Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur bildämnet konstrueras i olika digitala läromedel. Vi har genom en diskursanalytisk metodansats tolkat tre digitala läromedel i bild som är de tre största på marknaden. Frågorna som besvaras är: Vilka ämneskonceptioner konstrueras i digitala läromedel i bild? Och; hur legitimeras bildämnet i digitala läromedel? Resultatet visar tre nämnvärda diskurser; demokratisk, konstnärlig och framställning, som synliggörs i de digitala läromedlen och som därmed konstruerar ämneskonceptionen i bildämnet. Slutsatsen är att dessa diskurser är förankrade i de traditioner som framträder i bildämnets historia som gemensamt upprätthåller de ämneskonceptioner som finns hos lärare, elever och vårdnadshavare.

This study investigates the similarities and differences that exist between different types of teaching material for spelling in grades 1–3, in book form and digital form. The study focuses on how the teaching material designs tasks and how it corresponds to theories of spelling. The method is comparative analysis of the four analysed teaching aids. In performing this comparison the study proceeds from a theory of the mental lexicon and theories of writing development. The result shows that when the pupils work in both forms of teaching material they get practice in their phonological, semantic, syntactic and orthographical awareness. The analysis reveals a difference between the design of tasks in the book Stava 3 and the digital application Qnoddarnas värld. Through the app and the book the pupils can practise their phonological awareness in different ways. The app speaks the sounds and the words, whereas in the book the pupils themselves make the sounds. The book contains text and pictures, while the app has voices that speak and things that move. In the book there are more difficult tasks in the chapter, in Qnoddarnas värld one is automatically taken to the next level, and in the Stavningslek app the pupil can practise at the same level without being taken further. The study can make teachers aware of what the teaching materials offer, what the pupil is able to practise, and teachers can thus choose the right material for each pupil.

Digitaliseringen i svensk skola har genomgått en snabb utveckling de senaste åren och användningen av digitala läromedel är något som blir allt mer vanligt i skolan. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om uppfattningar som lärare i årskurs 1–6 har om digitala läromedels roll i matematik. Syftet ska besvaras genom följande frågor: Vilka möjligheter och svårigheter uppfattar lärare med användning av digitala läromedel i matematik? På vilka sätt uppfattar lärare elevers lärande när de arbetar med digitala läromedel i matematik och på vilka sätt uppfattar lärare skillnaden, om det finns några, mellan analoga och digitala läromedel i matematik?   Studien tar sin utgångspunkt i uppfattningsbegreppet där uppfattningar är i fokus. I arbetet har fem lärare intervjuats för att ta reda på deras uppfattning om digitala läromedel. Materialet har transkriberats och analyserats för att kunna presentera ett korrekt resultat. Resultatet visar att lärares uppfattningar om digitala läromedel kan delas in i två kategorier. En kategori där digitala läromedel ses som ett komplement till analoga läromedel och en kategori där digitala läromedel ses som likvärda analoga läromedel. Lärarna uppfattar också att elever kan arbeta med alla områden inom matematik med digitala läromedel. Möjligheter som lärarna ser med digitala läromedel är att de ger snabb feedback, de motiverar elever och de är självrättande. Svårigheter som lärare uppfattar är att vissa moment är svårare att genomföra digitalt, elever kan göra annat och det kan förekomma buggar i de digitala läromedlen. / The digitalization of Swedish schools has developed over the recent years and the use of digital educational materials is more common today. The aim of this study is therefore to increase our understanding of teachers’ conceptions about digital educational materials in mathematics. This will be done by means of four questions: which opportunities and difficulties do teachers perceive with the use of digital educational materials in mathematics? How do teachers perceive pupils’ learning when they work with digital educational materials in mathematics and how do teachers perceive the difference, if there is one, between analogue and digital educational materials in mathematics?   The study is based on conceptions and they are in focus. When collecting different conceptions semi-structured interviews were used and five teachers have been interviewed to find out their conceptions about digital educational materials. The material has been transcribed and analyzed, in order to present a correct result. The result shows that teachers’ conceptions of digital educational material can be divided into two categories; that digital educational materials are a complement to analogue educational materials and that digital educational materials are equivalent analogue educational materials. Opportunities that teachers see with digital educational materials are that they provide quick feedback and they motivate pupils. Difficulties that teachers perceive are that certain parts are more difficult to do digital and there might be bugs in the digital educational materials.

