The aim of this paper is to examine the role of digital textbooks in education of history and how teachers’ reason regarding their usability compared to printed textbooks. Prior studies have shown that teachers’ technical know-how and the amount of support they are given in the initial stages of using digital textbooks affect how well the implementation work. Furthermore, the digital format seems to offer a richer learning material as the digital books contain pedagogical functions beside the text. However, they are also more difficult to use than printed textbooks. Six history teachers were interviewed in this study, using a semi-structured interview method. The theoretical framework TPCK was used to manage the empirical data. This framework identifies three different aspects of the digital textbook that need to work properly and cooperate for the digital textbook to be considered an adequate tool for teaching. According to the informants, the way digital books are designed and the way they are navigated makes them difficult to use compared to the printed textbooks. One nameworthy advantage is that the content of digital textbooks can be updated almost instantly, therefore, the publishers can add information concerning contemporary events that are relevant for history education. Both low quality and a need for educational variation explained the low usage of digital textbooks. Only two of the six informants stated that they use the digital textbook as a point of departure in their teaching. Furthermore, many functions of the digital textbook are redundant. They seem designed to constitute the only teaching material a teacher would need; however few teachers are willing to limit themselves to this. The study shows the need for publishers to improve the navigation and overall design of digital textbooks to make them more user friendly. Furthermore, it is important that the publishers provide educational and customer support for the teachers using the digital textbooks to help them get started as it is crucial that the schools’ routines for implementing digital textbooks work properly.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.

Hållbar utveckling är ett globalt problem där skola och utbildning har en särskild roll i att bemöta problemet. Begreppet är också mångtydigt och komplext. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram igenom i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan. Vägledande frågor har varit att undersöka inom vilka sammanhang hållbar utveckling tas upp i läromedel, hur begreppet denieras, hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekts som skapas genom detta. I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas har vi använt oss av det teoretiska ramverket governmentality. Det är utvecklat av den franske idéhostorikern Michel Foucault som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater. Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. I våra undersökta läromedel är det framförallt två sammanhang som varit särskilt återkommande, vi har valt att kalla dessa konsumenten och hållbar utveckling och målkonflikter. Analysen visar att individen som konsument är det dominerande subjektet som går att se i läromedlen utifrån hur det skrivs om hållbar utveckling.

The purpose of the study is to shed light on teachers' different perceptions of how the digital teaching aid Nomp can support students with ADHD through a phenomenographic perspective. Previous research about ADHD studies various aspects that are characterized by the diagnosis, such as lack of motivation and difficulty concentrating as well as how feedback affects students who have ADHD. Thus, there is a small range of studies that analyze and explore whether specific digital teaching materials can be good for students with ADHD. Due to the small range of studies focused on specific digital resources, it can be difficult for teachers to find a digital teaching material that suits students with ADHD due to the huge supply of digital resources. Therefore, there is an interest in analyzing and exploring about the specific teaching aid Nomp and whether, in the opinion of teachers, it can support students who have ADHD. The result show that teachers' perceptions can be categorized according to four categories: adaptation, motivation, feedback and design. Within these categories, there are answers to how Nomp can support students with ADHD. For instance, by adjusting the level of difficulty individually, contributing to an I-have-succeeded feeling, immediate feedback and design functions that facilitate and contribute to increased ability to maintain concentration, motivation and focus. Furthermore, the study has used six criteria that aim to find out whether a digital teaching can develop intrinsic motivation. / Syftet med studien är att genom ett fenomenografiskt perspektiv belysa lärares olika uppfattningar om hur det digitala läromedlet Nomp kan stödja elever som har ADHD. Tidigare forskning kring ADHD studerar olika aspekter som kännetecknas av diagnosen, som exempelvis bristande motivation och koncentrationssvårighet såväl som hur återkoppling påverkar elever som har ADHD. Därmed finns det ett litet utbud av studier som analyserar och utforskar om specifika digitala läromedel kan vara bra för elever med ADHD. I och med det begränsade utbudet av studier som fokuserat på specifika digitala läromedel kan det vara svårt för lärare att hitta ett digitalt läromedel som passar för elever med ADHD. Detta på grund av det enorma utbudet av digitala läromedel som finns tillgängligt. Därför finns det ett intresse att analysera och utforska kring det specifika läromedlet Nomp och om det, enligt lärares uppfattningar, kan stödja elever som har ADHD. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar går att kategoriseras enligt fyra kategorier: anpassning, motivation, återkoppling och design. Inom dessa kategorier finns det svar på hur Nomp kan stödja elever med ADHD. Bland annat genom att nivåanpassa individuellt, bidra till en jag-har-lyckats känsla, omedelbar återkoppling och designfunktioner som underlättar samt bidrar till ökad förmåga att bibehålla koncentration, motivation och fokus. Vidare har studien använt sex kriterier som syftar ta reda på om ett digitalt läromedel kan ge upphov till inre motivation.

