Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa gymnasieelevers uppfattning kring sin digitala kompetens. Vidare jämförs elevers digitala kompetens med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens och eventuella skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Regeringen förtydligade digital kompetens i styrdokumenten 2017, med fyra aspekter, i syfte att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Dessa handlar om att använda, förstå, lösa problem och omsätta idéer med digital teknik, förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt (Skolverket, 2017). Utifrån Skolverkets fyra aspekter utformades en internetbaserad enkät, som skapades i Google Formulär, och som skickades ut till 142 gymnasieelever runt om i Sverige. Studien visar att elever generellt värderar sin digitala kompetens som god. Studien visar också att i vissa aspekter skiljer sig resultatet mellan flickor och pojkar åt, t.ex. vid intresse och hur man värderar sin förmåga. Pojkar värderar sin digitala kompetens något högre än flickor. Flickor är mer källkritiska än pojkar. Likheter mellan pojkar och flickor är att de vill lära sig mer om bildhantering och att de båda grupperna tycker att skolan utvecklar deras digitala kompetens. Studien visar också att elevers digitala kompetens är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens. Trots viss begränsning i studien visar resultatet att de delar som tillfrågats i studien är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter. Denna studie uppmärksammar också att fler studier kring elevers digitala kompetens, utifrån Skolverkets fyra aspekter, behöver genomföras för att få en bättre förståelse kring elevers faktiska digitala kompetens och hur den eventuellt varierar mellan pojkar och flickor.

Digitala läroböcker har ökat i skolorna efter Skolverkets nya riktlinjer 2018 om att skolorna skulle förstärka digitaliseringen. Läroboksförlagen erbjuder därför både traditionella analoga böcker, online- samt digitala böcker. I det här examensarbetet har jag studerat den digitala versionens potentiella påverkan på den kognitiva belastningen vid inlärning jämfört med den traditionella analoga boken. Studien har utförts enligt Swellers kognitiva belastningsteori (cognitive load theory) för att utvärdera hur den kognitiva belastningen påverkas utifrån några valda faktorer som enligt teorin belastar minnet och därmed inlärningen. Resultaten visar att det finns skillnader i den kognitiva belastningen mellan den analoga boken, boken online och den digitala boken enligt de variabler som studerades. Den analoga boken ger med stor sannolikhet den minsta kognitiva belastningen och därmed bättre inlärning för eleverna. Den digitala versionen ger i sin nuvarande form en ökad kognitiv belastning främst genom splittrat fokus.

Detta examensarbete består av en analys av tre digitala läromedel inom matematik för årskurs 3. Tillämpning av analoga böcker är den tradition som visats sig vara dominerande inom svensk matematikundervisning. Däremot ser forskare en ökning vad gäller digitala läromedel på marknaden. Då det inte längre finns en statlig granskningsnämnd av undervisningens analoga respektive digitala läromedel anses det därför aktuellt att utforma en ram för hur dessa bör granskas och värderas av verksamma lärare inom professionen. Syftet med studien har varit att synliggöra hur matematiskt innehåll och uttrycksformer presenteras i utvalda digitala läromedlen inom matematikämnet i årskurs 3. Analysen har behandlats genom följande frågeställningar;  1.     Vilka uppgiftstyper inom subtraktion synliggörs i digitala läromedel och vad karaktäriserar dessa? 2.     Vilka roller har olika uttrycksformer i digitala läromedel för hur elever får möta räknesättet subtraktion? Analysmetoden som använts för detta arbete är praxeologi som utgör en del av Antropologiska didaktiska teorin. Denna teoretiska referensram utgörs av praxis och logos som har implementerats i undersökningen då vi analyserat uppgiftstypers karaktärsdrag i digitala läromedel. Resultatet har bidragit till att totalt sju uppgiftstyper identifierats samt karaktäriserats. De fyra uttrycksformerna som undersökts har visat sig utgöra en betydande roll då de bidrar till att förklara, stötta och tydliggöra ämnesinnehållet i elevernas möte med subtraktionsuppgifter.

