Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering. / The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.

Bakgrund: det organisationer har gemensamt är att människor sätts systematiskt sammanför att gemensamt lösa en uppgift. Möten är en av de vanligaste händelserna i organisationen och är ständigt återkommande. Idag behöver inte möten vara platsbundet till ett fysiskt rum utan kan genomföras genom digitala verktyg. I samband med den rådande pandemin (Covid-19) har det skett en omställning från kontorsarbete till hemarbete vilket har resulterat i att allt fler möten hålls virtuellt. Det innovativa sättet att arbeta virtuellt medför utmaningar för organisationer. Vidare finns det en svårighet att förmedla känslor via digitala verktyg samt att avsaknaden av fysiska möten påverkar interaktionen mellan medarbetare och ledare. Det kan då komplicera förståelse och som i sin tur påverkar meningsskapande i möten. Möten är viktiga platser för bland annat kommunikation, gruppbeslut och problemlösning. Vidare är möten en ekonomisk investering för företagoch upptar deltagarnas tid från andra produktiva aktiviteter. Det blir då av vikt att möten är relevanta och resurseffektiva ur ett företagsperspektiv. Syfte: syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för den upplevda skillnaden mellan fysiska och virtuella möten hos anställda inom ett programutvecklingsföretag. Studien syftar till att bidra med rikliga beskrivningar för de människor som är i liknande kontext. Vidare ska upplevelsen av skillnader studeras utifrån sensemakingteorin. Det finns en förhoppning om att uppsatsen kan ge andra forskare ett bedömningsunderlag om det går applicera studiens resultat i ett annat sammanhang. Metod: studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har fallstudie som forskningsstrategi. Fallstudien har genomförts hos ett företag inom programutveckling och har erfarenhet av både fysiska möten och virtuella möten. Respondenterna består av nio medarbetare som ger berättelser och beskrivningar utifrån deras upplevelser av möten. Vidare har organisatoriska dokument använts för att säkerställa studiens trovärdighet. Empiri och slutsats: studien visar på att det finns upplevda skillnader mellan fysiska och virtuella möten. Det kan konstateras att beroende på vilket sorts möte som ska genomföras så passar olika forum. Mötens meningsskapande kan återspeglas i att det ska gynna både organisationen och medarbetarna genom att det ska leda till en output. / Background: what organizations have in common are people that put together systematically to solve a task. Meetings are the most common occurrence in organizations and are recurrent. The meetings today, don’t have to be bound to a physical room. Digital platforms have made it possible to meet virtually. In connection with the current pandemic, there has been a shift from office work to homework which has resulted in more and more meetings being held virtually. The innovative way of working virtually creates challenges for organizations. For instance, there is a difficulty in conveying emotions through digital tools and the lack of physical meetings affects the interaction between employees and leaders. That can complicate understanding and complicate the creation of meaning in meetings. Meetings are important places for communication, group decisions and solving problems. Moreover, meetings can be seen as a financial investment for companies and take up time for participants' other productive activities. It is important from a company perspective that meetings are relevant and efficient for resources. Purpose: The purpose of the study is to obtain a deeper understanding of the difference in the experience between physical meetings and virtual meetings at a software development company. The study aims to contribute with more detailed descriptions for people who are in a similar context. Furthermore, the experience of differences will be studied on the basis of sensemaking theory. Hopefully the study can provide other researchers with an assessment basis if it is possible to apply the results of the study in other contexts. Methods: the study is based on a qualitative method with semi-structured interviews and the research strategy is to study a case. The case study is conducted at a company that works with software development. The company has experience of both physical and virtual meetings. The respondents are nine employees who gave stories and descriptionsbased on their experiences of meetings. Furthermore, organizational documents have been used to ensure the credibility of the study. Results and conclusion: the study shows that there are perceived differences between physical and virtual meetings. It can be stated that depending on the type of meeting to be held, different forums are suitable. The sensemaking of the meetings can be reflected in the fact that it will benefit both the organization and the employees by giving an output for the organization.