As society becomes increasingly digital, it becomes clear that this is also reflected in school. The school's students become more familiar and have greater knowledge when it comes to digital tools, which leads to the school also being digitized more and more. In order for the school to be a learning organization, it is good if the digital teaching materials are included in the teaching (Håkansson & Sundberg, 2016). The digital tools change the conditions in different ways for learning in school. The changing conditions affect and affect teachers 'and students' views and perceptions of knowledge in general, but also their attitudes and ways of using digital tools in both formal and informal environments. To be able to handle a digital world, competence is needed. It is not enough to not only be technically knowledgeable but also understand what opportunities, challenges and ethical issues this gives rise to. Formal learning changes with how we communicate, acquire knowledge and maintain contacts in different contexts (Skolverket, 2018).Therefore, it is now even more important that teachers have the knowledge required to be able to teach digital teaching materials. Both for streamlining the teacher's ability for assessment and the student's knowledge development. In this work, a digital survey has been conducted in the field of mathematics and digital teaching materials. The purpose of the questionnaire was to see any differences between the traditional teaching aids and digital teaching aids, as well as how feedback is given in the digital teaching aids in mathematics for grades 1 - 3. All questionnaire questions have been analyzed and processed based on a theoretical framework. The theoretical framework contains different levels of feedback based on Hattie and Timperley's (2007) theory. The results have then been compared and set against the different levels to then come to the conclusion that the digital teaching materials have a great opportunity to be able to provide feedback on a personal level. In the end, it could be stated that all the digital teaching aids mentioned in the survey have some form of shortcoming when it comes to feedback.

Molntjänster har under de senaste åren tagit en central roll i moderniseringen av utbildningssektorn. Denna studie undersöker faktorer som påverkar kommunala skolorganisationers beslut om anskaffning av molntjänster. Genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika kommuner ämnar denna studie att identifiera möjligheter och utmaningar som kan påverka dessa beslut. Resultatet identifierade tillgänglighet och kostnadsreduktioner som centrala faktorer som motiverar beslut om anskaffning av molntjänster. Säkerhet och integritet identifierades som de primära faktorerna vilka hindrar beslut om anskaffning av molntjänster. Genom att identifiera dessa faktorer förstärker denna studie förståelsen för den beslutsfattandeprocess som kommunala skolorganisationer möter vid anskaffning av molntjänster. När utbildningsinstitutioner navigerar i det ständigt utvecklande digitala landskapet får förståelsen av dessa möjligheter och utmaningar som ligger till grund för besluten ökad betydelse. Eftersom tekniska framsteg fortsätter att omforma utbildningslandskapet bidrar insikterna från denna studie till en bredare dialog kring effektiv och ansvarsfull implementering av molntjänster.

