Skolorna i Sverige utvecklar kontinuerligt sin tekniska användning och använder allt mer digitala läromedel i undervisningen i matematik. Utbudet av digitala läromedel i matematik är stort men trots detta är användningen av det låg eftersom en osäkerhet finns bland undervisande lärare. Bråk är dels ett komplicerat område att undervisa i men också ett komplext område för eleverna att befästa (Ervin, 2017). Bråkräkning är problematiskt för eleverna eftersom de har svårt att förankra området till sin verklighet. Bråk är ett moment där flertalet elever förstår det matematiska innehållet genom konkret material eftersom då finns möjlighet att förankra till sin verklighet och vardag. Det digitala läromedlet gör denna process svår då det endast erbjuds ett abstrakt tankemönster i uppgifterna som presenteras. I läromedelsgranskningen som utförs kommer ett digitalt läromedel från Gleerups matematik granskas för att undersöka hur uppgifter inom bråk för årskurs 6  är strukturerade utifrån ett analysverktyg baserat på tidigare forskning och med utgångspunkt från Heddens teori (1986). Läromedelsgranskningen kommer också undersöka hur lärarhandledningen till läromedlet stödjer läraren i sin undervisning inom bråk. Vid granskning av Gleerups digitala läromedel i matematik visar resultatet att uppgifterna är strukturerade och representerade på en nivå som inte skapar djupare förståelse dels eftersom endast ett korrekt svar krävs. Lärarhandledningen beskriver inledningsvis tillhörande generella funktioner och möjligheter för att stödja lärarens undervisning men vid djupare gransknings försvinner dessa riktlinjer och en specifik koppling till bråkområdet förekommer inte.

Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat, vilket också visar sig i skolans värld. Med digitaliseringens framfart blir det vanligare med digitala läromedel som kompletterar eller ersätter de analoga. Tekniken kan bidra till och möjliggöra en omvandling av undervisningen samt elevernas inlärningsprocess. Vad det gäller problemlösning i matematikundervisning kan det digitala läromedlet bidra till att vidga det sociala rummet, för att elever ska kunna kommunicera matematik med andra. Det skulle även kunna innebära att eleverna ges möjlighet att resonera och argumentera för valda strategier genom att spela in ljud och film. Det kan också innebära att problemlösningsuppgifter presenteras genom korta animationer istället för abstrakta meningar och symboler. Vi upptäckte på vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) att tekniken inte utnyttjade dessa fördelar när eleverna arbetade med problemlösning i digitala läromedel. Utvecklingen av elevernas problemlösningsförmåga hämmades snarare än utvecklades av tekniken. Genom att analysera läromedel som riktar sig till elever i årskurs tre, besvaras frågan om vår observation var en tillfällighet eller inte. För att ta reda på studiens syfte har ett analysverktyg skapats utifrån teorier av Choppin m.fl. (2014), Taflin (2007) och Hughes m.fl. (2006). Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur digitala läromedel kan påverka utvecklingen av elevernas problemlösningsförmåga i årskurs tre. Med hjälp av en kvantitativ datainsamling och en kvalitativ analys har studiens syfte besvarats. Resultatet visar att elevernas möjligheter vid problemlösningsuppgifter varierar mellan de analyserade läromedlen. Vidare visar resultatet att samtliga läromedel följer en förutbestämd progression oavsett elevernas kunskapsnivå och behov. Det visade sig också att det endast är genom användning av lärarhandledning en differentiering av innehållet kan ske. En slutsats är därmed att digitala läromedel har utvecklingspotential vad det gäller att utnyttja teknikens fördelar, för att bidra till en progression av elevers problemlösningsförmåga.

I det här arbetet undersöker jag vad som krävs för att göra ett digitalt läromedel tillgängligt för elever i specialskolans senare åldrar. Jag har valt att utgå från ett redan existerande digitalt läromedel som heter Utkik och ställt materialet mot en rad forskningsslutsatser. Detta arbete lutar sig därför mot två typer av forskningsfält, varav det ena fältet berör hur döva och hörselskadade elever som har teckenspråk som sitt första språk, bäst tillgodogör sig ny kunskap. Det andra forskningsfältet rör sådant som handlar om digitala läromedel.Dessa två fält har i nuläget en ganska spridd och spretig forskning. När det gäller dövas inlärning i en skolsituation så finns det verkligen mer att önska av det fältet, även om den forskning som finns är av väldigt god kvalité.Då det handlar om digitala läromedel finns det däremot mer forskning, men en intressant aspekt är, vilket jag upptäckte under arbetets gång, att det inte finns en samlad uppfattning kring just exakt vad som definierar ett digitalt läromedel. I några sammanhang talas det om lärverktyg och i andra talas det om läromedel och i vissa sammanhang har jag insett hur jag själv benämner det för digital lärplattform.Att utgå från Utkik har varit ett tacksamt sätt att kunna förena de olika forskningsfälten och applicera de olika forskningsresultaten i ett material som finns. För att förstärka om forskningen var förenlig med Utkik tog jag hjälp av expertis utifrån i form av en intervju. Denna genomfördes med Ingela Holmström, fil.dr. i pedagogik samt biträdande lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms universitet, som har mångårig pedagogisk erfarenhet av att arbeta med elever i specialskolan men även i SPSM. Till henne vill jag passa på att ge ett stort tack för hennes medverkan.I arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att det går att tillgänglighetsanpassa digitala läromedel för målgruppen och har i och med detta tagit fram kriterier som utvecklare bör ta hänsyn till i sin framställning av sådana.Jag hoppas att denna uppsats kan ge läsaren inspiration till att ta fram ett sammanhållet tillgänglighetsanpassat digitalt läromedel som tillmötesgår de krav som gruppen ställer på innehållet.

