Berättande har i årtusenden varit en oerhört viktig faktor för mänsklighetens kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar också att användandet av berättande - dvs. med traditionell berättelsestruktur förmedlad via tal, skrift eller video - i NO-undervisningen har gynnsamma effekter på skolelevers kunskapsutveckling. Idag har vi dessutom möjlighet att förstärka berättandet med hjälp av teknik. Det saknas dock insikt i omfattningen av berättande i digitala läromedel i NO samt i den praktiska verksamheten. Dessutom fattas det kunskap om anknytningen mellan digitala läromedel och kursplanen i NO (Lgr11 2019) vad gäller berättande. Syftet med den här studien är att vidga kunskapsfältet beträffande form och omfattning av berättande i den naturvetenskapliga undervisningen i årskurs F-3 i Sverige. Fokus är berättande i digitala läromedel och kursplanen i NO, samt lärares användning av muntligt berättande i NO-undervisningen.  Studien genomförs via en innehållsanalys av fem digitala läromedel i NO för årskurs F-3 och tillhörande lärarhandledningar. Som ett komplement till läromedelsanalysen genomförs också en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare i årskurs F-3. Den övergripande teoretiska utgångspunkt som studien har är den sociokulturella teorin med fokus på språkets, samspelets och artefakternas roll i lärandet. I analysen används hermeneutiken som ansats. Studien utgår från följande frågeställningar: - I vilken form och omfattning förekommer berättande i de naturorienterande ämnena i digitala läromedel? - Hur väl anknyter de digitala läromedlens lärarhandledningar till berättande och kursplanen för NO i Lgr11? - Hur omfattande är användningen av digitala läromedel i NO och muntligt berättande i den naturvetenskapliga undervisningen i årskurs F-3?  Trots de övervägande positiva effekterna som framkommer i tidigare forskning, visar resultatet av den här studiens läromedelsanalys en avsaknad av berättande. Största andelen av innehållet består av faktafilmer och faktatexter. Enligt enkätundersökningen, som besvarades av 66 yrkesverksamma lärare, är det 24,2% av respondenterna som använder muntligt berättande i sin NO-undervisning varje vecka medan 34,9% använder metoden någon gång per termin, per år eller aldrig.

Val av arbetssätt är något som lärare arbetar med dagligen i skolan men vad är det som gör att lärare väljer vissa arbetssätt och inte andra? Dessa val kan påverka elever positivt men även negativt i deras syn på undervisningen. I denna litteraturstudie har vi valt att undersöka vilka arbetssätt som är främjande för elevers motivation och kunskapsutveckling. Syftet har besvarats av frågorna: Vilka arbetssätt är främjande för elevers kunskapsutveckling? Hur kan lärare arbeta i klassrummet för att bibehålla motivation? Hur kan undervisningen anpassas för att se till alla elevers behov? Litteraturen som har använts samlades in via sökningar i olika databaser. Både nationell och internationell forskning har bidragit till vårt resultat som antyder att reflektion, ett varierat arbetssätt och användandet av digitala läromedel bidrar till att lärare kan skapa motivation och lust att lära hos elever. Att ha en svensklektion som är genomtänkt med vilka arbetssätt och vilka medel som ska användas samt att ta hänsyn till alla elevers individuella behov. Där kan läraren skapa ett undervisningstillfälle som är betydelsefullt för eleverna.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått med full kraft. I kölvattnet av den nya tekniken följer en helt ny syn på kunskap och en helt ny typ av läromedel. Dessa läromedel har bemötts olika av lärarkåren och det förs en debatt om fördelar respektive nackdelar. Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik ser på användandet av digitala läromedel i sin undervisning. Fokus har legat på undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Utifrån styrdokument och litteraturstudier har vi skaffat oss en bakgrund till problemet och därefter formulerat ett antal frågor som legat till grund för kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik. Därefter gjordes en hermeneutisk analys av svaren och en redovisning av dem. I vår analys har vi utgått från Steven Chinns (2012a) fyra punkter om hur lektioner i matematik kan läggas upp för att underlätta inlärning och undvika oro och ångest hos eleverna. Vi har även använt oss av Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och hans syn på kommunikationens betydelse för inlärning. Därefter har vi försökt att skaffa oss en uppfattning om huruvida de olika digitala läromedlen kan underlätta för lärarna att hitta den proximala utvecklingszonen. I vår studie kom vi fram till att de intervjuade lärarna var negativa till digitala läromedel i form av läroböcker. Det fanns synpunkter på att uppgifterna var identiska med de traditionella läromedlen, men med den skillnaden att eleverna hade svårare att navigera i dem. Det framkom också att eleverna inte utnyttjade de pedagogiska fördelar de digitala läromedlen erbjöd. De digitala läromedlens uppbyggnad försvårade för lärarna att följa elevernas matematiska processer och därmed förstå deras tankar. Till detta kom distraktionen från sociala medier, spel och film. Det var dessutom svårt för lärarna att hålla sig uppdaterade gällande den digitala tekniken och programvaran. En stor fördel med digitala läromedel var tillgängligheten, de digitala hjälpmedlen i form av digitala genomgångar och möjligheten att kunna se på dessa på elevernas olika modersmål.

