Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas.        I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar.    Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas

I detta examensarbete studerar vi hur verksamma lärare och rektorer, i både Sverige och Nya Zeeland, definierar begreppet läsförståelse samt vilka faktorer som är viktiga i arbetet med detta. Dessutom undersöker vi hur digitala läromedel kan integreras i den dagliga läsundervisningen. Undersökningen innefattar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som kompletteras med klassrumsobservationer. Det insamlade material-et kategoriseras för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet diskuteras sedan mot bakgrund av vald forskning och litteratur samt ur ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie framkommer det att samtliga deltagare definierar begreppet läsförståelse på ett liknande vis. Lärarna i denna studie lyfter även att högläsning, lässtrategier, individualisering och motivation är viktiga faktorer i arbetet med läsundervisning. Vidare visar resultatet att integreringen av digitala läromedel skiljer sig åt mellan skolorna i Sverige och skolan i Nya Zeeland. Såväl intervjuer som observationer visar att skolan i Nya Zeeland arbetar mer enhetligt och strukturerat med digitala läromedel i den dagliga undervisningen.

The purpose of this study is to investigate upper secondary school teachers’ perception of publisher produced digital tools within the frame of each teachers’ subject teaching in Swedish. The study questions following the issues: (1) what attitude do teachers have towards publisher produced digital tools within the field of their subject Swedish? (2) Which, if any, expectations from the principal/ school administration do the teachers have of using the publisher produced digital tool in their education? And (3) how is the publisher produced digital tool applied in the education? To answer these questions, semi-structured interviews were conducted with six upper secondary school teachers who, among other subjects, teach Swedish. This study relies on a phenomenographic method and the phenomenon is the publisher produced digital tool. The result shows that the six interviewed teachers use publisher produced digital tools between 10 and 20 percent of their lesson time in subject of Swedish. That low utilization can partially be explained by the teachers’ long tradition of constructing their own teaching materials. Another explanation could be that publisher produced digital tools are relatively new and that the teachers feel uncomfortable using them. The expectations from the principal/school administration about the teachers’ usage of these digital tools in their teaching is relatively low. Whether the usage of publisher produced digital tools is going to increase or not in the future is unknown – it is up to the teachers of Swedish to determine.

Syftet med denna uppsats är ta reda på vad forskning har kommit fram till om för- och nackdelar med digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet framställt ur ett elevperspektiv, lärarperspektiv och klassrumsperspektiv. För att uppnå syftet användes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning av litteratur utfördes utifrån förbestämda kriterier. Slutsatserna som drogs utifrån studien är att kompetens och erfarenhet av digitala läromedel spelar roll för hur läromedlen ska komma att användas och tas emot av såväl lärare som elever och klassrum samt huruvida läromedlen ska ses som för- eller nackdelar i undervisningen. Tydliga nackdelar är att det tar tid att sätta sig in i digitala läromedel, att de ofta är kostsamma och att användandet ofta möjliggör för eleverna att sysselsätta sig med parallella aktiviteter såsom spel och sociala medier vilket kan komma att hämma elevernas studier. Tydliga fördelar är att undervisningen framställt ur ett elevperspektiv upplevdes som mer intressant vilket gjorde att eleverna tog fram sina läromedel oftare än vid traditionella böcker vilket resulterade i längre lässessioner, att både läs- och skrivmöjligheten fanns på samma ställe och att den digitala enhetens funktioner kan förenkla samarbeten

Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.

Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare.         Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala.         I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.

Mängden digitala läromedel har bidragit med nya utmaningar, då det ställer nya krav på hur lärare väljer ut dem. Syftet med studien är att analysera möjligheter för lärande i digitala läromedel, inom ämnet biologi. Tre gratis och fritt tillgängliga digitala läromedel haranalyserats utifrån en kombination av en kvalitativ innehållsanalys och funktionell analys. Studien utgår frånfrågeställningen, Vilka kvaliteter framträder i digitala läromedel för årskurserna f-6, om hållbar utveckling?Resultatet visar att de digitala läromedlen som analyserats innehållerkvaliteter som behandlar möjligheten att ta ställning i verklighetsförankrade problem, digital aktivitet kan medverkatill hållbara livsvaloch drillning och repetition om återvinning. Studiens slutsats är att digitalaläromedel ger olika möjligheter för lärande, men kan sällan ses som kompletta och självständiga.Lärare behöver möjlighet tillkompetensutveckling för att få mer kunskap om vad de digitala läromedlen erbjuder undervisningen och vad de behöver kompletterasmed.Det hade varit av intresse att undersöka vidare om hur digitala läromedel kan analyseras, genom en sådan forskning hade det varit önskvärt att formulera ett analysverktyg som är väl avgränsat, tydligt och lättillgängligt att använda för verksamma lärare.

I detta examensarbete har en studie genomförts om hur digitala läromedel och verktyg används inom NO- och teknikundervisningen av lärare i en kommunal 1:1-högstadieskola, samt vilka erfarenheter de skaffat sig genom användandet. En utgångspunkt har varit att studera drivkrafterna för användningen av digitala resurser i skolan, där teknikutvecklingen i samhället samt krav på förbättrade utbildningsresultat är några exempel. Vidare görs en genomgång av tidigare forskning som behandlar teknikutvecklingen i skolan, digitala resurser samt studier av 1:1-skolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, och hur vi lär oss med stöd av olika multimodala, medierande tekniker. Föreliggande studie har bestått av kvalitativa intervjuer samt klassrums-observationer, där det insamlade textmaterialet analyserats med innehållsanalys som metod. Resultaten visar att lärarna överlag är positiva till de digitala resurserna och ser fördelar, utvecklingsmöjligheter och upplever bättre möjligheter till lärande. Det visuella, tredimensionella perspektivet som digitala resurser kan möjliggöra, kan ge elever en bättre förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Det råder samsyn kring utmaningar, som främst berör tekniken, där back-up behövs om denna krånglar, samt att verktyg som mobiltelefoner kan vara distraherande och störande i klassrummet. Inställning, erfarenhet och kunskap är viktiga faktorer, och lärarna poängterar vikten av kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet, utifrån deras framställning av sociala skikt, såsom kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats. Med en intersektionell ansats innebär att det sociala skikten ska korsa varandra i en individs identitet. De digitala läromedel som analyserats finns tillgängliga gratis, är interaktiva och ämnesdikterade och för att använda dem krävs en dator, mobil eller läsplatta. Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ textanalys för att analysera läromedlens innehåll. Resultatet visar att det sker kategorisering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel samt att de innehåller inslag då de sociala skikten integrerar med varandra. Dessutom visar resultatet att sociala skikt ibland osynliggörs i läromedel.

Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.