Digitaliseringen i svensk skola är en process som pågått under lång tid och från höstterminen 2017 finns nya skrivningar i läro-, kurs- och ämnesplaner om förstärkt digital kompetens (Skolverket, 2017). Kommuner satsar på att ge varje elev ett digitalt hjälpmedel i form av en bärbar dator eller lärplatta. Hittills har inte något tydligt samband mellan dessa digitala satsningar och ökad måluppfyllelse kunnat påvisas. Det finns få undersökningar om elevers uppfattningar av digitalisering i skolan vilket föranledde denna studie med syfte att undersöka och beskriva högstadieelevers egna uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i ämnet matematik och därigenom bidra till fördjupad kunskap. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppfylla syftet: Hur arbetar elever med digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Vilka aspekter av lärande urskiljer elever i relation till digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Föredrar elever digitala läromedel, analoga läromedel eller både och? Då studiens syfte är att söka och beskriva elevers uppfattningar av ett fenomen har med utgångspunkt i detta gjorts valet att använda fenomenografisk ansats och denna kvalitativa metod har även använts för insamling och analys av data. För att besvara frågeställningarna består materialinsamlingen av 11 inspelade och transkriberade djupintervjuer med högstadieelever. Materialet har analyserats och resulterat i tre olika utfall med beskrivningskategorier kopplade till varsin frågeställning. Tillsammans utgör frågeställningarnas utfallsrum studiens resultat (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989).  Resultatet visar att elever inte är odelat positiva till digitala läromedel i matematikundervisningen utan föredrar en kombination av digitala och analoga läromedel och beskriver motivation och variation som grund för ställningstagandet. Eleverna vill vara delaktiga i beslut rörande när och hur digitala och analoga läromedel bör användas för att vara till hjälp vid arbete och inlärning i matematik. Svensk skola kanske står inför en förändrad syn på kunskap och lärande i och med digitaliseringen där den traditionella kunskapssynen bör utmanas i syfte att nå ökad måluppfyllelse (Kjällander, 2014; Kroksmark et al., 2013; Steinberg, 2013). I denna förändringsprocess bör eleverna, utifrån en tolkning av deras utsagor i studien, få vara delaktiga. / The digitizing in Swedish school is a process in progress for many years and since the autumn term of 2017 there are new writings in the curriculum about strengthened digital competence (Skolverket 2017). Municipalities invest in giving every pupil a digital aid such as a laptop or a tablet. At the time, no clear connection between these invests and higher goal achievement have been proved. There are only a few studies about pupils´ perceptions of digitizing in school which prompted this study with purpose to investigate and describe secondary school pupils’ own perceptions of digital teaching materials compared to analogue in mathematics and thereby contribute to in-depth knowledge. Three research questions were formulated to fulfill the purpose: How do pupils work with digital teaching materials compared to analogue teaching materials in mathematics? What aspects of learning do pupils distinguish in relation to digital teaching materials compared to analogue teaching materials? Do pupils prefer digital teaching materials, analogue teaching materials or a combination? Since the purpose of the study is to search and describe the pupils’ perceptions of a phenomenon the choice has been made to use a phenomenographical approach and this qualitative method has also been used in gathering and analyzing data. To answer the research questions the material gathering consists of 11 recorded and transcribed interviews with secondary school pupils. The material has been analyzed and resulted in three different outcomes with description categories linked to each research question. Together, the questions outcomes constitute the result of the study (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). The result also shows that pupils are not undivided positive to digital teaching materials in mathematics and prefer a combination of digital and analogue teaching materials. They describe motivation and variation as a basis for their positioning. The pupils want to be involved in decision making concerning when and how digital and analogue teaching materials should be used to be helpful in work and learning in mathematics. The Swedish school stands in front of a changed view of knowledge and learning since digitizing where the traditional view of knowledge should be challenged in order to reach an increased goal achievement (Kjällander 2014; Kroksmark et al. 2013; Steinberg 2013). In this change process the pupils should, based on an interpretation of their perceptions in the study, be involved.

Syftet med föreliggande studie är att initiera ett verktyg för granskning av pedagogiskt lärarstöd i digitala läromedel inom de Naturorienterande ämnena. Analysverktyget har utvecklats utifrån tidigare forskning rörande läromedelsdesign, lärarkompetenser och granskning av digitala läromedel. I utformningen av verktyget har vi tagit avstamp i multimodaliteters meningsbärande potential utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på lärande. Vår slutsats är att det är av intresse att ta fram ett verktyg för analys av digitala läromedel som inkluderar multimodaliteters meningsskapande och synliggör lärarpedagogisk potential eftersom granskning av läromedel idag måste genomföras av den enskilde läraren och då torde detta verktyg vara tillämpbart. / The purpose of the present study is to initiate a tool for reviewing pedagogical teacher support in digital teaching materials within science. The analysis tool has been developed based on previous research regarding teaching aid design, teacher competencies and review of digital teaching materials. In designing the tool, our starting point was the potential of multimodality as bearer of meaning from a sociosemiotic perspective on learning. Our conclusion is that it is of interest to develop a tool for analysis of digital teaching materials that includes the creation of meaning in multimodality and makes visible teacher pedagogical potential, as review of teaching materials today must be carried out by the individual teacher hence this tool should be applicable.