Arbetet är utformat efter genomgången undersökning av matematiska spels inverkan på elever. Under arbetets gång hittas vägar till nya intressanta aspekter som tillför ett djup i vårt eftersökande av hur den digitala ökningen i matematik, eller alla ämnen för den delen, påverkar elever och lärare. Som utgångspunkt har vi till stor del använt oss av en publikation från Lunds universitet (2014), bland annat gällande vad som utgör ett bra digitalt läromedel. Eftersom en-till-en-projektet, där varje elev får en egen enhet, har vuxit med tiden är det omöjligt att undgå digitala enheters ökade inblandning i skolans verksamhet. Efter egen erfarenhet är det tydligt att elever föredrar användningen av sina datorer. Eleverna känner sig manade att använda sin egen enhet för att arbeta. Samtidigt är det lätt att bli något lurad, då många elever enkelt skyndar sig igenom sina uppgifter för att gå över till eget nöje när läraren inte ser. Vad vi kommit fram till är att, som väldigt ofta i väldigt många olika sammanhang, en kombination av olika enheter mer optimalt än uteslutandet av den ena. Efter det PISA-underlag som presenteras i arbetet är det tydligt att digitala program bidrar med uppgifter som inte är möjliga att tillhandahålla analogt. Att använda drag-och-släpp-funktion eller automatisk sortering underlättar grunden av en uppgift, utan att nödvändigtvis förändra svårighetsgraden. Via digitala medier är det möjligt att se en figur tredimensionellt, att dra i den för att se alla dess håll och kanter. En kub ritad på ett papper är just det; ett papper. En kub, som är tvådimensionell och enbart synlig från ett perspektiv. För att kontra det digitalas möjligheter, så finns inte en ritad tredimensionell figur i verkligheten. Det är ingen fysisk figur som går att vända och se alla sidor på. En ritad kub på ett papper är platt, men en tärning är en fysisk, tredimensionell figur som går att ta på, hålla i, och själv titta på ur alla möjliga vinklar utan att behöva använda sig av en datormus.

Det har visat sig att många elever missuppfattar likhetstecknets innebörd, och att de saknar en djupare förståelse för att likhetstecknet symboliserar relationen mellan två uttryck, eller mellan två tal. Tidigare studier har visat att orsaken bakom denna missuppfattning baseras på de kontexter där eleverna möter likhetstecknet. Vidare visade studierna att elevernas svårigheter med att förstå likhetstecknets innebörd beror på en avsaknad av variation i framställningen av symbolen. För att förklara hur likhetstecknet framställdes i de digitala läromedlen användes ett begreppsramverk som inkluderade standardiserade och ickestandardiserade ekvationer, samt operationell och relationell förståelse.Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur likhetstecknet framställs i tre digitala läromedel. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där en innehållsanalys genomfördes för att besvara forskningsfrågorna. Ett kodningsschema formulerades för att kategorisera och analysera framställningarna av likhetstecknet. Resultatet tydde på atteleverna främst möter likhetstecknet tillsammans med addition och/eller subtraktion i standardiserade ekvationer i de digitala läromedlen. Detta gerdärför eleverna främst möjlighet att utveckla en operationell förståelse för likhetstecknet. Likhetstecknet ses därmed som en symbol som uppmanar eleverna att utföra en operation i stället för en symbol som står för likhet mellan två värden.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka om ökade förväntningar via språkinriktad undervisning, samt genom att läsa analoga texter i stället för digitala texter skulle främja elevers läsförståelse. Skolan var i behov av att öka läskunnigheten och även komma underfund med vad som kan främja läsförståelsen på skolan, men även vad som kan ha hämmat läsutvecklingen.   Studien genomfördes efter aktionsforskningscirkeln som handlade om att agera, observera och reflektera. Metoden som användes var kvantitativ och empirin inhämtades genom tre olika läsförståelsetest, med två olika åtgärder beroende på utvärdering av resultatet. Resultatet utvärderades tillsammans med de olika lagen på skolan; arbetslag, ämneslag och även ledning. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning och begreppen screening, läsförståelse, analog läsning, digital läsning och förväntningar.   Resultatet av det andra läsförståelsetestet som lärarna genomförde efter kartläggningen, visade att färre elever än vad läraren förväntade sig klarade läsförståelsetestet. Åtgärderna som skolan vidtagit efter kartläggningen som utförts med eget framtaget material hade inte haft någon påverkan på läsutvecklingen. Det tredje läsförståelsetestet som genomfördes visade en positiv uppgång i resultatet. Åtgärden som vidtagits innan det tredje läsförståelsetestet var att läsa analogt i stället för digitalt, samt att lärarna har jobbat med ökade förväntningar utifrån språkinriktad undervisning. Lärarna ser en positiv påverkan på läsförståelsen.

