Stigande havsnivåer är något som idag påverkar kustområden världen över, vilket har lett till att fokus behövt riktas mot att klimatanpassa den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsarbetet är att genom en fallstudie undersöka kommunerna Karlskrona och Ystad arbete med klimatanpassning för havsnivåhöjningar. Vidare är syftet att studera vilken roll digitala planeringsverktyg har. Arbetet ska besvara två frågeställningar där den första handlar om hur respektive kommun arbetar med klimatanpassning för stigande havsnivåer och den andra behandlar digitala planeringsverktygs roll i det arbetet.  Studien bygger på kvalitativa metoder och insamlingen av empiri genomfördes med kvalitativa intervjuer samt konventionella innehållsanalyser. Det teoretiska ramverket består av begreppen: “resiliens”, “anpassningskapacitet”, “digitalisering inom fysisk planering” och “resurskoordinering”. Resultatet visar främst att Karlskrona kommun arbetar med långsiktiga lösningar och samverkan samt att Ystad kommun arbetar proaktivt och utifrån strategier och handlingsplaner. Det framkom även att digitala planeringsverktyg har en mer kompletterande roll i kommunernas arbete. / Sea level rise affects coastal areas around the world, which has made urban planning move towards climate adaptation. The purpose of this paper is to understand how the municipalities of Karlskrona and Ystad work with climate adaptation for sea level rise and what part digital planning tools have. The paper has two main issues which aims to understand how climate adaptation for rising seas is implemented in the municipalities and the role of digital planning tools.  The study is based on qualitative methods and the data was collected with qualitative interviews and conventional content analysis. The theoretical framework includes: “resilience”, “adaptation capacity”, “digitalization in urban planning” and “resource coordination”. The results shows that the municipality of Karlskrona works with long term solutions and cooperation, and that the municipality of Ystad works proactively with strategies. Lastly it became clear that digital planning tools have a complementary part in the municipalities work.

Det svenska samhället digitaliseras i snabb takt och läroplanen för gymnasieskolan har reviderats flera gånger på kort tid för att följa utvecklingen. Syftet med den här studien är att undersöka hur väl några läromedel för kursen Matematik 2b förhåller sig till läroplanensskrivningar om digitala verktyg. Om digitala verktyg används på rätt sätt har de visat sig främja elevernas matematiska förståelse. Den digitala kompetensen stärks också genom att använda olika digitala verktyg. Hur läromedel från fyra av Sveriges läromedelsförlag förhåller sig till kursplanens centrala innehåll och hur de främjar användandet av digitala verktyg, har undersökts genom en läromedelsanalys. Läromedlens skrivningar har analyserats och kategoriserats med utgångspunkt i det centrala innehållet och vilken typ av kunskap de förväntas främja.Resultatet visar att samtliga läromedel släppta före 2021 täcker det centrala innehållet gällande digitala verktyg för kategorin samband och förändring. Hur de digitala verktygen framställs i de övriga kategorierna, taluppfattning, aritmetik och algebra, sannolikhet och statistik och problemlösning, samt hur frekvent läromedlet uppmanar till användning av dem,skiljer mellan läromedlen. Utifrån resultatet diskuteras att läromedlen till stor del är upplagda på ett sätt som möjliggör utveckling av den digitala kompetensen och den matematiska förståelsen, men att inget läromedel är heltäckande. Ett stort ansvar vilar alltjämt på lärarenför att digitala verktyg ska användas i den utsträckning som kursplanen föreskriver. / Swedish society is being digitized at a rapid pace and the curriculum for upper secondary school has been revised repeatedly in a short time to follow the developments. The purpose of this study is to investigate how well some textbooks for the course Mathematics 2b relate to the curriculum's writings on digital tools. If digital tools are used correctly, they have been shown to promote students' mathematical understanding. Digital competence is also strengthened by using various digital tools. How textbooks from four of Sweden's textbook publishers relate to the central content of the syllabus and how they promote the use of digital tools have been investigated through a textbook analysis. The writings of the textbooks have been analyzed and categorized on the basis of the central content and the type of knowledge they are expected to promote.The results show that all textbooks released before 2021 cover the central content regarding digital tools for the category relationships and change. How the digital tools are presented in the other categories, understanding of numbers, arithmetic and algebra, probability and statistics and problem solving, and how often the textbook calls for their use, differ between the textbooks. Based on the results, it is discussed that the textbooks are largely laid out in a way that enables the development of digital competence and mathematical understanding, but that no textbook is comprehensive. A great responsibility still rests on the teacher for digital tools to be used to the extent prescribed by the syllabus.

