Studiens syfte var att skapa ett digitalt läromedel inom gjutning i skolämnet bild och form samt att undersöka hur lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare såg på det skapade läromedlet och blogg som läromedel. De frågeställningar som studien utgick ifrån var ”hur kan en blogg som läromedel i gjutning utformas?” och ”vad tycker lärarstudenter och nyexaminerade lärare i bildämnet om det färdiga läromedlet?”. För att besvara dessa frågor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett läromedel i skolan. Temat på detta läromedel var gjutning, där två gjutningstekniker presenterades; tvådelad gipsform och alginatform. I avsnittet ”Begrepp” förklaras de steg som ingår i gjutning, de delar som var med i bloggen samt de överväganden som gjordes. Därefter gjordes intervjuer med tre lärarstudenter och en verksam lärare som fick kommentera bloggen och ge konstruktiv kritik. Resultatet av intervjuerna visade att informanterna var positiva till att använda blogg som läromedel, men att det också finns svårigheter med att använda digitala läromedel. I diskussionskapitlet diskuteras hur bloggen går att använda med olika inlärningsmetoder med utgångspunkt i Lars Lindströms teori om lärande.

No description available.

Abstract  The purpose of this study is to contribute knowledge about how digital resources can support students with mathematical text assignments. Specifically, the study aims to study what potential digital resources can have in linguistic support for students. The implementation of the study is based on socio-cultural and multimodal perspective. It is a quantitative study based on a content analysis of two digital resources for year 3. The digital resources that are analyzed are Bingel and NE. Tafflins framework and van Bommel’s description of mathematical text assignments are used to analyze three types of assignments. Division between assignments are text assignments, routine assignments and problem assignments. Past research and literature are also used to analyze different aspects of linguistic support for students.  The research questions of the study are: • What support is there for students with difficulties around mathematical text  assignments in digital recourses? • What are the differences and similarities between the reviewed digital resources  regarding support for students with difficulties?  The results show that all three types of assignments occur in digital resources Bingel and NE. The resources have auditive support and visual support, while only Bingel has word and conceptual explanation. Translation support is lacking in both resources.  Keywords: Digital resources, mathematical text assignments, support.

Digitaliseringen av skolan har ökat användningen av digitalt material i undervisningssituationer. Vi ser nu en växande marknad och utbud av nya heltäckande digitala läromedel, som har andra möjligheter att integrera multimodala och interaktiva aspekter än traditionella trycka läroböcker. Detta ger lärarna nya pedagogiska verktyg och eleverna nya möjligheter till inlärning. De nya läromedlen och deras användning behöver dock grundas i forskningsbelagda metoder. Denna studies syfte är att öka kunskaperna om digitala läromedels interaktivitet och multimodalitet samt synliggöra om läromedlen använder den potential som finns tillgänglig för dem med teknikens möjligheter. Detta genomförs med en kvalitativ komparativ analys av två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet. Resultatet av studien visar att det i de digitala läromedlen finns få interaktiva och multimodala aspekter implementerade. Studien konstaterar att det däremot finns ett flertal olika funktioner med tillhörande alternativ som kan anpassa texten och talsyntesen i läromedlen. Angående interaktiva aspekter med spelmoment, såsom frågesport, finns det självrättande instuderingsfrågor. Utöver dessa fanns ytterst få interaktiva spel, kartor, 3D bilder m.m. Slutligen ur ett multimodalt perspektiv med avgränsningen film, ljud och animationer påträffades det få filmer och animationer sett till läromedlen omfattning. Ljud fanns dock i form av en talsyntes i alla delar av läromedlen. Resultaten visar att de digitala läromedlen som har möjligheten att implementera en mängd olika multimodala och interaktiva aspekter i sina läromedel inte gör det utan förlitar sig främst på interaktiva anpassningar av texten. Vilket ur ett socialsemiotiskt perspektiv påverkar läromedlen negativt genom att inte möjliggöra fler vägar till meningsskapande genom multimodala och interaktiva metoder.

This research review investigates the effectiveness of digital multimodal learning games in teaching and how digital learning games affect students' language learning in English teaching. In society, it is becoming increasingly common to use digital means in teaching. There is an interest among educators and researchers in gaining knowledge and understanding of how game technology can be implemented for learning and to find out how digital games can help students develop language skills. In this research review we used various databases to find relevant scientific articles that could answer the research questions. The results of the research review show that digital multimodal learning games in English teaching have a positive impact on students' language learning. The result also shows that there are both advantages and disadvantages to digital learning games in teaching, but that the advantages outweigh the disadvantages.