The digital technology has in the last years gotten a more prolific standing in our society and the same can be said in the school’s world. Therefore, is it essential to apply same kind of analysis on the digital teaching aid as regular textbooks have gone through. With the uprising of the digital world in mind is this paper’s focus on how Islam, Christianity and Judaism are represented in Utbildningsradion’s (UR) digital teaching tools. The purpose of this paper is to investigate how in UR’s these three religions is represented in terms of insider/outsider, gender and history/present. The research questions that this paper uses are how is the division between history and present time represented in UR’s digital teaching material? How is gender represented in UR’s digital teaching material? According to an insider/outsider perspective: how are the Abrahamian religions represented in UR’s digital teaching materials? This paper is applying a qualitative content analysis on UR’s digital teaching material. Robert Jackson’s theory the interpretive approach is applied on the material to investigate how the religions are represented; the focus point of the theory used to analyze is Jackson’s concept representation. The results that have been reached is that UR’s digital teaching material reach a wide definition of representation on all the religions and the themes investigated. Islam was found to have the most representation of strong female role models and Christianity was found to have a clearer division between their orientations, Protestantism, orthodox and Catholicism.

Entuela Capani (2023). Digital vs analog teaching tools in Swedish education. Swedish, independent work in Swedish, basic level 15 higher education credits, specialization 4–6, spring term 2023. Department of Humanities, Education and Social Sciences. In the revised curriculum, the use of digital tools has been given considerable space in Swedish teaching. Thus, the purpose of this study is to investigate how the middle school teachers design teaching by combining both digital and analog teaching aids. What perceptions do teachers have when students’ learning and meaning making takes place via digital and analog teaching aids. Associated to this, it is also investigated whether the teachers have sufficient digital skills to conduct multimodal teaching and develop student’s critical insights and understanding. To answer the study’s questions, a qualitative study based on six semi-structured teacher interviews is used. The teacher’s perceptions are analyzed based on a phenomenographic method approach where five categories of description have been crystallized. The results of the study show that the interviewed teachers vary teaching between digital and analogue teaching aids because they consider that the teaching aids complement each other. Implementation of digital tools in teaching as mediated tools is considered a major challenge for middle school teachers. The fundamental factor lies behind their digital competences and that the development of digitization is not at the same pace as these competences. New didactic methods need to be implemented to deal with the new changes that digitization has created.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.

Abstract Det finns en hel del forskning kring digitaliseringen av skolan. Olika aspekter som undersökts är kopplade till hur digitaliseringen kan användas för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det finns väldigt lite forskning kring vilka krav införandet av digitala läromedel i matematikundervisningen ställer på lärarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka eventuella förändringar lärare upplever i undervisningen vid implementeringen av digitala läromedel som komplement till den tryckta matematikboken i undervisningen. Fokus ligger således på att undersöka upplevda förändrade arbetssätt i förhållande till implementeringen i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv.   Det undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade lärare varav en utgjorde pilotintervju. Det insamlade datamaterialet som spelats in har sedan transkriberas samt analyserats utefter en fenomenografisk analysmetod. Det presenterade resultatet analyseras i förhållande till den sociokulturella teorin, TPCK samt begreppet orkestrering.   I resultatet framgår det att samtliga lärare i undersökningen har upplevt förändringar i såväl förarbete, undervisning samt efterarbete vid implementeringen av de digitala läromedlen. De upplevda förändringarna som presenteras i resultatet har upplevts av de olika lärarna, gett varierande negativa samt positiva effekter i arbetet. De upplevda effekterna som framgår i undersökningen är förändringar i lärarrollen, ett ökat krav på lärarens kompetens vid tolkningen av elevernas kunskaper, flexibla arbetsförhållanden samt både tidskrävande och tidssparande aspekter.  De slutsatser som dras är att de upplevda förändringarna dels baseras på lärarens undervisningspraktik samt tidigare erfarenheter av blandanat digitalisering samt varieration av undervisningen, dels på vilka sätt de digitala läromedlen används i matematikundervisningen och slutligen hur mottaglig läraren är för förändringar i redan befintlig arbetsroll samt arbetssätt.