The purpose of this work is to investigate how the school’s digitization has affected history teaching for students with neuropsychiatric disabilities. In order to fulfill the purpose, the following question has been formulated: “What consequences does the school’s digitization generate for students with neuropsychiatric disabilities within the frame of history teaching?” The method for this work is based on systematic literature research through three databases, SwePub, Google Scholar and ERIC. These three databases were used to produce articles to further strengthen our question. The searches were done in both Swedish and English to get the largest possible selection of items. The results show that the school’s digitization has a positive impact on students with various neuropsychiatric disabilities but also all students. However, there are a limited number of studies that show the positive effects on NPF students. But based on the research found, it can be stated that digital tools play a crucial role in the child developing knowledge in order to achieve the goals in their education.

The purpose of this study is to find out how the six participating primary teachers teach vocabulary in the EFL-classroom, in particular through children’s literature and digital tools. Furthermore, this study aims to discuss how the participating teachers motivate their pupils to acquire vocabulary through various strategies and methods. Two research questions, first, how primary teachers teach vocabulary in the EFL classroom, second, what functions children’s literature and digital tools play when it is used by the teachers to enhance pupils’ vocabulary, are applied. This is a qualitative study where semi structured interviews have been conducted. The findings are coded through a thematic analysis to find patterns in the result. The results show that participating teachers differ in their reasoning when children’s literature can be used, where some of the teachers thinkthat it is possible to start using them in first grade, while others think that the pupils first need a basic vocabulary. Moreover, large screens are mostly used to display other teaching materials, while individual screens, such as iPads and computers, are used to differentiate the teaching. Additionally, the participating teachers mainly use children’s literature and digital tools to motivate the pupils in their vocabulary proficiency development.

Denna kunskapsöversikt kommer att redovisa hur forskningen om digitala verktyg ser ut i engelskundervisning. Som grund till kunskapsöversikten presenteras tio forskningsstudier som är relevanta till ämnet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, analysera och presentera forskning som kännetecknar digitala verktyg inom engelskundervisningen. Frågorna som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är: Vad kännetecknar forskningen om digitala verktyg inom engelskundervisningen? Hur framställs lärares uppfattning av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen? Hur framställs fördelar och nackdelar i forskningen med användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen?  Kunskapsöversiktens artiklar är inhämtad från databassökningar i Proquest, ERIC och Primo. Sökbegreppen som tillämpades var enbart på engelska. De olika sökbegreppen samt kriterierna applicerades för att smalna av urvalet mot relevanta artiklar.  Urvalet samlades in utifrån sökningarna i ovan nämnda databaser. Därefter tillämpades sökorden: ICT, language learning, english learning, digital tools, primary school och Sweden. Sökningarna genomfördes på engelska för att öka antalet artiklar samt deras relevans mot syftet. Kriterier som “peer reviewed” och “fulltext tillgänglig” applicerades. Avgränsningar av de valda artiklarna gjordes med publiceringsåren 2010-2021 samt att de skulle vara gratis att läsa.  Resultatet från kartläggningen visar att lärares attityder mot digitala verktyg i engelskundervisning är avgörande ifall de kommer använda dem samt att många negativa åsikter finns kring användandet. Detta eftersom flertalet lärare upplevde att de digitala verktygen kunde orsaka distraktioner i undervisningen om inte en tydlig struktur fanns i planeringsstadiet. De digitala verktygen visade sig även bidra till att öka elevernas språkinlärning samt deras vilja att lära sig engelska. Forskarna är överens om att mer forskning kring digitala verktyg i undervisningen bör genomföras för att undervisningen ska bli optimal. Studierna har en stor geografisk spridning och visar på att liknande forskning har bedrivits i flera delar av världen.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns digitala skapande, samt att synliggöra på vilka sätt och i vilket syfte digitala verktyg används i estetiskt skapande. Mot bakgrund av detta syftar studien på att besvara följande frågeställning: Hur uppfattar förskollärare arbetet med barns digitala skapande? På vilket sätt används digitala verktyg i det estetiska skapandet på förskolan? I vilket syfte används digitala verktyg i barns estetiska skapande? För att kunna svara till studiens syfte och frågeställning används den fenomenografiska metodansatsen både som metod och som teori, i syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar av studiens fenomen. I studien genomfördes sex intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av att arbeta med barns digitala skapande. I resultatet framkommer tre stycken olika utfallsrum: Att uttrycka och vidga upplevelserna, digitala verktyg som undervisningsmedel och innehåll samt ett pedagogiskt verktyg bland andra verktyg. I dessa tre utfallsrum förekommer även beskrivningskategorier. Utfallsrummen och beskrivningskategorierna syftar till att synliggöra respondenternas olika uppfattningar om studiens fenomen. Resultatet visar att digitala verktyg ger barn fler estetiska uttrycksmöjligheter och upplevelser. Dessa kan återupplevas och återbesökas med hjälp av dokumentation. Digitala verktyg betraktas både som ett undervisningsmedel och ett innehåll som genom undervisning kan bidra till ökad digital kompetens. Slutligen presenteras det i resultatet att förskollärare uppfattar digitala verktyg som ett pedagogiskt verktyg bland andra verktyg i barns skapande. Detta verktyg uppfattas som ett komplement till analogt skapande och har vissa begränsningar. / This study aims to improve preschool teachers’ understanding of the work with children’s digital creations as well as to increase visibility on what and how digital tools are used in art. With this background, this study aims to answer the following questions: how do preschool teachers perceive children's digital creations? What ways are digital tools used in preschools' aesthetic creations? For what purpose are digital tools used in children's aesthetic creations? To answer the study's questions the phenomenographic method approach was used both as a method and as a theory, to understand preschool teachers' perceptions of the study phenomenon. The study conducted six interviews with preschool teachers experienced with working with children's digital creations. The result shows three different outcomes: to express and broaden the experiences, digital tools are used as teaching aids and supplementary content, and function as a pedagogical tool among other tools. In these three outcome rooms, there are also descriptive categories. The outcome rooms and descriptive categories aim to highlight the respondents' different perceptions of the study's phenomenon. The result shows that digital tools give children more visual possibilities of expression and experiences and can be re-experienced and revisited with the help of documentation. Digital tools are considered to function both as a teaching aid and as supplementary content that can contribute to increased digital competence with the children. In conclusion, the results show that preschool teachers perceive digital tools as a pedagogical tool among other necessary tools in a child’s creative process. The digital tool is perceived as a complement to non-digital creation but this pedagogical tool has certain limitations.

