Abstract This study is about what happens to text and image content in a printed teaching material when adapted to a digital format. The purpose of my work is to find out if readability is changing in the new medium.  The theoretical focus of the study is readability, text and image in collaboration, as well as multimodality. To find out if the digital format affects readability, i have performed two text analyzes, a readability analysis of the printed material and a comparative analysis of the digital material. I have also conducted interviews with teachers and experts about the teaching methods. A test and a participant observation were conducted with the target group where my improvement proposal was compared with the existing material.  The conclusions i have come to is that there must be clear links between text and image in a digital teaching material. Color markings in body text with word explanations can interfere with the reading rhythm and too many heading levels can confuse the reader. The most important conclusion is, however, that how readable a text is depends on the audience's previous knowledge, objectives and motivation for the subject. A hard-worded factual text does necessarily need to be easier by splitting the text into short paragraphs, but it can however, make it more difficult to understand the content. / Sammanfattning Den här studien handlar om vad som händer med text och bildinnehåll i ett tryckt läromedel när det ska anpassas till ett digitalt format. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om läsbarheten förändras i det nya mediet.  Studiens teoretiska fokus ligger på: Läsbarhet, text och bild i samverkan, samt multimodalitet. För att ta reda på om det digitala formatet påverkar läsbarheten har jag utfört två textanalyser, en läsbarhetsanalys av det tryckta materialet och en komparativ analys av det digitala. Jag har även utfört intervjuer med lärare och experter inom läromedelsutgivning. En utprovning samt en deltagarobservation genomfördes med målgruppen där mitt förbättringsförslag jämfördes med det befintliga materialet. De slutsatser jag har kommit fram till är att det behöver finnas tydliga kopplingar mellan text och bild i ett digitalt läromedel. Färgmarkeringar i brödtext med ordförklaringar kan störa läsrytmen och för många rubriknivåer kan förvirra läsaren. Den viktigaste slutsatsen är dock att hur läsbar en text är beror på målgruppens förkunskaper, läsmål och motivation för ämnet. En faktatext med svåra ord behöver nödvändigtvis inte bli lättare för att man delar in texten i korta stycken, det kan snarare bli svårare att förstå innehållet.

Målet med denna studie är att belysa hur läromedelsproducenter och personal vid SPSM:s läromedelsavdelning talar om hur den pågående digitaliseringen av läromedelsmarknaden påverkar tillgång till och tillgänglighet i läromedel för elever med blindhet. En fråga som också fokuseras är ansvaret för att denna elevgrupp får möjlighet till delaktighet genom tillgång till samma läromedel som övriga elever. Studiens resultat är användbara för SPSM, förlag, skolhuvudmän och skolor. Den använda metodansatsen är diskurspsykologi och metoden kvalitativa intervjuer. Totalt har fem enskilda intervjuer gjorts på fem större förlag samt fyra intervjuer med sammanlagt nio personer på Specialpedagogiska skolmyndighetens läromedelsavdelning, varav tre var gruppintervjuer. Genom att analysera det som sägs tydliggörs deltagarnas beskrivning av tillgång till läromedel, ansvar och ansvarsfördelning för tillgången mellan olika aktörer samt konsekvenser för elever med blindhet. Studien visar på förändrade krav som ställs på samhällets stöd och på läromedelsproducenter för att tillgodose tillgången till läromedel för elever med blindhet som läser punktskrift till följd av den digitala utvecklingen. Behov av ändrade arbetsformer och ett ökat samarbete mellan aktörer och inom verksamheter för att möta de nya kraven synliggörs. I studien framkommer dilemman som uppstår mellan kostnader för tillgängliggörande, målgruppsstorlek och olika verksamheters förutsättningar i mötet mellan offentlig verksamhet och kommersiella aktörer. I studien tydliggörs att det är skolan som har ansvar för en likvärdig utbildning vilket inkluderar ansvaret för tillgänglighet i de läromedel som används. En förskjutning hos skola och skolhuvudmän mot centrala upphandlingar av digitala läromedel ses som trolig vilket ställer krav på beställarkompetens samtidigt som oro uttrycks för om den kompetensen finns. Det behövs mer forskning om konsekvenser av den ökade mängden digitala läromedel för elever med blindhet. Exempel på intressanta frågor är hur det pedagogiska arbetet påverkas och vilka effekter digitaliseringen får för eleven. / The aim of this study is to highlight how producers of teaching materials and the department for adapting teaching materials at The National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM) regard the impact of the ongoing digitization of the teaching aids market with focus on access to and accessibility of teaching materials for students with blindness. Another issue is the responsibility for this group of students to participate through accessibility to the same teaching materials as their peers. The results of the study can be of use to SPSM, publishers, local education authorities and schools. The methodology approach is discursive psychology and the method used is qualitative interviews. In total five separate interviews were carried out at five larger publishing companies, and four interviews with, in total, nine informants at SPSM, the department for adapting teaching materials, were performed, whereof three were group interviews. By analyzing what has been said the participants’ descriptions of accessibility to teaching aids are clarified, and so is responsibility and division of responsibility between different actors, and furthermore the consequences for students with blindness. The study illuminates changed requirements for support from society and teaching materials