Vi lever idag i ett samhälle där digitala verktyg är en del av barn och ungdomars vardag. Teknikens utveckling har idag resulterat i ett flertal möjligheter för skolor att integrera digitala läromedel i matematikundervisningen för att på så sätt effektivisera elevernas lärande. I ämnet matematik och specifikt i problemlösningsundervisning har det rapporterats av lärare att användningen av digitala läromedel är förhållandevis låg.  Denna studie syftade till att undersöka huruvida det problemlösningsmaterial som erbjuds genom digitala läromedel, möter det som lärarna efterfrågar till sin matematikundervisning i årskurs 1–3. Vidare undersöktes på vilket sätt digitala läromedel används i problemlösningsundervisningen samt hur lärare upplever att de digitala läromedlen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har därmed besvarats genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 vilket därefter har analyserats och diskuterats med hjälp av ett teoretiskt ramverk.  Utifrån ramverket PIC-RAT påvisade resultaten hur lärare använder de digitala läromedlen delvis på ett förstärkande sätt, då de oftast används som variation i undervisningen samt vid genomgångar och mängdträning i form av lärospel. De digitala läromedlen används även interaktivt då eleverna endast interagerar med det digitala verktyget. Genom det interaktiva arbetet med det digitala blir eleverna således passiva med sina klasskompisar, något som lärarna i denna studie misstycker. Resultatet av denna studie påvisade att det problemlösningsmaterial som förekommer i de digitala läromedlen, inte möter det som respondenterna önskar. Lärarna anser därmed att innehållet bör utvecklas så att en mer kreativ undervisning kan utföras. / Today we live in a society where digital tools are a part of children’s and young people’s everyday life. The current development of technology has provided opportunities for schools to integrate digital teaching materials into mathematics teaching in order to make learning more efficient. In mathematics, particularly with problem solving, teachers have reported infrequent use of digital aids.   This study aimed to examine whether the problem solving material offered through digital teaching aids, meets teachers’ needs for their mathematics teaching in grades 1–3. Furthermore, this study also investigated how digital teaching aids are used in problem solving teaching as well as how teachers think digital teaching materials affect student learning.  Based on the framework PIC-RAT, the results showed how teachers use digital teaching aids in a reinforcing way, as they are most often used as variation in teaching in reviews and practicing basic skills through educational games. The digital teaching aids are also used interactively, as students only interact with the digital tools. However, the students become passive with their classmates when working interactively with digital tools, which teachers in this study disapprove of. The results of this study showed that the problem solving material that appears in the digital teaching materials does not live up to the respondent’s needs. The teachers thus believe that the content should be developed to support more creative teaching methods.

Abstract Skolverket (2019) writes in the mathematical intent that the pupil shall be given opportunities to investigate mathematical concepts with the use of digital tools. Since the schools have become more digitised we wanted to do a study about conceptual learning in digital curriculum resources connected to mathematics and geometry. Digital learning materials are one of many digital tools that schools can use for instance in the mathematical subject. The purpose of this study is to enlighten how different digital curriculum resources give the pupils opportunities to train their conceptual understanding in preschool. The analysis query in our study is based on different theories about how digital curriculum resources are constructed, geometry learning and concept learning. The results showed that the pupils are given opportunities to train their conceptual knowledge. Since tasks that encourage the pupils to cooperate are missing completely, the pupils only get to train their conceptual knowledge individually without any encouragement for discussion from the learning material. / Sammanfattning Skolverket (2019) skriver i matematikdelens syfte att eleverna ska ges möjlighet undersöka matematiska begrepp med hjälp av digitala verktyg. I och med att skolorna har blivit alltmer digitaliserade ville vi göra en undersökning om begreppsinlärning i digitala läromedel kopplat till matematik och området geometri. Digitala läromedel är ett av de många olika digitala verktyg som skolor kan använda sig av i exempelvis matematikämnet. Syfte med denna undersökning är att belysa hur olika digitala läromedel ger eleverna möjligheter att träna på begreppsförmågan inom geometri i lågstadiet. Analysfrågorna i vår studie baseras på olika teorier som handlar om digitala läromedels uppbyggnad, lärande i geometri och begreppsinlärning. Resultatet visade att eleverna får möjlighet att träna på sin begreppsförmåga. Då uppgifter som uppmuntrar till samarbete saknas helt får elevernas endast träna sin begreppsförmåga individuellt utan att läromedlen uppmuntrar till diskussion.