Dagens snabba digitala utveckling påverkar samhället och inte minst skolan. Under de senare åren har skolan digitaliserats vilket bland annat har inneburit att digitala läromedel har utvecklats och börjar användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Vår studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning digitala läromedel som används i matematikundervisningen i årskurs 3 innehåller aktiviteter som möjliggör olika typer av samarbete för elever. För att besvara studiens syfte gjordes en innehållsanalys av tre utvalda digitala läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Studiens resultat visar att de granskade digitala läromedlen med tillhörande lärarhandledningar ger få möjligheter till samarbete mellan elever. Analysen visar att de flesta samarbetsuppgifterna återfinns i lärarhandledningarna vilket innebär att läraren har en central roll för att möjliggöra tillfällen för samarbete. Analysen visar även att de samarbetsuppgifter som eleverna får arbeta med inte kräver någon gemensam gruppinsats.

Given the increased debates concerning Muslims and Islamophobia in Sweden, the purpose of this essay has been to investigate the ways in which open and closed views about Muslims and Islam are expressed in digital teaching materials for lower and upper secondary school in the subject of religious studies, through a theoretical lens of Islamophobia. The first two investigated issues have therefore dealt with the ways in which open and closed ideas about Muslims and Islam are expressed in the teaching materials. The third and final question concerns whether Islamophobia appears through the content of the teaching materials or not. To define and theorize Islamophobia, The Runnymede Trust's (1997) and Gardell's (2011) writings on Islamophobia have been used. Thereby, the analysis has been based on four characteristics of Islamophobia. With the help of qualitative content analysis, the material has been reviewed and analyzed to answer the questions through the various characteristics of Islamophobia. Open ideas about Muslims and Islam through all characteristics could be found in the analyzed teaching materials, which shows that all teaching materials introduce the reader to the greater complexity that can be found within Islam. Concurrently, closed ideas about Muslims and Islam could also be found in all teaching materials, specifically regarding Muslims and Islam as monolithic and violent. As a result, it could be ascertained that Islamophobic notions appeared in all teaching materials, something which, on the other hand, can be thought to be difficult, if not impossible, to completely avoid. Knowledge of expressions of Islamophobia is however valuable in the work of countering it.

Syftet med har varit att undersöka skillnader och likheter mellan digitala och analoga läromedel från högstadiet inom ämnet geografi. För avgränsandet av syftet så har teoretiska ramverk och begrepp valts ut för att specificera undersökningen, främst selektiva traditioner och multimodal kommunikation har använts för detta ändamål. Selektiva traditioner är mekanismer inom en akademisk disciplin eller ett skolämne som anses vara den allmänt vedertagna kunskapen som bör ingå i ämnet. Multimodal kommunikation är ett lingvistiskt begrepp som syftar till utformningen av publicerad text och bild för att skapa mening till läsaren. Metoden till denna uppsats har varit en kvalitativ textanalys och en kompletterande bildanalys. Med hjälp av kodning har teman identifierats och en trädstruktur har skapats för att upptäcka spår av selektiva traditioner och multimodalitet i läromedel som eventuellt har påverkat läromedlets utformning. Resultatet har påvisat att digitaliseringen skapat multimodala möjligheter för läromedelsförfattare. Författarna till digitala läromedel kan förkorta textmängden genom att inkludera filmer och länkar som analoga läromedel inte har möjlighet till. Selektiva traditioner påverkar urvalet för alla läromedelsförfattare oavsett om de har skapat analoga eller digitala läromedel.

Grafisk design och illustration är en viktig del av grundskoleundervisningen, utan att en kanske tänker på det. Skolbarn är omgivna av bokstäver, typsnitt, färger, foton, illustrationer och får ofta arbeta med att komponera bild och text. Digitaliseringen i grundskolan har till största del gått ut på att ge varje skolbarn tillgång till en egen dator eller läsplatta. Men det är otydligt hur och med vilka program och appar som teknologin faktiskt ska användas. Lärare får på egen hand leta efter digitala läromedel som kan passa undervisningen. Detta leder till att de digitala läromedel och verktyg som används i grundskolor ofta kan vara på engelska, innehålla reklam, eller vara utvecklade för andra syften än undervisning. Typopa är en presentationsapp för läsplattor som skapats med just grundskolan i åtanke. Med appen ska skolbarn och lärare i grundskolan enkelt kunna samla ihop och komponera bild och text till presentationer som sedan kan projiceras på vägg eller skriva ut. Appens metodik och gränssnitt utgår ifrån grafisk design och typografi, men utan att använda sig av strikta regler eller avancerade termer.

