersed teams in organisations has grown rapidly in the latest decades. A dispersed team that communicates with digital communication tools does not have the same prerequisites for communicating as a co-located team have. The previous research made about dispersed teams has mainly focused on international teams with large geographical distances and teams that for the most part consist of experts. Due to the pandemic covid-19, working in dispersed teams has become necessary for other types of teams. It is thereby motivated to conduct research about how the communication is affected in other types of dispersed teams.  Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how team communication is affected by the dispersion in teams where the team members are used to working co-located, by identifying and explaining consequences the dispersion of the team has on team communication.  Method: This study is a qualitative multi-case study with an abductive approach and a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eleven team members belonging to three different teams of students.  Conclusion: The result of the study shows that dispersed teams using digital communication tools face several consequences regarding their communication. The fact that the team is not co-located leads to certain consequences and the use of digital communication tools leads to others. This study has identified 13 consequences within the communicative aspects: confirmation, the flow of the conversation, feedback, shared understanding and creativity. The study also shows that the consequences identified are closely connected in such a way that many of them affect each other. Why the interviewed teams were affected in this way can to some extent be explained by their inexperience in working with digital communication tools and unawareness of what it means for their communication.

I slutet av 2019 utbröt covid-19 pandemin vilket ledde till en ökad mängd distansarbete för företag och dess medarbetare samtidigt som användningen av digitala kommunikationsverktyg ökade. Distansarbetet har lett till att företag och organisationer har behövt utforma nya arbetssätt och strategier för att verksamheterna skall kunna fortlöpa utan att medarbetarnas motivation blir lidande. Denna studie innehåller motivationsteorier, distansarbetets påverkan på medarbetarnas motivation samt vilka följder detta kommer att ha på den framtida arbetssituationen inom mediebranschen. Genom kvalitativa intervjuer och en surveyundersökning riktad till medarbetare inom mediebranschen har ett bredare perspektiv framkommit inom ämnet. Studiens slutsats visar på att det finns utmaningar gällande implementeringen av distansarbete och användandet av digitala kommunikationsverktyg men att det kan leda till fördelar om vissa aspekter tas hänsyn till på olika sätt. Slutligen har studien även påvisat att distansarbetet lett till en förändrad arbetssituation i form av en hybridvariant av arbete på plats och distansarbete. / At the end of 2019, the covid-19 pandemic broke out, which led to an increased amount of teleworking for companies and their employees at the same time as the use of digital communication tools increased. Teleworking has led companies and organizations to design new working methods and strategies so that the operations can continue without the employees' motivation suffering. This study contains motivation theories, what impact teleworking has on employees' motivation and what consequences this will have on the future work situation in the media industry. Through qualitative interviews and a survey aimed at employees in the media industry, a broader perspective has emerged in the subject. The study's conclusion shows that there are challenges regarding the implementation of telework and the use of digital communication tools, but that it can lead to advantages in certain aspects due to different ways. Finally, the study has also shown that teleworking has led to a changed work situation in the form of a hybrid variant of on-site work and teleworking.

Till följd av globalisering, ökad konkurrens och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har sättet på vilket medarbetare samarbetar med varandra inom organisationer förändrats. Idag är det därför vanligt att arbetet organiseras i så kallade virtuella team där teammedlemmarna kan kommunicera och samarbeta oberoende av tid och fysisk plats med hjälp av digitala kommunikationsverktyg. En avgörande aspekt för arbetet i virtuella team är kommunikation. Till följd av att en stor del av denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte möter virtuella team utmaningar gällande kommunikation. Vår studie undersöker genom en kvalitativ fallstudie vilka aspekter av kommunikation som påverkas när denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte i virtuella team. Detta utifrån vilket behov virtuella team har av kommunikation, hur de digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikation samt vilka sociala aspekter är centrala för kommunikationen. I studien genomfördes fyra intervjuer med olika personer i två olika team hos ett IT-företag som organiserar arbetet med projekt i virtuella team. Vi har kommit fram till slutsatsen att behovet av kommunikationen påverkas utifrån dess frekvens, kvalitet samt flexibilitet. De digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikationen utifrån hur deras egenskaper passar kommunikationen samt hur de faktiskt används. En kombination av verktyg förespråkas av tidigare forskning, men detta kan ifrågasättas kopplat till att tekniken utvecklas. Även mänskliga och sociala aspekter påverkar kommunikationen och de virtuella teamen måste hantera aspekter så som informell kommunikation och tillit. / Due to globalization, increased competition and the development of information and communication technology (ICT) the way in which people work together in organizations has changed. Today it is common to organize work in virtual teams where the team members can communicate and collaborate without regard to time and place using digital communication tools. A crucial aspect for virtual teams is communication. On account of the fact that a large part of communication takes place via digital communication tools rather than face-to-face, virtual teams face challenges regarding communication. This study examines, through a qualitative case study, what aspects of communication are affected when communication largely takes place via digital communication tools rather than face-to-face in virtual teams. This is examined in connection to the need of communication in virtual teams, in what way the digital communication tools support communication as well as what social aspects are central to the communication in virtual teams. Four interviews were conducted with four different people working in two different virtual teams within an IT-company. We have reached the conclusion that the need for communication in virtual teams is affected by the frequency, quality and flexibility of the communication. The properties of the digital communication tools support communication in different ways as well as the way in which they are used. Prior research advocates using a combination of tools, but this notion may be challenged due to the constant development of technology. Furthermore, human and social aspects also affect communication and virtual teams must therefore manage aspects such as informal communication and trust.