producers to satisfy the need of teaching materials for students with blindness reading braille, all due to the digitization of the current area. Demands to meet with new needs for changed work models and for an increased cooperation between actors, and within relevant agencies, are highlighted. In the study appear dilemmas arising between the following factors: expenses for accessibility, size of target group and conditions for different actors at a crossroads of government controlled businesses and commercial actors. The study clarifies the school’s responsibility for equivalence in education, which includes accessibility to teaching materials in use. There is a likelihood of a shift with schools and local educational authorities towards central procurement of digital teaching materials, which calls for client expertise. There is also concern about whether that expertise exists. Further research is needed on the increasing amount of digital teaching materials and its consequences for students with blindness. Interesting questions are, among others, how the pedagogical work is affected and which will be the impact on the student.

Applikationer har blivit en tillgång för att utveckla elevernas kunskaper inom taluppfattning. Men innehåller applikationer didaktiska eller pedagogiska styrkor som andra läromedel inte innehåller? Vilka matematiska kunskaper är möjliga att utveckla genom att spela en applikation inom området? Med dessa frågeställningar tog denna studie avstamp som syftar till att studera applikationers layout och innehåll inom taluppfattning. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där 39 applikationer har analyserats genom en analysmodell. Alla applikationerna används av elever i förskoleklass eller grundskolans tidigare år 1–3 någonstans bland landets grundskolor inom ramen för matematikundervisningen. Studien visar att applikationerna är utformade med en layout som har en stimulerande och intresseväckande effekt hos eleverna. Applikationernas möjlighet till individuell direkt återkoppling kan dessutom bidra till att elevernas motivation ökar. Vilket matematiskt innehåll som applikationerna erbjuder varierar. De områden inom taluppfattning som minst antal applikationer behandlar är mönster och rimlighetsbedömning. Däremot erbjuder delar av applikationerna möjligheten att utveckla elevernas aritmetiska kunskaper. / Applications have become a resource for developing students' knowledge in number sense. But do applications have didactical or educational strengths that other teaching materials don´t? What mathematical skills are possible to develop by playing an application in the field? With these questions, this study took off with the aim to study applications' layout and content within number sense. The study was conducted thru a qualitative content analysis, where 39 applications were analyzed by a framework. All applications are used by students in pre-school or primary school's somewhere among the country's elementary schools within the framework of mathematics education. The study shows that the applications are designed with a layout, that has a stimulating and interesting effect on the students. What mathematical skills these applications contains varies. Patterns and reasonability are the two most uncommon components of number sense apparent in the applications. However a large part of the applications develop the students' arithmetic skills.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare på tre olika skolor i Sverige un-dervisar om läs- och skrivlärande och multimodala texter med hjälp av smartboardtavla. Vi-dare har syftet varit att se vilket resultat det ger på elevernas läs- och skrivutveckling.  Tillvägagångssättet har varit tre stycken observationer, en intervju med lärare och elevenkäter på varje skola. Studien har baserats på både kvalitativ och kvantitativ forskning där intervju-erna och observationerna har varit till största delen kvalitativa och elevenkäterna kvantitativa. Utifrån litteraturen som har använts i undersökningen har det visat sig att undervisningen med stöd av multimodala texter ökar med hjälp av den nya tekniken, samt att lärarna och lärarstu-derande kan behöva mer digital kompetens så att de kan hantera den teknik som finns ute på skolorna samt hur undervisningen med hjälp av digital teknik kan se ut. Det kan alltså bli en teknisk fråga och en pedagogisk fråga. Utifrån mina undersökningar har jag fått fram att smartboardtavlan är ett bra och roligt verktyg att använda i klassrummet där multimodala tex-ter ingår. När det gäller de multimodala texterna har litteraturen visat att det både kan vara en svårighet för elever när det kommer till att förstå bilderna men att det även kan medföra att kunskaper lättare kan befästas. / The purpose of this investigation is to find out how teachers in three different schools in Swe-den teaches about read- and writing-developing and multimodal texts with the help from a smartboard. The investigation also aims to examine whether it gives a result on the pupils read- and writing-developing. The methods of this study have been three observations on each school, one interview at each school and pupil survey for all of the pupils in each class. The study has been based on both quality and quantitative research were the interview and the ob-servations mostly have been qualitative and the pupil surveys have been quantitative. The literature used in the result on this study have shown that multimodal texts increases with the help from the new technology that exits. It also shows that teachers and teachers students need a deeper digital competence so they can use the technology that exits on the schools and to know how to teach from it. The result of my investigations show that smartboards is a good and fun tool to use in the classroom were multimodal texts existed. The literature has shown that the multimodal texts can be a difficulty for some children when it comes to understanding pictures, but it also can result in easier knowledge accomplishment.