This essay aims to examine textbooks and digital textbooks for how they present new religious movements and secular world view in upper secondary school in Sweden. This essay also strives to examine if this presentation is non-confessional or non-religious. These results will then be compared between traditional textbooks and the digital textbooks. In total six textbooks are included in the study where of three are traditional and three are digital.The study shows that the textbooks are presenting new religious movements and secular world view from a historical and a character based perspective in most cases, the digital being less so. It has also shown that the digital textbooks don’t include new religious movements and that the traditional textbooks might be non-religious concerning secular life views and not at all concerning the new religious movements. For the digital textbooks, the results are inconclusive.Keywords:

The use of digital teaching materials in mathematics is becoming increasingly more common within school teaching. Examining the teaching material becomes an important part of the teacher's work. Not least to ensure a successful teaching that is quality assured, against the Swedish curriculum. Successful teaching has long been characterized by formative assessment for learning. In this work, five digital teaching materials for mathematics have been examined through a qualitative content analysis. The purpose has been to establish the feedback structure of the digital teaching aids. The digital teaching materials that have been studied are designed for pupils in grades 1–3, where both a pupil client and teacher client are included. The survey has been based on an analysis schedule and the result has been set against various key factors for feedback. The result showed that three out of five digital teaching materials are "smart" and can provide the pupil with tasks that contribute to the pupil's progression. Yet, it´s only one of five digital teaching materials that has a well-developed system that makes full use of the potential that exists in a digital teaching material. A summary conclusion is that the digital teaching materials seem to strive to design a formative feedback structure, while some of the teaching aids do not pretend to be anything but a tool for quantity training. / Användning av digitala läromedel i matematik, blir allt vanligare i skolans undervisning.  Att granska läromedlet blir således en viktig del av lärarens arbete. Inte minst för att säkerställa en framgångsrik undervisning som är kvalitetssäkrad, mot den svenska läroplanen. Framgångsrik undervisning har länge präglats av formativ bedömning för lärande. I det här arbetet har fem digitala läromedel för matematik undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Syftet har varit att fastställa de digitala läromedlens återkopplingsstruktur. De digitala läromedel som har undersökts är framtagna för elever i årkurs 1–3, där både en elevklient och lärarklient är inkluderade. Undersökningen har utgått ifrån ett analysschema och resultatet har ställts mot olika nyckelfaktorer för formativ återkoppling. Resultatet visade att tre av fem läromedel är ”smarta” och kan förse eleven med uppgifter som bidrar till elevens progression. Samtidigt så är det endast ett av fem läromedel som har ett väl utvecklat system som till fullo använder sig av den potential som föreligger ett digitalt läromedel. En sammanfattande slutsats är att de digitala läromedlen förefaller strävar efter att utforma en formativ återkopplingsstruktur, samtidigt som några av läromedlen inte utger sig för att vara något annat än ett redskap för att mängdträna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet står i relation till tidsaspekten och inlärning. Det vill säga: underlättar digitala läromedel inlärning genom att spara tid eller är det snarare tvärtom att digitala läromedel är ineffektiva ur en tidsaspekt. För att uppnå syftet med studien användes kvalitativa metoder, dels intervjuer i form av webbaserade enkätformulär, dels icke-deltagande fältobservationer. Slutsatserna som dras utifrån studien är att digitala läromedel som redskap för lärande som förespråkas inom det sociokulturella perspektivet, kan tolkas vara effektiva vad gäller tid så länge tekniken fungerar som den ska. Såväl lärare som elever motiverar användandet av digitala läromedel utifrån en encyklopedisk tanke, det vill säga att all kunskap är samlad på ett ställe, och ser det som en tidsmässig fördel. Fortsättningsvis framhåller såväl lärare som elever att tekniken kan gå sönder, tappas bort eller av andra skäl försvåra bruket av digitala läromedel vilket ses som en tidsmässig nackdel. En minoritet av lärarna ansåg att de fått mer tid till undervisning tack vare de digitala läromedlen, något som läromedelsföretagen framhåller som en av de största fördelarna med digitala läromedel. Enligt lärare och elev kan det tidseffektiva respektive ineffektiva användandet av digitala läromedel ha kommit att påverkats av huruvida studiemotiverade och studievana eleverna i fråga är. Tilläggas bör är att om användningen beror på huruvida studiemotiverade och studievana eleverna är kan användandet av digitala läromedel tendera öka glappet mellan eleverna vilket är förödande ur ett demokratiskt perspektiv. / <p>Svenska</p>