Med syfte att undersöka hur diskursen som kulturellt meningsskapande resulterar i kollektiva uppmaningar till disciplinering, i detta fall av kvinna som föreställd moder, klarlägger studien hur de meningsproducerande sociala maktprocesserna möjliggörs och vidmakthålls. Förenad med den politiska diskursteorins förståelse för hur de rådande normerna och värderingarna påverkar individers handlingsutrymme, utreder uppsatsen den juridiska apparatens och den offentliga styrningens diskursiva upprepning av folkhemmets reproduceringspolitik. Med intervjumaterial visar studien hur erfarenheten av hemabort resulterar i en internaliseras självdisciplinering av kroppen hos kvinnan. Den offentliga styrningens verbala praktiker klargör abortdiskursens sociala kulturprocess och dess maktstruktur.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur olika tekniker, normer och strukturer inom en viss institutionell sfär påverkar ungdomarnas livsstil och att få insyn över de sociala utgångarna.Den primära frågeställningen lyder: Hur påverkar övervakningen inom en viss institutionell sfär på ungdomars socialisering eller resocialisering? Studien har genomförts utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket betyder att studien baseras på intervjuer med invandrarflickor och institutionsplacerade ungdomar. Med hjälp av sociologiska teorier kring disciplinering och socialisering analyserades det empiriska materialet. Slutsatserna av resultatet är att en lång tids vistelse på institution snarare hämmar än gynnar de ungas utveckling. En säker, disciplinerad och stabil miljö är viktig för de unga, men det som är minst lika viktigt är kontakten med och närheten till de personer som de unga älskar och/eller som är viktiga för dem.

<p>Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur olika tekniker, normer och strukturer inom en viss institutionell sfär påverkar ungdomarnas livsstil och att få insyn över de sociala utgångarna.Den primära frågeställningen lyder: Hur påverkar övervakningen inom en viss institutionell sfär på ungdomars socialisering eller resocialisering? Studien har genomförts utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket betyder att studien baseras på intervjuer med invandrarflickor och institutionsplacerade ungdomar. Med hjälp av sociologiska teorier kring disciplinering och socialisering analyserades det empiriska materialet.</p><p>Slutsatserna av resultatet är att en lång tids vistelse på institution snarare hämmar än gynnar de ungas utveckling. En säker, disciplinerad och stabil miljö är viktig för de unga, men det som är minst lika viktigt är kontakten med och närheten till de personer som de unga älskar och/eller som är viktiga för dem.</p>

<p>Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?</p><p>Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs. Lärarens betydelse betonas vad det gäller att engagera och motivera men också som övervakare av att reglerna följs. Dock anser eleverna i större utsträckningen än lärarna att betyg kan inverka positivt på ordningen i skolan – särskilt betyg i ordning och uppförande.</p><p>Läraren, regler och påföljder är följaktligen viktiga för ordningen i skolan och för skolans fostrande uppdrag.</p>

My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development? / Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav. I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat. Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig? Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.

<p>My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the</p><p>surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development?</p> / <p>Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav.</p><p>I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat.</p><p>Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig?</p><p>Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan? Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering. Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs. Lärarens betydelse betonas vad det gäller att engagera och motivera men också som övervakare av att reglerna följs. Dock anser eleverna i större utsträckningen än lärarna att betyg kan inverka positivt på ordningen i skolan – särskilt betyg i ordning och uppförande. Läraren, regler och påföljder är följaktligen viktiga för ordningen i skolan och för skolans fostrande uppdrag.

Uppskattningsvis led 190 000 personer i åldern 15–60 av ätstörningar i Sverige 2018. Anorexia är en sjukdom som funnits under en lång, så tidigt som år 1694 beskrevs det första fallet i England. Anorexia kategoriseras som en relativt ovanlig sjukdom och cirka 0.2–0.4 procent av kvinnor i 12–25 år hade sjukdomen 2004. Enbart 50–70 procent av patienterna uppskattas tillfriskna från sin sjukdom vilket indikerar på att mer kunskaps inom området är nödvändigt.  Studien syftar till att undersöka hur personer som insjuknat i Anorexia Nervosa upplever insjuknandet och tillfrisknandet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För att svara på syftet har två frågeställningar använts 1) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras insjuknande av Anorexia Nervosa, 2) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras tillfrisknande av Anorexia Nervosa. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex kvinnor som tillfrisknat från Anorexia. Det teoretiska ramverk som använts i denna studie är Foucaults teori om panoptisk disciplin, den disciplinerade kroppen och självdisciplinering. Studiens resultat redogör för hur både yttre- och inre förändringar påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Under yttre- och inre förändringar identifierades följande kategorier omgivningens påverkan, vardagsrutiner, psykiska faktorer och självuppfattning vilka påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Vid insjuknandet angav kvinnorna i studien att omgivningens påverkan var en bidragande orsak till deras insjuknande där såväl samhället i stort i form av medias porträttering av kvinnor som personer i deras närhet. Vid tillfrisknandet upptäckte kvinnorna att det fanns ett bättre liv utan sjukdomen och att det var det som gjorde att de ville sträva efter att bli helt fri den eller att de inte ville se familj och vänner lida mer.

AbstractLarsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex läraresförhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analyseraoch diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv.Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisareleverna i årskurs 5. Med utgång från vår frågeställningen belyser det lärarnas praktiskaförhållningssätt och därför utförs observationer. Intervjuer är också en metod somanvänds för att få inblick i lärarnas resonemang om disciplinering och för att fåförståelse för lärarnas tillämpning. Efter insamlad empiri i form av observationer ochintervjuer tolkas och analyseras materialet samt styrks med resonemang av tidigareforskning. Det som legat till grund i urvalet av litteratur är förhållningssätt tilldisciplinering. Sammanfattningsvis kan motsägelser urskiljas i studien gällande lärarnasresonemang om disciplinering och för hur lärarna sedan tillämpat disciplinering ipraktiken. Studien är därför relevant i den meningen att belysa och föra vidare endiskussion i syfte om att öka medvetenhet.Nyckelord: Auktoritet, Disciplinering, Fostran, Makt, Respekt / Disciplination. A study of five teachers approach to the code of conduct.