Detta arbete berör ämnesområdet matematik med inriktning geometri. Syftet med detta arbete har varit att analysera olika digitala läromedel för grundskolans årskurs 1–3 för att synliggöra hur innehållet kan förstås utifrån olika lärteorier. De vetenskapliga lärteorierna som ligger till grund för detta arbete är Variationsteorin och van Hieles teori för geometriskt tänkande. I analysen har geometriuppgifter gällande tvådimensionella figurer analyserats utifrån variationsteorin, kring variationsmönster och kritiska aspekter. Samma uppgifter analyserades även utifrån van Hieles teori kring nivåer och faser för det geometriska tänkandet. En innehållsanalys gav oss möjlighet att undersöka både hur frekvent en viss aspekt av de olika teorierna förekom men även hur uppgifter i de valda digitala läromedlen kunde förstås enligt de två teorierna. Resultatet av denna innehållsanalys visade att innehållsmässig variation i uppgifter kan bidra till förståelse för tvådimensionella figurer och dess egenskaper. Resultatet visade även att det fanns möjlighet till progression av kunskaper om tvådimensionella figurer och dess egenskaper, detta genom uppgifter med varierande svårighetsgrader som avancerade inom och mellan årskurserna. / This study concerns the subject of mathematics with focus on geometry. The aim of this study has been to analyze different digital textbooks suited for compulsory school years 1-3 to visualize how the content can be understood based on different learning theories. This study is based on the Variation Theory and the van Hiele Model of Geometric Thinking. In this analysis, geometry assignments regarding two-dimensional figures have been analyzed based on patterns of variation and critical aspects of the Variation Theory. The same assignments were also analyzed based on van Hiele’s theory of levels and phases of geometric thinking. A content analysis gave us the opportunity to examine both how frequently a certain aspect of the various theories occurred but also how the assignments could be understood according to the two theories. The results of this study showed that content variation in assignments can contribute to an understanding of two-dimensional figures and their properties. The results also showed that there were opportunities for progression of knowledge about two-dimensional figures and their properties, this through assignments with varying degrees of difficulty that advanced within and between grades.

No description available.

Läromedel har en viktig roll i skolan, både digitala och analoga. Forskning visar att användandet av läromedel minskar, men att analoga dominerar över digitala i det digitaliserade samhället. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur engelsklärare i den svenska gymnasieskolan förhåller sig till läromedel i sin undervisning. Vidare undersöks förhållningssättet till analoga och digitala läromedel och vad anledningarna till användande av läromedel är. För att ta reda på detta har en enkätstudie utförts bland engelsklärare på gymnasienivå i Sverige. Med en deskriptiv statistisk analys visar resultatet att trots vikten av läromedel enligt styrdokument frångår många lärare användandet av läromedel. Anledningarna till varför man väljer att använda läromedel är främst tidsbesparing och struktur. Orsakerna till varför man väljer att frångå läromedel är främst begränsning. Analoga läromedel används och föredras mer än digitala läromedel, men många kompletterar de båda typerna med varandra. Grunderna till minskat användande av läromedel och olika typer av lärverktyg diskuteras. Huruvida ålder på lärare påverkar användandet av läromedel, både analoga och digitala, samt om hybridprodukter är framtiden vore intressant för vidare forskning.

Syftet med arbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka de digitala verktyg som används i undervisningen av sju grundskollärare och för att öka kunskapen om lärarnas uppfattningar och erfarenheter kring digitaliseringens påverkan på elevers läsutveckling i årskurs 4. Undersökningens ansats är kvalitativ. Metoden som används för datainsamling är frågeformulär som besvaras av sju lärare i tre olika skolor inom Mälardalen. Några av studiens viktigaste resultat är att informanterna använder digitala verktyg så som e-böcker och inläsningstjänst när det kommer till läsning av skönlitteratur. Digitala verktyg har visat sig användas för att främja läsutvecklingen hos elever med särskilda behov. Informanternas uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg skiljde sig åt och informanterna tog upp både positiva och negativa aspekter kring digitala verktyg i undervisningen.