User participation is often excluded in public e-service development, mainly due to lack of resources. It is difficult to identify the users of a public service when it consists of an entire municipality. Selecting citizens to be a part of a development project may not seem interesting to a citizen. Citizens feel that they do not have the time or knowledge to be a part of a development project. There is however a user participation approach where the users are represented by personas. A persona is a compilation of users presented in a fake character. By using personas, the citizens can be part of a development project without being present. This study presents the usage of personas as citizen representatives in a public e-service development project. The personas are compiled of information about the target group.A development team in a small Swedish municipality is developing a public e-service. In a small part of the development the project team was handed three personas that represented the target group. The team members were then interview about the usage of personas as citizen representatives. A qualitative research method was applied to research the usage of personas in public services.The personas were used as citizens representatives and helped the development team understand the target group. It is easier to create a valuable e-service when the citizens are included and their needs are considered. By creating personas based on the target group the citizens do not have to be included in the development process. It can be seen as more interesting by the citizens to be a part of a personas rather than to be part of a project team and attend meetings.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förändringar och utmaningar i professionella socialarbetares arbetssätt med äldre till följd av covid-19 pandemin. För att samla in information om socialarbetares upplevelser så genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med professionella socialarbetare som är verksamma inom olika sektorer, men alla har gemensamt att de arbetar med äldre i någon omfattning. Därefter användes en tematisk analys som tillvägagångssätt för att analysera datamaterialet.Det resultat som framkom var att äldres utsatthet har förvärrats av pandemin och att begränsningar och restriktioner har påverkat äldres tillvaro på ett omfattande sätt. Ensamhet, isolering, digitalt utanförskap och ålderism har länge varit samhällsproblem men accelererat i omfattning till följd av pandemin. För socialarbetare som möter äldre så har covid-19 medfört en omställning till mer digitala arbetsformer och distansarbete i stor utsträckning. Det är viktigt att särskilja att det finns skillnader mellan arbetsplatser och verksamheter, vissa delar av socialt arbete är inte utformat för att utföras på distans och fenomenet är relativt nytt. Arbetet har förenklats på vissa sätt men blivit mer komplext och individualistiskt, mycket blir upp till socialarbetarens digitala kompetens. Skyddsutrustning har inverkat på möten mellan klienter och professionella. Slutsatserna av examensarbetet är att det finns stora skillnader i hur äldre och socialarbetare har påverkats under covid-19 pandemin, många faktorer samspelar och det är därav komplext att peka ut en enskild faktor.

Purpose The purpose of this study is to get insights in how the digitalization of fitness services has affected the customer experience, this with a focus on fitness services such as dance classes and PT-sessions online.  Theoretical background The theory has its foundation in both the customer journey where different touchpoints are perceived and the factors affecting the customer experience. Many studies have been done in the subject of customer experience and five factors are categorized. First, the cognitive factors then the affective factors, sensory factors, social factors and last the conative factors.  Methodology The study employs a qualitative research type with a cross-sectional research design. Primary data are collected through semi-structured interviews with four customers and one gym. Empirical findings and analysis Multiple differences and similarities between the digital and physical experience are presented. For example, physical gyms have more equipment than all of the respondents have in their home. At the same time, it can be a disadvantage that the internet connection and digital tools are required at the digital classes. However, the flexibility is higher when the classes are online, both because of the accessibility and the higher ability to choose time and place for the workout.  Conclusion The digitalization of fitness services has affected the customer experience, both positive and negative. To what extent the change is positive or negative are based on personal preferences. For instance, some customers enjoy the lack of social interaction while some miss is, some may like the smell of the gym while some prefer the smell of their own home. Therefore, the ability to choose in the future is recommended and the gyms do need to work on the optimalization of the experience both for their digital and physical customers.