Swedish pupils are exposed to English outside school to a large extent today, which makes English Foreign Language (EFL) teaching challenging in several ways. The topic for this study arouse when some pupils expressed that working with text and workbooks or digital teaching materials tended to be boring or lacking challenges. Pupils meet English in various environments and in order to be able to communicate they need to have a language, not just knowing about a language. The Swedish curriculum emphasizes the importance of pupils being presented to teaching aids which can provide them with a rich and dynamic language, as well as authentic content in order to reflect on and enhance their own use of language. Previous research showed that working with authentic materials and authentic recipients may provide pupils with learning situations that promote communication and motivation to enhance pupil’s English knowledge. In order to explore Swedish EFL teachers’ perceptions on working with authentic recipients in grades 4-6, a questionnaire and semi-structured interviews were conducted. Results from the questionnaire and interviews show that Swedish EFL teachers include activities with authentic recipients to some extent, but there seem to be a discrepancy between how often they do it and to what extent they wish to do it. The results also show that there is a discrepancy between what kind of activities teachers perform and what kind of activities they would like to perform. The results of teachers’ beliefs in this study may contribute to further research on possibilities to facilitate the use of authentic recipients in EFLteaching, if preferred.

The evolving technologies used for communication has made an impact in the educational system as digital tools are becoming more common. With the digital tools of today, it is possible to create multimodal texts in which different language expressions are combined. The new possibilities for presenting content creates higher demands on today's learners as they are faced with challenges both as receivers, and users of language. This study aims to examine teachers experiences and perspectives regarding the planning of multimodal writing tasks, with use of digital tools. The study also sets out to explore how teachers perceive the use of multiple modes in such tasks, and how the growing technologies may affect their teaching of English in year 4-9. The results shows that the planning of multimodal writing tasks commonly includes images, the use of digital tools and oral presentations. In the described projects, the multiple modes were used either as a support for the writing production or seen as an equal part of the assignment. Furthermore, all participating teachers agreed on that multimodal writing tasks can be beneficial for students communicative skills, and in creating students motivation. However, the results also shows teachers challenges when conducting multimodal writing tasks, as in support for learning new digital tools, the connections to the syllabus and possible difficulties regarding students IT knowledge. The results imply that much of the competence needed to successfully conduct multimodal writing tasks, comes from the teachers own ambition to learn and administrate such tasks.