Digital teaching aids have become increasingly available in Swedish primary education. One subject which, however, is still dominated by analogue teaching aids is English. The purpose of this study is to gain knowledge about how English teachers in grades 4–6 use digital teaching aids in teaching. This is done by investigating to what extent and when the digital teaching aids are used, as well as teachers' perceived pros and cons regarding the use of digital tools. This has been investigated through observations of three classes, and interviews with the three teachers who taught them, working in two municipal and one independent school. The results show that teachers use digital teaching aids less than half the time of the lesson, more precisely in the middle to the end part of lessons. These are mainly used when students work individually to solve tasks related to the lesson’s topic. Furthermore, teachers who have a positive attitude towards digital teaching aids are more likely to use them in the classroom. The advantages of using digital teaching aids in teaching were the possibilities of better facilitating individualization and using it as a tool for motivation while the common disadvantage was the lack of control over what students do on their computers. Lastly an unexpected finding was that the digital teaching aids that the teachers were using were not adapted to newly arrived immigrant students. Finally for teachers to be able to use a digital teaching aid as a mediating tool, more than specific knowledge about the digital teaching aid is required. Knowledge such as technical, pedagogical, and content knowledge (TPACK) should be embraced simultaneously and is required to be able to teach effectively with technology.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur verksamma lärare använder läromedel i samhällskunskapsämnet. Undersökningen utgår från sex lärare och hur deras användande av läromedel ser ut. Samtliga lärare undervisar inom SO-blocket, varav fem av lärarna undervisar i ämnet samhällskunskap för årskurs 4-6. Den återstående läraren har undervisat i ämnet men gjorde det inte under tiden intervjun genomfördes. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet i undersökningen visar att alla lärare som deltog i undersökningen använder läromedel, dock i olika grad och på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna använder olika typer av läromedel, så som läroböcker, eget material, digitala läromedel och filmer. Lärarna är eniga om att olika typer av läromedel innebär olika arbetssätt, vilket ska gynna elever. I resultatet framgår också att lärarna inte var eniga kring vad som ansågs vara fördelar och nackdelar med de olika läromedlen. Nästan alla lärare anser att läromedlet är ett hjälpmedel, för dem själva och för eleverna. / The purpose of this study is to investigate if and how active teachers use teaching aids in the social studies subject. The survey is based on six teachers and what their use of teaching materials is like. All teachers teach within the subjects; social studies, history, geography and religion, of which five of the teachers teach the subject of social studies for grades 4-6. The remaining teacher has recently taught the subject but did not do so during the interview. The survey was conducted using a qualitative method and the interviews were semi-structured. The result of the survey shows that all teachers who took part in the survey use teaching aids, although to varying degrees and in various ways. It also shows that the teachers use different types of teaching aids, such as textbooks, their own material, digital teaching aids and films. The teachers agree that different types of teaching aids involve different ways of working, which should benefit students. The results also show that the teachers did not agree on what were considered to be advantages and disadvantages of the various teaching aids. Almost all teachers consider the teaching material to be an aid, for themselves and for the students.

I takt med digitaliseringen av samhället har det pågått en parallell digitalisering av utbildningssektorn.Högstadieskolan är en av de delar av utbildningssektorn som digitaliserats i högst utsträckning.Studiens syfte är att undersöka vad som ligger till grund för att användarmotstånd elleranvändaracceptans uppstår bland lärare i samband med att digitaliseringen av högstadieskolan. Vidareundersöker studien hur användarmotstånd hos lärare visar sig. Detta eftersom en kunskapslucka haridentifierats gällande uppkomst av användarmotstånd i samband med digitaliseringen avutbildningssektorn. Därmed ser vi att det saknas kunskap om hur och varför användarmotstånd uppstårhos lärare. Studien utfördes genom en kvalitativ och tolkande tvärsnittsstudie. Fall och respondentervaldes primärt genom ett målinriktat urval. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjueroch analyserades genom induktiv tematisk analys. Det framgår av respondenterna flera faktorer somavgör huruvida de accepterar eller gör motstånd till digitaliseringen av högstadieskolan. Faktorernasom identifierats går i linje med tidigare forskning om motståndsfaktorer vid digitalisering. Detpedagogiska syftet med digitaliseringen uttrycks av respondenterna som mest betydande och är uniktför kontexten digitalisering av högstadieskolan. Faktorerna beskrivs enskilt men det framgår attsamspelet mellan faktorerna blir avgörande för huruvida användaracceptans uppnås elleranvändarmotstånd uppstår.

The purpose of this essay is to analyse how Samí history is portrayed in six digital teaching materials. The six teaching materials are intended for both primary school and secondary school. This comparative study aims to investigate whether Samí history is portrayed, and as well to present differences and similarities between the presentations of what that mainly represent Samí history. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study. The information regarding Samí history in the digital teaching materials has been divided into three categories, History, Politics and community, and Identity. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí history is mostly portrayed as ‘passive’ and ‘undeveloped/outdated’. That means, for example, that only two publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as a resisting group to the colonization. The same number of publishers portray Samí history as ‘undeveloped/outdated’. The result is based on that the Samí perspective is mainly reduced and instead is the Swedish state, colonizers, the normative perspective.  The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the how Samí people wore affected of the colonization. The difference though is the approach angle, and the unequal variety of supplying the readers with further detailed facts of certain historical decisions or events in Samí history.