Inledning: Tillsammans med globaliseringen har digitaliseringen resulterat i ett så kallat detaljhandelsskifte, det vill säga att den traditionella fysiska detaljhandeln gradvis har utvecklats till e-handel. I dagsläget utgör e-handeln den största tillväxtmotorn inom detaljhandelsbranschen och handel av dagligvaror är en snabbt växande trend. Tidigare litteratur har uppmärksammat e-handelns påverkan på verksamheter och dess styrning. Det har påpekats att vid upprättande av e-handel bör företag besluta kring betydelsefulla, strategiska och styrande frågor, såsom hur e-handeln ska kontrolleras och följas upp. Syfte: Syftet med denna studie är att komplettera tidigare forskning som behandlat e-handel och ekonomistyrning. Detta genom att studera om och på vilket sätt digitaliseringen har påverkat ekonomistyrningen vid upprättande av e-handel som ett komplement till fysisk butik. Metod: Studien omfattar en kvalitativ intervjustudie. Det teoretiska materialet är hämtat från vetenskaplig litteratur och avser forskning om digitaliseringens och e-handelns möjliga påverkan på ekonomistyrning. Den empiriska materialinsamlingen har erhållits genom semistrukturerade intervjuer, som hållits med relevanta personer från åtta verksamheter inom dagligvaruhandeln. Slutsats: Studien visar att e-handeln har medfört att konkurrenter och kostnadsfrågan har synliggjorts, där effektivitetsbegreppet har fått en annan innebörd. Det framkommer att det har skett en förändring samt icke-förändring beträffande verksamheternas strategier. E-handeln har även skapat ett behov av en bättre ekonomisk uppföljning samt nya nyckeltal. Vad gäller e-handelns påverkan på styrningen avseende beslut har e-handeln genererat mer data för beslutsunderlag kring verksamheten samt att e-handelns snabba tillväxt inneburit förändringar då föreställningar om framtiden fått en större innebörd. Resultatet är att verksamheter förändrat sitt sätt att styra avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Detta då styrningen har antagit en annan riktning för att hantera de beslut och utmaningar som e-handeln innebär. / Introduction: Globalization and digitalization has together resulted in a so-called retail shift, ie the traditional physical retail has gradually developed into e-commerce. Nowadays, e-commerce is the fastest growing in the retail industry and the grocery trade is a rapidly growing trend. Previous literature has drawn attention to the impact of e-commerce on businesses and its management control. It has been pointed out that when establishing e-commerce, companies should decide on important, strategic and governing issues, such as how e-commerce should be controlled and followed up. Purpose: The purpose of this study is to contribute to previous research processing e-commerce and management accounting. This is done by studying whether and in what way digitalisation has affected management accounting in the establishment of e-commerce as acomplement to physical stores. Method: The study is conducted through a qualitative interview study. The theoretical material is taken from scientific literature and refers to research on the possible impact of digitalization and e-commerce on financial management. The empirical material collection has been obtained through semi-structured interviews, which have been held with relevant people from eight businesses in the grocery trade. Conclusion: The study shows that competitors and cost have become more important because of e-commerce, where efficiency has received a different meaning. It appears that there has been a change as well as a non-change regarding the organization’s strategies. E-commerce has also created a need for better financial follow-up and new key performance indicators. Regarding e-commerce's impact on management control and decisions, e-commerce has generated more data for decision-making about the business. Also, the rapid growth of e-commerce has meant differences as perceptions about the future have taken on a greater significance. The result is that businesses have changed their management control regarding planning, implementation, follow-up and evaluation. This is because the management control has adopted a different direction to handle the decisions and challenges that e-commerce entails.