There are various digital teaching materials as expected due to the always increasing and changing digitization. Digitization is widespread in our everyday lives and our school system. Teaching mathematics is no exception. The national agency for education in Sweden describes digitization as closely connected to teaching mathematics which can be read in the national curriculum.   The purpose of the survey was to see to what extent teachers use digital teaching materials and how they use it in their mathematics teaching. There were 87 mathematics teachers who participated and answered the questions, to what extent teachers use digital teaching materials and how they use it in their mathematics teaching.    With support of PIC-RAT, MDTDK and Choppin- framework, the answers were analyzed and the results indicate that most teachers use digital teaching materials in mathematics teaching, at least once a week. Many teachers use digital teaching materials several times a week and as a variation and extending the context, by choosing exercises and making adjustments for the students needs and levels. / Det finns mycket olika digitala läromedel vilket kan ses som en effekt då digitaliseringen är en ständigt växande och föränderlig faktor som påverkar både i vardagen såsom i skolverksamheten. Matematikundervisningen är inte ett undantag. Skolverket beskriver digitaliseringen som nära kopplad till just matematikundervisningen vilket kan ses i läroplanen. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning som lärare använder digitala läromedel samt hur dem används i matematikundervisningen. I studien svarade 87 lärare som undervisar i matematik på en enkät om hur digitala läromedel används i matematikundervisningen och i vilken utsträckning det görs. Med hjälp av valda ramverken PIC-RAT, MDTDK samt Choppin analyserades svaren från respondenterna. Resultaten visar att en stor andel lärare använder digitala läromedel i matematikundervisningen vid minst ett tillfälle i veckan. Många lärare använder digitala läromedel flera gånger i veckan och för att skapa en variation i undervisningen men även för att bredda matematikundervisningens innehåll. Lärarna gör det genom att välja uppgifter och göra anpassningar i det digitala läromedlet utifrån elevernas behov och nivå.

Fonologisk medvetenhet krävs för en framgångsrik läsinlärning. Samtidigt digitaliseras skolan och digitala redskap blir allt vanligare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur digitala läromedel kan fungera som medierande verktyg för utveckling av läsinlärningen och mer specifikt av den fonologiska medvetenheten hos elever. Syftet uppfylls genom följande frågeställningar: Hur svarar digitala läromedel upp mot vad forskningen menar är framgångsfaktorer vid utveckling av elevens fonologiska medvetenhet? Behöver digitala läromedel kompletteras med annan undervisning och inom vilka områden behöver de i så fall kompletteras för att utveckla elevens fonologiska medvetenhet? Genom en kvalitativ innehållsanalys med en sociokulturell syn samlades data från fyra digitala läromedel in, kategoriserades och ett resultat togs fram. Samtliga analyserade läromedel innefattar övningar som tränar den fonologiska medvetenheten. Läromedlen svarar också upp mot flertalet av framgångsfaktorerna i fonologisk medvetenhetsträning, exempelvis genom en explicit undervisning. Dock är inget av de analyserade läromedlen utformade för att ge en komplett undervisning i fonologisk medvetenhet. Resultat pekar således mot att de analyserade läromedlen kan vara ett redskap som till viss del förändrar lärarens roll, men som inte ersätter läraren. / To successfully learn to read phonological awareness is required. At the same time, schools are being digitized and digital tools are becoming more common. The purpose of this study is to investigate whether and how digital learning materials can act as a mediation tool for the development of reading skills and more specifically of the phonological awareness of students. The aim is fulfilled by the following issues: How do digital learning materials respond to what research believes are success factors in the development of the student's phonological awareness? Do digital learning materials need to be complemented by other teaching form and in what areas do they need to be supplemented to develop the student’s phonological awareness? Through a qualitative content analysis with a sociocultural view, data from four digital learning materials was collected, categorized and a result was produced. All analyzed learning materials include exercises that train the phonological awareness. The learning materials also correspond to the majority of the success factors in phonological awareness training, for example through explicit teaching. However, none of the analyzed learning materials are designed to provide a complete teaching of phonological awareness. The result points out that the analyzed learning materials can be a tool and to some extent change the role of the teacher, but not replace the teacher.