Denna studie har ägnats åt ett rekryteringsföretag samt dess rekryteringsprocess. Syftet med föreliggande studie är att utveckla en förståelse för hur anställda på rekryteringsföretaget upplever för- och nackdelar i förändringar av rekryteringsprocessen som gjorts med anledning av distansarbetet som införts vid Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod har använts genom sju semistrukturerade intervjuer. Studien har präglats av en hermeneutisk tolkningsprocess och den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analysmetod. Respondenterna var på något vis involverade i rekryteringsprocessen, samt hade arbetat inom organisationen både innan och under pandemin. Resultatet visade att det område i rekryteringsprocessen som har påverkats mest av distansarbetet är kontakten och kommunikationen med kunder. Resultatet visade även att kontakten och kommunikationen med såväl kandidater som kollegor till viss del har förändrats. Det har däremot inte gjorts några förändringar i organisationens rekryteringsverktyg. Upplevelserna av förändringarna bland respondenterna har varierat, men har överlag varit positiva. / This study has explored a recruitment company and its recruitment process. The aim of the study is to develop an understanding about how the recruitment company’s employees experience benefits and drawbacks of the changes done in the recruitment process due to the telework adapted because of the Covid-19 outbreak. A qualitative research method has been used and seven semi structured interviews have been conducted. The study adapted a hermeneutic interpretation process and the collected empirical material was analysed using a thematic analysis method. The respondents were involved in the recruitment process, and they had also worked within the organisation both before and during the pandemic. The result indicated that the area most affected by the telework in the recruitment process was the contact and the communication with the clients. The result also showed that the contact and communication between the candidates as well as the colleagues had changed to some extent. However, no changes have been made in the organisation’s recruitment tools. The experiences of the changes amongst the respondents have varied, but they have overall been positive.

Detta är en fallstudie mellan två mediebolagen som på grund av Covid-19 pandemin, som slog världen med storm år 2019, fick ställa om sina arbetsprocesser till distansarbete. Det fysiska ledarskapet övergick till ett E-ledarskap och mediebolagen fick lära sig hur ledarskapet påverkas när medarbetarna befinner sig på olika platser. Vi har undersökt vad två utvalda bolag har använt för digitala kommunikationsverktyg och vilka utmaningar projekt- och produktionsledarna på dessa bolag har ställts inför, men även hur attityden gentemot de interna arbetsprocesserna har förändrats. Genom kvalitativa intervjuer med projekt- och produktionsledare på två etablerade mediebolag i Sverige har vi undersökt vilka skillnader och likheter som bolagen har upplevt. Slutligen föreslår vi som vidare forskning en större kartläggning av mediebranschen och distansarbete för att undersöka om andra bolag har upplevt samma sak som våra respondenter, och ifall det finns mönster. / This is a case study between two media companies that due to the Covid-19 pandemic, which hit the world by storm in 2019, had to switch their work processes to remote work. The physical leadership became an E-leadership and the media companies learned how leadership is affected when employees work remote from various places. We have examined what digital communication tools two selected companies have used and what challenges our selection has faced, but also how the internal work processes have changed. Through qualitative interviews with project and production managers at two established media companies in Sweden, we have investigated the differences and similarities that the companies have experienced. Finally, as further research, we propose a larger survey of the media industry and remote work to investigate whether other companies have experienced the same thing as our respondents, and if there are patterns.

