The purpose of this essay is to analyse how Samí religion is portrayed in three digital teaching materials. The three teaching materials are intended for secondary school according to the latest curriculum from the year of 2011. This comparative study aims to investigate whether the Samí religion is stereotyped, and as well to present similarities and differences between the presentations of Sami religion. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study.   The information regarding Samí religion in the digital teaching materials has been divided into four categories. The categories have been created along the common information that the materials present, including history of religion, rituals, beliefs and comparing. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí religion is mostly shown as ‘passive’ and ‘generalized’. That means, for example, that the publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as an unresisting group to the Christian mission. Most of the religious central parts of Samí religion are also generalized and don’t show variety within the religion or within the group of Samí people. The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the Christian evangelize and the religious division of responsibilities among the sexes. The difference though is how the content is presented and the further detailed facts are very unequal.

Sammanfattning  Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av vad som kännetecknar forskning kring sambandet mellan läromedel och läsförståelse i skolämnet svenska. Översikten har i syfte att presentera ett resultat ur en beskrivande och objektiv karta. Genom det presenterade resultatet hoppas vi att översikten kan bli gynnsam för lärare som undervisar i läsförståelse. I urvalet återfinns vetenskapliga artiklar som är insamlade både genom systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC (ProQuest) samt genom manuell sökning. Dessa vetenskapliga artiklar är vetenskapligt granskade och är skrivna på engelska. Samtliga artiklar belyser forskning kring läromedel eller läsförståelse.  Resultaten i studierna i denna kunskapsöversikt visar på att lärare använder läromedel kontinuerligt och att lärarna använder sig av både fysiska- och digitala läromedel. Det finns ett tydligt samband mellan läromedel och läsförståelse där resultatet visar att läromedel har en direkt påverkan på läsförståelse. Påtagligt utifrån resultatet i studierna som presenteras i denna kunskapsöversikt är att fysiska läromedel ger bättre resultat för läsförståelse än digitala läromedel. Vidare beskrivs att elevers läsförståelse försvåras vid läsning av digitala texter, samtidigt som det påvisas att digitala läromedel ger elever en bättre självkänsla. Användningen av digitala läromedel påtalas vara oundvikligt och troligtvis kommer användandet av digitala läromedel att öka i skolan framöver. Att möjliggöra för eleverna att utveckla kunskaper kring användandet av digitala läromedlen är essentiellt för deras kunskapsutveckling.

Digitaliseringen i samhället och skolan har lett till att lärare ställs inför nyautmaningar då läraren behöver besluta om vilka digitala läromedel som ska användas i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att synliggöra hur utvalda digitala läromedel är utformade för att hjälpa elever med deras automatisering av multiplikationstabellerna. Fyra digitala läromedel har analyserats med hjälp av textanalys, där fokus varit på multimodalitet och begreppen ersätta, förstärka och transformera. Analysens resultat visar skillnader på hur de digitalaläromedlen använder olika semiotiska resurser, exempelvis när det gäller samspelet mellan text och bild. Några av de valda digitala läromedlen använder kompletterande bilder som kan ge eleven fler inlärningsstrategier. Bilder kan också hjälpa till att skapa ett sammanhang, vilket ökar elevens automatisering avmultiplikationstabellerna. Vissa läromedel använder även rörliga dekorativa bilder. Vi saknar dock rörliga bilder i form av förstärkning och transformering, vilket hade kunnat ge eleven fler sätt att förstå multiplikation. Analysen visar även att läromedlen kan användas för att individanpassa undervisningen, bland annat genom att eleven själv kan välja vilken multiplikationsuppgift som ska tränas samt olika svårighetsgrader. Vissa läromedel anpassar också svårighetsgraden automatiskt beroende på elevens svar exempelvis genom längre eller kortare svarstid.

Inom skolvärlden har traditionella läromedel såsom böcker, papper och pennor alltid varit en förutsättning för att en lektion skall hållas. Idag lever vi i en mer digitaliserad värld med mycket teknik som både underlättar och effektiviserar vår vardag. Även vår skola har utvecklats och idag använder många lärare sig av olika digitala läromedel för att effektivisera undervisningen. Jag har undersökt hur elevernas delaktighet, motivation, inlärning och analysförmåga påverkas vid användning av digitala läromedel i utforskande samtal under en matematikundervisning. Detta skall göras genom en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar kommer att studeras och bearbetas. Jag har analyserat och bearbetat olika resultat som artiklarna kommer fram till. Ökad motivation, ökad delaktighet, förbättrade elevresultat och förbättrad analysförmåga är det som utgör huvudresultatet för denna studie. / In the school world, traditional teaching aids such as books, papers and pencils have always been a prerequisite for a lesson to be held. Today, we live in a more digitalized world with a lot of technology that both facilitates and streamlines our everyday lives. Our school has also developed and today many teachers use various digital teaching materials to make teaching more efficient. I have investigated how students' participation, motivation, learning and analytical ability are affected when using digital teaching materials in exploratory conversations during a mathematics lesson. This will be done through a systematic literature study where scientific articles will be studied and processed. I have analyzed and processed various results that the articles arrive at. Increased motivation, increased participation, improved student results and improved analytical ability are the main results of this study.