Det finns ett stort utbud av digitala läromedel idag vilket kräver ökad kompetens att kunna värdera och välja lämpligt digitalt läromedel till undervisningen. Flera digitala läromedel marknadsförs som program innehållandes färdighetsträning. Färdighetsträning har handlat om att utveckla procedur- och begreppsförmågan frånskilt från de matematiska förmågorna: problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmågan.  Enligt forskning främjas utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan om de tränas parallellt med de ovan nämnda matematiska förmågorna. Forskare menar att procedur- och begreppsförmågan utvecklas främst genom rika uppgifter där procedurer och begrepp diskuteras. Forskare menar dock att färdighetsträning i digitala läromedel ofta är designade som frågesportslekar vilket tenderar till att enbart främjar ytligt lärande. Forskare säger även att designen i digitala läromedel kan innehålla överflöd av visualiseringar som påverkar koncentrationen negativt. De säger också att återkopplingen oftast kommenterar svarets korrekthet istället för att stödja elevens utveckling av sin matematiska förståelse. Syftet med studien är att ta reda på om det digitala läromedlet Bingel erbjuder färdighetsträning som involverar dessa matematiska förmågor vid träning av procedur- och begreppsförmågan. Vidare undersöks hur designvalet kan påverka utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan. För att besvara studiens syfte använder studien två olika ramverk som dels ser till designen av det digitala läromedlet, dels hur det digitala läromedlet involverar matematiska förmågor. Resultatet visar att designen av uppgiftstypen inte involverar fler matematiska förmågor förutom procedur- och begreppsförmågan och träningen av procedurer och begrepp främjar enbart ytligt lärande. Vidare visar designen gällande återkopplingen att den inte uppmuntrar till att utveckla djupare förståelse. / There is a big variety of digital teaching materials today which requires higher digital competence to choose the appropriate digital teaching material for the education. Several digital teaching materials are marketed as containing skills training. Skills training has been about developing procedural and conceptual knowledge apart from the other mathematical competences: communication, reasoning and problem-solving competency. Studies have shown that the development of procedural and conceptual knowledge fosters when practiced parallel with the other mathematical competencies mentioned above. Procedural and conceptual knowledge foster through rich tasks where procedures and concepts are discussed, according to researchers. Furthermore, researchers claim that skills training in digital teaching materials are often designed as pop-quizzes which only foster surface learning. Researchers also claim that the design often contains an abundance of visual effects which can impair concentration. They also say that the feedback given is often in the form of comments on the correctness of the answers rather than the improvement of the student’s own development of mathematical understanding. The purpose of this study is to examine if the digital teaching material Bingel offers skills training that involves these competencies in the practicing of procedural and conceptual knowledge. Furthermore, this study examines if the design can affect the development of the procedural and conceptual knowledge. This study uses two different theoretical frameworks to be able to look into the design of the digital teaching material and also how the mathematical competencies are integrated. Results show that the design of the task does not involve more mathematical competencies other than the procedural and conceptual knowledge which are trained to foster surface learning. Furthermore, the design of the feedback does not foster deeper understanding.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Läraren har enligt läroplanen ett ansvar att se till varje elevs enskilda behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, samt ta hänsyn till att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som hjälper eleven i sin kunskapsutveckling. För att läraren ska kunna leva upp till detta ansvar kan läraren ta stöd av ett digitalt läromedel i sin matematikundervisning. Tidigare forskning visar att digitala matematiska läromedel genom dess struktur och innehåll kan stödja läraren att motivera eleverna att arbeta med matematik, samt att lärarklienten i digitala läromedel är en unik funktion som kan hjälpa läraren i elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka strukturen i digitala läromedel i matematik och vilket stöd de kan erbjuda läraren i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Pepin m.fl. (2017) och Choppin m.fl. (2014) teoretiska ramverk för att analysera digitala läromedel. Analysen visade att strukturen är uppbyggd med de utrymmen som definierats av Pepin m.fl. och att mest fokus på utveckling lagts på presentationsutrymmet för att skapa motivation hos eleverna. Analysen visade även att det