Introduktion: Under pandemins första våg av SARS-CoV-2 inverkade ett flertal faktorer på den vård och omvårdnad som gavs till kritiskt sjuka i covid-19. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade under ansträngda förhållanden och de anhöriga fick inte besöka avdelningarna, vilket lämnade patienterna i en utsatt position. Hur situationen påverkat och hanterats av de berörda kan ge information om hur intensivvården kan förbättras och vad som är viktigt att prioritera under svåra omständigheter. Syfte: Att beskriva patients och anhörigs erfarenheter av intensivvårdskrävande sjukdom till följd av Covid-19 och hur det påverkat dem efter sjukhustiden. Metod: En enskild instrumentell fallstudie med flera underenheter användes som metod, där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier erhölls ur analysen: ”Inget var som vanligt” som visar hur insjuknandet och sjukhustiden var och upplevdes, samt ”Vägen tillbaka” som beskriver hur paret påverkats av sjukdomstiden i olika avseenden och hur de erfarit efterförloppet. Studien visar att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande till följd av tids- och personalbrist samt frånvaro av anhörigkontakt mellan intensivvårdssjuksköterska och anhörig. Däremot skapades goda relationer mellan anhörig och ansvariga läkare med hjälp av digitala kommunikationsverktyg trots avsaknad av fysiska möten. Trots ett gott stöd från ansvariga läkare utvecklade anhörig psykiska besvär efter sjukhustiden, och en avsaknad av stöd i efterförloppet framkom. Slutsats: Tid och resurser avsatta för att både vård och omvårdnad ska kunna utföras med god kvalitet, och för att stärka ett personcentrerat förhållningssätt måste säkras vid speciellt krävande omständigheter. Det finns potential för användandet av digitala kommunikationsverktyg för att möjliggöra ett personcentrart förhållningssätt i situationer där anhöriga av olika anledningar inte fysiskt kan närvara på IVA, och detta bör utforskas ytterligare. Uppföljningen av patient och anhörig efter kritisk sjukdom bör också utvecklas och stärkas. Sammantaget skulle dessa faktorer kunna stärka det personcentrerade förhållningssättet, minska anhörigas stress, förbättra omvårdnadskvalitet för patienten samt minska psykiska symtom i efterförloppet.

Problemformulering: Distansarbete bedöms bli en allt vanligare lösning för organisationer i framtiden. När medarbetarna arbetar hemifrån blir det dock svårare att upptäcka vilka eventuella brister som finns i arbetsmiljön. Tidigare forskning har inte fokuserat på hur digitala kommunikationsverktyg kan utnyttjas för att upptäcka brister i arbetsmiljön vid distansarbete, vilket gör att det finns ett kunskapsgap som denna studie ämnar bidra till. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilka möjligheter och begränsningar ledare upplever med digitala kommunikationsverktyg och hur de använder verktygen för att säkerställa medarbetarnas arbetsmiljö vid distansarbete. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Tio personer i olika ledarroller från varierande branscher intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och två frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att ledarna kunde säkerställa medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genom att använda olika kanaler som digitala kommunikationsverktyg erbjöd. De kanalerna var främst chatt och videomöten. Chatten möjliggjorde att ledarna på ett snabbt och smidigt sätt kunde kommunicera med sina medarbetare och fråga om deras hälsa. Videomöten var den kanalen som gav ledarna möjligheten att se medarbetarna vilket gjorde det enklare att få en bild av deras välmående. Vidare framkom det också att digitala kommunikationsverktyg inte räckte till för att säkerställa medarbetarnas fysiska arbetsmiljö. Ledarna kunde enbart uppmärksamma små detaljer, vilket inte var tillräckligt för att bedöma om medarbetarna hade en lämplig arbetsmiljö i hemmet ur ett fysiskt perspektiv. För att säkerställa den fysiska arbetsmiljön hade det behövts att medarbetarna gått runt och visat upp sin arbetsplats i hemmet med hjälp av kameran. Detta var dock inget som ledarna i denna studie förespråkade eftersom de ansåg att de inkräktade på den personliga sfären. / Problematization: Remote work is estimated to become an increasingly common solution for organizations in the future. However, when employees work from home it becomes more difficult to discover any shortcomings in the work environment. Previous research has not focused on how digital communication tools can be used to detect flaws in the work environment when working remotely, which means that there is a knowledge gap that this study intends to contribute to. Aim: The purpose of the study is to develop knowledge about what opportunities and limitations leaders experience with digital communication tools and how they use the tools to ensure the employees' work environment when working remotely. Method and materials: A qualitative deductive approach was used to answer the study’s two research questions. The primary data was conducted through ten semi-structured interviews with different leadership roles from various industries. Conclusions: The result showed that the leaders could ensure the employees psychosocial work environment by using different channels that digital communication tools offered. Those channels were mainly chat and video meetings. Chat made it possible for the leaders to quickly and easily communicate with their employees and ask about their health. Video meetings were the channel that gave the leaders the opportunity to see the employees, which made it easier to get a picture of their well-being. Furthermore, it also emerged that digital communication tools were not enough to ensure the employees' physical work environment. The leaders could only pay attention to small details, which was not enough to assess whether the employees had a suitable working environment at home from a physical perspective. In order to ensure the physical working environment, it would have been necessary for the employees to walk around and show their workplace at home with the help of the camera. However, this was not something that the leaders in this study advocated due to the employee’s personal sphere.