Syftet med examensarbetet är att beskriva vad ett antal lärare tänker kring hur en social robot skulle kunna underlätta skolsituationen för hemmasittare. Då det inte finns någon utbredd erfarenhet inom området utgår undersökningen från hur den sociala roboten fungerar för elever med hög frånvaro till följd av av sjukdom. Fyra intervjuer gjordes med lärare som har erfarenhet av arbete med den sociala roboten AV1. Utgångspunkten i intervjuerna var att fånga hur lärarna tänker att sociala robotar skulle kunna vara ett alternativ för att underlätta skolåtergång för hemmasittare. Även lärarnas erfarenheter kring hur en social robot skulle kunna användas till elever med t.ex. social fobi eller autism efterfrågades.Intervjuerna analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av kodning och tematisering av innehållet i de transkriberade intervjuerna. I intervjuerna har det inte framkommit någon entydig bild i frågan om en social robot skulle kunna användas i syfte att få tillbaka hemmasittare till skolan. Däremot har vi i en av intervjuerna funnit exempel på att det kan fungera och fått ta del av vilka möjligheter och hinder respondenterna ser. Respondenter har alla uttryckt sig positivt om att använda sociala robotar i klassrummet för att en frånvarande elev ska kunna fortsätta ta del av undervisningen i klassrummet. Däremot var alla inte lika positiva när det kom till att använda sociala robotar för att försöka få hemmasittare tillbaka till skolanI examensarbetets slutliga del diskuteras implikationerna av resultatet och vilka nya frågor som väckts. Sociala robotar är ganska nya företeelser i skolans värld och arbetet har lett till att vi har fått upp ögonen för att det finns många nya områden att undersöka för att få reda på vilka möjligheter de sociala robotarna kan erbjuda. Det är en ny värld med nya verktyg och nya metoder vi behöver lära oss leva i. Allt nytt är inte bra men allt nytt är heller inte dåligt. / The aim of this thesis is to describe the thoughts of a number of teachers regarding how a social robot could be helpful in school situations for children who have long-term school absenteeism (remote students). There is no current research in this area, thus this investigation focus on how the social robot works for students with high absence due to illness instead.Four interviews were conducted with teachers with experience working with the social robot AV1. The starting point in the interviews was to capture how the teachers think the social robots could be an alternative to facilitate the return to school for remote students. Also the teachers´ experience on how a social robot could be used for students with problems such as social phobia or autism was discussed.The interviews were analysed from a socio-cultural perspective with assistance from coding and thematization from the content in the transcribed interviews.Based on the interviews, no distinct conclusion could be drawn regarding the success of a social robot in promoting the return to school of remote students. However, we have found examples in one interview which supported the use of the social robot, and were able to note the possibilities and obstacles according to the respondents. All the respondents have expressed themselves in a positive way about using social robots in the classroom. However, all were not as positive regarding the use of social robots to attempt to get children who have long-term school absenteeism back to school.In the final part of the thesis the amplifications of the results are discussed and what new questions that have arisen. The concept of social robots is a rather new phenomenon in the school environment and our work has demonstrated that there are many new areas to research to find out what new possibilities the social robots can offer. This is a new world with tools and methods that are novel, but which can be beneficial to education. Rather than being intimidated by innovative technology instruments, we must embrace their possibilities for enhancing student learning.

This study ́ s main purpose is to examine how digital tools can help students with dyslexia in science education. The two questions this study aims to answer are: (I) During what elements of science education do the students feel that they need digital tools? (II) What opportunities and obstacles do students see with digital tools in the science education? This survey used a qualitative method, where students diagnosed with dyslexia were observed and interviewed during a normal school week. The data was analyzed using socio-cultural theories on speaking, learning and writing. The results from the interviews showed that the majority of the students felt the need for digital tools in science education when they were doing independent work or group assignments like laboratory work. The students find obstacles like social media small in comparison to what they learn from using the digital tools. All of the students see the digital tools as motivational tools. For further studies, it would be interesting to measure students' results before and after using digital tools for a period in science class including control groups with dyslexic students and non dyslexic students who did not have access to digital tools, to see if there is any difference between their results. Another aspect that would be relevant, is to test and evaluate what apps are available in science education for students with dyslexia, to work on concepts. These results could then be shared with other schools science educators.