Denna forskningsproduktion diskuterar den fysiska lärobokens roll i matematikundervisningen. I studien ersätts därför den fysiska läroboken under sex matematiklektioner med en digital matematiktjänst (https://Eddler.se) för att sedan analysera elevers och lärares erfarenheter med hjälp av en tematisk analys efter interventionen. Studien baseras på aktionsforskning från lärarperspektiv och en enkätstudie där respondenterna består av elever i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att den fysiska boken skulle kunna ersättas av en digital matematiktjänst. De belyser även i fritextsvar positiva aspekter kring uppgiftslösandet, videogenomgångar, flexibilitet och relevans. Bland de negativa aspekterna som framställdes kunde erfarenheter av att den automatiska rättningen kunde ge fel svar även om det var rätt, att datorn kunde vara en distraktion, och tekniska fel förekomma. Från lärarens perspektiv ansågs tjänsten erbjuda en transparens kring elevernas progression som bidrog till att läraren lättare kunde se vad eleverna hade svårt för inom området. Vidare belystes den kontinuerliga uppdateringen som något positivt, där fel i facit eller ändringar i ämnesplanen kunde korrigeras på tjänsten jämfört med en lärobok där en ny bok behöver tryckas och köpas in för att uppdateras. / This research production discusses the role of the physical textbook in teaching mathematics. Within the study, the physical textbook is replaced during six mathematics lessons with a digital mathematics service (https://Eddler.se) to analyze students 'and teachers' experiences with the help of a thematic analysis after the intervention. The study is based on action research from a teacher perspective and a questionnaire where the respondents consist of students in year 1 of upper secondary school. The results show that a majority of the students believe that the physical book could be replaced by a digital mathematics service. Within the free text answers positive aspects regarding task solving, video lessons, flexibility and relevance. Among the negative aspects it was discerned experiences that resolves the automatic correction, and how it could give you the wrong answer even if it was correct, they also present that the computer could be a distraction, and that technical errors could occur. From the teacher’s perspective, the service was considered to offer transparency about the students' progression, which contributed to the teacher’s ability of recognizing the difficulties that the students were having within the area. Furthermore, the continuous update was highlighted as something positive, where errors in the results or changes in the syllabus could be corrected on the service compared to a textbook where a new book needs to be printed and purchased to be updated.

Feedback in school is a relevant and important aspect of students' learning and knowledge development. In the school system, the digital opportunities have increased and with this, the digital teaching materials have also taken on a larger and more significant role in the school's operations. Feedback can take place in different ways that contribute to different types of processes in the students in their knowledge acquisition. In this study, we have analyzed three digital teaching materials that all market themselves with relevant concepts that are linked to feedback. The analysis has been based on four feedback levels: task, process, self-regulation and the individual level. We have tried to identify how well these teaching materials provide feedback at these levels for students' individual learning. Results showed that there are large differences between the different levels and how well the teaching aid provides the student with feedback. But the feedback structure between the different teaching aids is relatively similar.

The purpose of the study is to investigate how four professional music teachers’ reason about and use teaching materials for music teaching in practice. Four semi-structured interviews have been conducted to investigate the extent to which teaching materials in music are used and what potential for improvement there is in terms of the current range of teaching materials for music teaching. The study is based on a socio-cultural perspective, previous research on teaching aids and the use of teaching aids. The results show that digital teaching materials are used mainly in music teachers' teaching. Analog teaching materials are used less partly because the supply is perceived as deficient or because what is offered does not meet the music teachers' requirements for teaching materials. The use of self-produced teaching materials occurs in the music teachers' teaching. The potential for improvement for teaching materials is based on two aspects. One aspect concerns how the connection between theory and practice is significant. Teaching materials with a clear connection to the curriculum, syllabus and knowledge requirements can ensure that the teacher's assignment is fulfilled. The second aspect concerns how teaching materials are modern in relation to the present. This is to be experienced as more attractive to the students, which can lead to increased interest in the subject of music.

The aim of this paper is to examine the role of digital textbooks in education of history and how teachers’ reason regarding their usability compared to printed textbooks. Prior studies have shown that teachers’ technical know-how and the amount of support they are given in the initial stages of using digital textbooks affect how well the implementation work. Furthermore, the digital format seems to offer a richer learning material as the digital books contain pedagogical functions beside the text. However, they are also more difficult to use than printed textbooks. Six history teachers were interviewed in this study, using a semi-structured interview method. The theoretical framework TPCK was used to manage the empirical data. This framework identifies three different aspects of the digital textbook that need to work properly and cooperate for the digital textbook to be considered an adequate tool for teaching. According to the informants, the way digital books are designed and the way they are navigated makes them difficult to use compared to the printed textbooks. One nameworthy advantage is that the content of digital textbooks can be updated almost instantly, therefore, the publishers can add information concerning contemporary events that are relevant for history education. Both low quality and a need for educational variation explained the low usage of digital textbooks. Only two of the six informants stated that they use the digital textbook as a point of departure in their teaching. Furthermore, many functions of the digital textbook are redundant. They seem designed to constitute the only teaching material a teacher would need; however few teachers are willing to limit themselves to this. The study shows the need for publishers to improve the navigation and overall design of digital textbooks to make them more user friendly. Furthermore, it is important that the publishers provide educational and customer support for the teachers using the digital textbooks to help them get started as it is crucial that the schools’ routines for implementing digital textbooks work properly.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.