A logo is a vital part of any company’s visual identity. The following report exploreshow logo design got affected by the recent age of digitalization. The report helpsoutline essential parts of successful logo design for current and future mediums. Sincecompanies want to hire designers or agencies who work based on research andsuccessful methods, this study helps create a generalization of good logo design that iseasy to implement. Our research confirms the notion that design is a science and not an art, since logosare strong when they fulfill their intended purpose and follow specific guidelines.With the help of gathering both quantitative and qualitative data, we found out that theprimary change of logo design through digitalization was done because of the mediumof which the logos lived. The specific elements that changed were that logos nowfocus more on logo marks and have solid and memorable colours. Further, we sawthat logos had to be distinct and unique to work in the overly saturated digital market.At the same time, logos had to be responsive and have the ability to be showcased in asimple way for it to be ready for any medium it could be thrown against. By analyzing some of the most successful logos of all time such as Apple, Adidas,and Nike this report gets an understanding of the part their logo had in making theirbrands successful. Which is also complemented by insightful interviews with industryprofessional designers who helped develop logos and brands for companies such asBurger King, Netflix, and Audi. All this together helped outline a valid understandingof what makes a good logo for the digital age.

Den nya digitala miljön har kommit att påverka organisationer på alla nivåer. Digitala verktyg möjliggör effektivisering och förbättring av en organisations arbetssätt och processer. Det leder till att förändringsprojekt kopplade till digitalisering ställer nya krav på förändringsledning, och därmed kan tidigare tillvägagångssätt vid förändringsprojekt inte nyttjas fullt ut i den digitala eran. Syftet med den här studien är därför att förstå innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering. För att uppnå syftet undersöker studien innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering utifrån individers erfarenheter kring att ha medverkat eller lett sådana projekt. Som grund för studien presenteras en teoretisk förförståelse för områdena förändringsledning och digitalisering. Två valda teorier från respektive område beskrivs mer detaljerat och illustreras med tillhörande ramverk. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en induktiv metod. Den bygger på sju stycken kvalitativa intervjuer med personer som har lett eller medverkat i ett förändringsprojekt kopplat till digitalisering. Dataanalysen innefattar sedan fem stycken teman som konstruerats utifrån ett förändringsprojekts process. Resultatet för studien presenteras i ett ramverk som förklarar innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering. Att förstå innebörden av förändringsledning kan öka insikten om avgörande faktorer under ett förändringsprojekts olika faser. Resultatet visar att förändring ska ses som en kontinuerlig process där medarbetarna står i centrum. / The new digital environment has come to affect organizations at all levels. Digital tools enable efficiency and improvement of an organization’s working methods and processes. Change projects linked to digitalization place new demand on change management, and thus previous approaches to change projects can’t be fully utilized in the digital age. Therefore, the purpose of this study is to understand the meaning of change management in change projects linked to digitalization. To achieve the purpose, the study examines the meaning of change management in change projects linked to digitalization based on individuals’ experiences of participating in or leading such projects. As a basis for the study, a theoretical pre-understanding of the areas of change management and digitalization is presented. Two selected theories from each area are described in more detail and illustrated with their framework. The study has a qualitative approach with an inductive method. It is based on seven qualitative interviews with individuals who have led or participated in a change project linked to digitalization. Further on, the data analysis is based on five themes constructed based on a change project process. The results of the study are presented in a framework that explains the meaning of change management in change projects linked to digitalization. Understanding the meaning of change management can increase awareness of crucial factors during the different phases of the change project. The results show that change should be seen as a continuous process where employees are the most vital factor in order to succeed.

This thesis aims to address the research gap in the ENGO literature of how the present Covid-19 pandemic has influenced ENGOs operations. Further, it seeks to explore whether these changes are experienced as an opportunity or a challenge. Additionally, the thesis explores what lessons have emerged during the Covid-19 pandemic, in relation to ENGOs operations. A qualitative case study methodology is chosen. Data was collected through semi-structured interviews and secondary sources. The findings present how ENGOs operations have been influenced, which mainly includes the shift of activities from physical to virtual platforms. Moreover, the different opportunities and challenges are discussed. The findings indicate that virtual interactions are not always equivalent to physical. Finally, the lessons: striving for agreen recovery, opportunities of virtual work, the importance of resilience and the link between health of the people and the health of the ecosystems are discussed.