I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod.  I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen.   Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig  ASL, Att skriva sig till läsning,   vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriveratt NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap samt vilka upplevelser elever beskriver i samband med arbete med NTA:s digitala läromedel "Kroppen"? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra fokusgrupper med tre elever i vardera fokusgrupp samt en femte fokusgrupp med fyra elever. Det teoretiska ramverk studien utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Resultatet från lärarintervjuerna visar att NTA:s digitala läromedel "Kroppen" har en för hög nivå på faktatexterna samtidigt som de tredimensionella (3D) modellerna skapar förståelse för hur kroppen fungerar. Resultatet visar även att lärarna kan behöva stödja eleverna i att se samband mellan de digitala kunskaperna de skaffar sig och det verkliga livet. Resultatet visat att om NTA:s digitala läromedel gällande människokroppen ska fungera mer optimalt behöver lärare arbeta med de naturvetenskapliga begreppen för att skapa en förförståelse innan eleverna börjar arbeta med läromedlet "Kroppen" . Resultatet från lärar- och elevintervjuerna visar också att berättelsen i NTA:s digitala läromedel "Kroppen" skapar engagemang och motivation hos eleverna för att genomföra alla uppdrag och laborationer, men att texterna lämpar sig för de högre årskurserna. Eleverna i studien uttrycker även att de upplever att 3D-modellerna hjälper dem att förstå svåra naturvetenskapliga begrepp. Det eleverna dock saknar är fler fysiska laborationer, vilka lärare som tänker använda sig av NTA:s digitala läromedel "Kroppen" kan tänka på i sin framtida undervisning. / <p>NO</p>

This study aims to investigate how pupils in secondary school, who are used to digital educational materials, experience reading and navigating on a computer compared to reading and navigating on paper, to what extent they read in respective format and how they choose to consume different types of texts. Moreover it aims to find out if this differs in regards to gender. To answer our questions we carried out a reading test and created a follow-up survey for the target group to answer. Our conclusions are that: digital texts might be perceived as longer than printed texts since it is more difficult to get an overview, boys seem to have less trouble navigating in digital texts than girls do because of their experience of computer games, the pupils overall spend very little time on reading but when they do there is a small favor for the digital format and that the pupils tend to favourize the printed format for consuming longer texts.

This essay focuses on answering the questions; ”How does teachers resonate about computer games as an educational tool” and ”Which meaningful themes can be identified from the teachers reasoning?”  To answer these questions I have intervjued four teachers about their perspective and thoughts about computer games as an educational tool. I have then analysed their answers to find meaningful themes within their reasoning. The results and conclusions to the research questions where that teachers resonate different depending on if they have professionals expires with using computer games or not. The teachers whom had used computer games were more open and positiv about the gainings and profits of using games. And the teachers whom had not used computer games where more apprehensive and saw more negativs. But all of the teachers agreed on that cognitive abilities like problem solving and student motivation and interest could improve by using computer games in school. The themes that were most meaningful was that grading was portraid like a scapegoat, the teachers hade a vision that grading would be difficult or impossible and therefor did they not want to try using computer games. Another theme were that technology was seen as a problem and an obstacle. Time as a resource that could not be traded away was also a meaningful theme because many of the teachers spoke about computer games taking much time and in a way that implemented that they did not have the time or the knowledge to learn a new study material.

I det här examensarbetet kommer vi att synliggöra hur användning av Matteappen påverkar elevernas motivation i matteundervisning på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket traditionell undervisning skiljer sig från undervisning som använder Matteappen samt vilken inställning elever har till Matteappen. Vi har besökt skolor och genomfört en rad enkäter, fokusgruppsamtal och undersökningar för att få data som möter syftet. Vi har tagit del av tidigare forskningar kring hur digitaliseringen kan påverka elevernas resultat och inställningar till ett visst ämne. Enkäterna visar en stor variation över vilken typ av läromedel som eleverna tycker är bäst för dem. Majoriteten av elever anser fortfarande att det är bäst att jobba med matteboken eller blandat med Matteappen. Vår undersökning pekar inte på några större skillnader mellan de olika arbetssätten. Gruppsamtalen har gett oss svar på elevernas inställningar till Matteappen och i vilka sammanhang de tycker det lämpar sig bäst att jobba med de olika läromedlen. De resultat vi har kommit fram till pekar på att Matteappen i sig är ett bra verktyg med mycket potential och möjligheter. Den är under utveckling och i nuläget fungerar den mer som en mattebok fast på en iPad. Vår slutsats är att innehållet i appen inte erbjuder mycket nytt för att eleverna ska jobba bättre eller bli mer motiverade, det är snarare de alternativa tjänster som ett digitalt läromedel erbjuder som gör appen attraktiv.