finns utvecklingsbehov i problem- och arbetsutrymmet på grund av det smala utbudet av lösningsstrategier, detta påverkar digitala läromedels möjlighet att erbjuda ett fullgott stöd för läraren att kunna luta sig emot ett digitalt läromedel i sin matematikundervisning. Vidare uppmärksammades det i lärarklienten bristen på möjligheter för läraren att designa och revidera uppgifter utifrån eget behov och avsaknaden av mulitmediabibliotek som stöd för läraren att använda i sin matematikundervisning. Däremot visade analysen att kunskapsöversikten i digitala läromedel har mycket att erbjuda läraren. / According to the curriculum, the teacher has a responsibility to look after each student's individual needs, conditions, experiences and thinking, and to consider that the student may use digital tools in a way that helps the student in their knowledge development. In order for the teacher to be able to live up to this responsibility, the teacher can take the support of a digital curriculum in his or her mathematics teaching. Previous research shows that digital mathematical curriculums through its structure and content can support the teacher to motivate students to work with mathematics, and that the teacher client in digital curriculums is a unique function which can help the teacher in the students' continued knowledge development.   The purpose of the study was to investigate the structure of digital curriculums in mathematics and what support they can offer the teacher in their mathematics teaching. This was done through a qualitative content analysis based on Pepin et al. (2017) and Choppin et al (2014) theoretical framework for analyzing digital curriculums. The analysis showed that the structure is built with the spaces defined by Pepin et al. and that most focus on development was placed on the presentation space to create motivation in the students. The analysis also showed that there is a need for development in the problem and work space due to the narrow range of solution strategies, this affects digital curriculum’s ability to offer full support for the teacher to be able to lean towards a digital curriculum in their mathematics teaching. Furthermore, the teacher client's attention was drawn to the lack of opportunities for the teacher to design and revise tasks based on his or her own needs and the lack of multimedialibraries to support the teacher to use in his or her mathematics teaching. However, the analysis showed that the knowledgeoverview in digital curriculums has a lot to offer the teacher.

Om vi söker på ”digitala läromedel” så hittar vi tusental olika programvaror på internet. Det har skett en ökad utveckling i användning av digitala läromedel i skolan vilket gör att digitalisering har idag en central roll i skolans verksamhet som ständigt utvecklas. Det beskrivs fram att både program såsom appar som har en pedagogisk tanke kan fungera som ett läromedel. Syftet med denna studien är att analysera läsförståelseövningar i tre digitala läromedel i svenska med inriktning årskurs 4-6. Vår förhoppning med undersökningen är att kunskapen kommer kunna användas senare i möten med elever för att bidra till att läsförståelsen utvecklas. Vår studie grundar sig på en kvalitativ textanalys som byggs på tolkning av texter i olika läsförståelseövningar i tre utvalda digitala läromedel. Clio Online, Gleerups och Liber som valdes ut för den studien och valet grundar sig på teoretiska utgångspunkter som handlar om digitala teknikens möjligheter som bör finnas i ett digitalt läromedel. Studiens resultat visar på att de utvalda läromedlen gestaltas för det mesta på samma sätt. I alla tre läromedel finns det enklare kunskapsfrågor där man ¨fyller i¨ rätt svar. Detta kan kopplas till de tre läromedlen där det finns tillgång till kunskapsfrågor som det bara finns ett rätt svar till. Såsom kunskapsfrågor så får användaren även återkoppling på rätt/fel svar när användaren är färdig med uppgifterna och klickar på specificerad plats. Dock beroende på typen av frågor så vissa frågor är samtals frågor och vissa är att formulera ett svar. Det framkommer ett innehåll i alla tre läromedel i början av uppgiften där det står vad eleverna ska arbeta med. Vid varje avsnitt så får användaren ”eleven” lärandemål inför hela området samt vilka lärandemål som eleven ska träna på vid varje respektive sida eller fråga. Det framgår en självständig genomgång vid undervisningsavsnitt och visualiserade händelser som användaren ”eleven” kan få kunskap kring. I alla tre läromedel som analyserades finns det både likheter och skillnader emellan dem. De tre läromedel har samma funktioner som exempelvis att man kan lyssna på texten man läser, övningar med svårighetsgrad med mera. Till vidare forskning hade det varit givande att fortsätta studier inom digitala läromedel. Det hade varit till stor fördel att analysera lärarens material som tillkommer i de digitala läromedlen. För att få en bredare syn på hur de digitala läromedlen fungerar utifrån ett lärarperspektiv hade varit gynnsamt till framtida arbetsområden inom ämnet svenska.