Digitala läromedel används idag alltmer frekvent på skolor, samtidigt som det inte förekommer någon nationellt sammanhållen kvalitetsgranskning av dem. Det är därför av vikt att få insikt i vilka förmågor som bearbetas i digitala läromedel. Studiens syfte är att undersöka två digitala läromedel för årskurs 4 gällande vilka matematiska förmågor som tränas i vilken omfattning, samt att undersöka vilka interaktionsmöjligheter de digitala läromedlen erbjuder eleverna och hur representationen av de matematiska förmågorna hänger ihop med läromedlens dynamiska funktioner. Studiens frågeställningar lyder: Vilka matematiska förmågor representeras i de utvalda läromedlen och i vilken omfattning? Vilka interaktionsmöjligheter erbjuds eleverna i de utvalda läromedlen? Och i vilken utsträckning tränas respektive förmåga i läromedlens dynamiska element? De teoretiska utgångspunkterna som analysen tar avstamp i är Lithner et al. (2010) Mathematical Competency Research Framework och Bergvall och Dyrvold (2021) A Model for Analysing Digital Mathematics Teaching Material from a Social Semiotic Perspective. I studien undersöks kapitel berörande de fyra räknesätten i två digitala läromedel för årskurs fyra. Dessa är Gleerups läromedel Matematik 4 och Nationalencyklopedins läromedel Matematik åk 4. Metoden som används är innehållsanalys. Resultatet visar på en samstämmighet med tidigare forskning vad gäller att samtliga förmågor representeras samt att problemlösningsförmågan ges få träningstillfällen. När det gäller resonemangsförmågan bekräftar analys av Nationalencyklopedins läromedel tidigare forskning, medan Gleerups motsäger det då läromedlet erbjuder relativt många tillfällen att träna resonemang. Studiens viktigaste slutsatser är att Nationalencyklopedins läromedel utnyttjar ett digitalt läromedels specifika förutsättningar i högre grad än Gleerups läromedel, som i många fall är väldigt likt ett tryckt läromedel till funktionerna. Vidare visar även analysen att Gleerups läromedel tränar förmågorna mer jämnt fördelat än Nationalencyklopedins, som främst fokuserar på metod- och begreppsförmågorna.

Syftet med detta arbete har varit att belysa konstens kommunikativa kvaliteter i en ämnesintegrerad undervisningskontext. Arbetet har utgått från följande två forskningsfrågor: 1. Vilka didaktiska val skulle kunna ligga till grund för ett ämnesintegrerat undervisningsmoment i Bild och Historia? och 2.Utifrån resultatet av detta, hur kan ett läromedel se ut som grundar sig på ämnesintegration? Arbetets undersökning visar på didaktiska val där den pedagogiska utgångspunkten är att utgå utifrån elevers egna livsvärldar. Detta så att deras egna livsvärldar kan sättas in i ett större historiskt sammanhang. Konsthistoria kan således användas som en länk mellan elevernas livsvärldar och historiska händelser då den speglar visuellt historiska skeenden. Ett sociokulturellt perspektiv har kopplats ihop med de didaktiska valen och ett läromedel konstruerats som visar på hur detta område kan arbetas med i form av en digital film. Filmen är indelad i fem delar: Den första delen behandlar nationalismen som fenomen åren 1800–1914, den andra delen belyser nationalromantikens konst under samma tidsperiod, den tredje delen behandlar mellankrigstidens (1918–1939) konstreaktion mot nationalismens och nationalromantikens ideologi, den fjärde delen belyser konstepokerna utifrån ett kvinnligt konstnärligt perspektiv och den femte och avslutande delen föreslår olika uppgiftsupplägg som kan arbetas med i koppling till filmens innehåll. För att få tillgång till filmen går det att kontakta konstensspeglingavhistorien@gmail.com för att se filmen via en nedladdningslänk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder. / The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla. / The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem mellanstadielärare använder läromedel i sin samhällskunskapsundervisning, vilka läromedel de använder samt vilka för och nackdelar lärarna ser med läromedlen. Forskningsfrågorna har formulerats utifrån studiens syfte. Studiens metod har bestått utav intervjuer med fem olika lärare som undervisar i samhällskunskap i mellanstadiet. Två av intervjuerna har genomförts på plats och resterande tre har genomförts via mejl. Samtliga lärare har fått svara på samma frågor och resultatet av intervjuerna har sedan analyserats tematiskt. Resultatet av studien visar att det finns en samsyn kring användandet av läromedel i samhällskunskap. Trots att lärarna använder olika läromedel i sin undervisning, främst olika tryckta läromedel, så är samtliga lärare överens om att den bästa samhällskunskapsundervisningen har inslag av en blandning av läromedel, både tryckta och digitala. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar. / <p>2020-06-03</p>

Intresset för den här studien ligger i den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillföra undervisningen. Syftet med denna studie är att identifiera hur två digitala läromedel i matematik använder representationsformer i sina genomgångar kring subtraktion med tiotalsövergång och vad i detta som kan ses som kritiskt för elever i behov av särskilt stöd.   Läromedelsgranskning med hjälp av innehållsanalys genomfördes för att kunna identifiera hur läromedlen Favorit matematik 1B och Mitt i Prick Matematik 1B använder representationsformer vid sina digitala genomgångar.   Resultatet visar att flera olika representationsformer användes i kombination med varandra och även transformationerna conversions och treatments användes. Slutsatsen i studien är att lärarens roll är viktig vid användning av digitala läromedel, för samtalen kring transformationer mellan representationsformer är viktiga i undervisning inte minst för elever i behov av särskilt stöd.