Spelling suggestions: "subject:"disciplinering"" "subject:"disciplinerings""
1 |
Händer opp och hattar af : Om den svenska växelundervisningen och dess disciplinerande funktion 1820-1846Tengelin, Susanna January 2012 (has links)
Föreliggande uppsats behandlar ämnet växelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan åren 1820 och 1846. Det studerade materialet är lärarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa år, vilka har analyserats med fokus på de diskurser som framträder i texterna. Studien är gjord utifrån ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebär att frågor om maktutövning och social kontroll står i fokus. Huvudresultaten visar att växelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förändringar under den studerade tidsperioden, särskilt gällande lärarens roll och metodens lämplighet för olika ämnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förändras och går från idel lovord till en mer nyanserad och måttfull bild. Att fler idéer än kunskapsöverföring genomsyrar växelundervisningen framkommer också bland annat genom att det finns såväl en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna. Den ökade sociala kontrollen vid den här tiden motiverades på olika sätt, men klart är att växelundervisningen spelade en viktig roll i den process som avsåg att skapa en disciplinerad befolkning.
|
2 |
Hur blir man "jurist" : Om emotionell disciplinering på juristutbildningen i UppsalaLiljeblad, Alexandra, Eidenqvist, David January 2014 (has links)
No description available.
|
3 |
Bildning och fostran av sinnessjuka under den senare hälften av 1800-taletIsabelle, Mattlar January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rådande och vilka metoder som användes för fostran av sinnessjuka patienter på hospitalen under senare hälften av 1800-talet, med fokus på Uppsala hospital. Frågorna som ställs är hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överläkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet på hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.Källmaterialet består av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod används. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgångspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas är ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar på att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka. N. G Kjellbergs pedagogiska tankar var inspirerade av de psykiatriker och läkare på kontinenten som förespråkade den pedagogiska behandlingsformen moraltreatment och han var mycket liberal i sin syn på undervisning i stort. Den viktigaste metoden för fostran av de sinnessjuka var arbetet på hospitalet. Utifrån viljan och förmågan att arbeta bedömdes denne som frisk eller sjuk. Undervisningen på hospitalet bestod främst av religiös underdånighetsfostran och fokus låg på religionsundervisningen. Denna undervisning hade främst i syfte att få den intagna att förstå sin roll i samhället och bli nöjd med den. Övrig undervisning var av ringa vikt.
|
4 |
Egen dator finnes - Kan resa : En diskursanalys av 1:1 initiativ i gymnasieskolanGustafsson, Anton January 2013 (has links)
Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap. Den nya situation som IKT skapar gör också att skolans upplägg måste problematiseras. Lärare sitter inte längre på all kunskap i klassrummet och elever måste anpassa sig till detta. Syftet är att undersöka hur lärare och elever förhandlar om sina positioner inom skolan med elevdatorn i åtanke. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med elever och lärare i gymnasieskolan samlades empiri in till en diskursanalys. I denna analys undersöktes hur vissa betydelser av elevdatorn innefattades i skolans praktik och vissa uteslöts. Resultatet visade att lärare aktivt inkluderar vissa specifika betydelser av elevdatorn samtidigt som de lämnar andra uteslutna eller odefinierade. Som en konsekvens av detta måste eleverna hantera lärarnas och skolans restriktioner gentemot deras egna uppfattningar om elevdatorn. Den konflikt som vanligen uppstod var när lärare och elever inte hade samma syn på vad datorn var, vad som var relevant för skolan, och rätten att bestämma detta var återkommande i skolans vardag. Skäl som angavs för dessa konflikter var bland annat bristande disciplin bland eleverna, okunskap hos lärare, ovilja att släppa traditionella läromedel och svårigheter att hantera elevdatorerna som många gånger sågs som någonting pådyvlat ovanifrån.
|
5 |
För varje möjlighet - en förväntning : Om motivation och styrningLundborg, Linn, Orveland Eriksson, Mia January 2011 (has links)
Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal. Motivationsarbetet kan betraktas som organisationens disciplinering av personalen, som ett led i att skapa så pass självständiga och aktiva individer inom organisationens ramar, att direkt styrning inte längre är nödvändig i samma utsträckning. Undersökningen visar att i möjligheterna en organisation ger personalen går att även utläsa förväntningar på ett visst beteende och prestation, således kan ett samband mellan motivation och styrning menas föreligga. Undersökningens slutsats är att genom att se motivation som relationell, att individen kan vara motiverad respektive omotiverad i förhållande till något, kan disciplinering och maktstrukturer synliggöras. Motivation kan således ses som styrning, något som kan förefalla manipulativt från ledningens sida. Undersökningen menar dock att även om så är fallet bör det avdramatiseras, då utfallet ändå kan verka gynnsamt för individen, exempelvis vad gäller hälsa och välmående.
|
6 |
- Snälla du! Kan du sätta dig? : om vägledning i förskolan / Would you please, sit down? : guidance in preschoolRantala, Anna January 2016 (has links)
Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa kunskapen om hur fostran gestaltas i förskolan. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten består av videoobservationer där dagligen återkommande situationer har dokumenterats vid två svenska förskolor. Analyserna tar en utgångspunkt i Foucaults teorier om makt. Förskolan i Sverige har en egen läroplan (Skolverket, 2010) där uppdragen är formulerade. Som uppdragen framställs kan de upplevas svårtolkade och de erbjuder också stort tolkningsutrymme där uppdraget att fostra barn döljs under honnörsord som demokrati, värdegrund, solidaritet, empati, hänsyn och respekt. Utifrån detta otydliga fostransuppdrag blir det av vikt att studera hur fostran gestaltas. I avhandlingen presenteras resultaten av en tematisk analys där pedagogers vägledande yttranden har analyserats. Resultaten synliggör en verksamhet där barn i dagligen återkommande situationerna blir vägledda på olika sätt och där makt, disciplinering och normalisering är ett vanligt inslag. Ur analyserna framkommer en bild av hur det görs försök att förmedla normer om hur individer bör bete sig i ett demokratiskt samhälle samtidigt som vägledningen varierar både mellan kön och mellan olika barn. Avhandlingens bidrag är att visualisera vägledning i olika situationer vilket möjliggör att analysera både hur den gestaltas och i vilken riktning som barnen blir vägledda. / The aim of the thesis is to deepen understanding of how socialization is performed in preschool. The empirical material upon which the results are based comprises video observations in which everyday situations were documented at two Swedish preschools. The analysis draws from Foucauldian theories of power. Swedish preschools have their own curriculum (National Agency for Education, 2010) in which the tasks of the preschool are formulated. As they are presented, these tasks may be perceived as complex. This offers wide scope for interpretation, where the task of socializing children is veiled under words with positive connotations, such as democracy, solidarity, empathy, consideration and respect. The vague expression of this task of socializating children lends importance to the study of how socialization is performed in the preschool. In this thesis, results of a thematic analysis of the normative utterances of educators are presented. The results uncover activities in everyday situations where children are guided in various ways and in which power, discipline and normalization are common elements. A picture emerges from the analysis of how attempts are made to communicate norms about how people should behave in a democratic society, even as the guidance provided varies both between genders and among individual children. The thesis contributes to deeper understanding of how socialization is performed in preschool by visualizing guidance in various situations, which makes it possible to analyse both how this guidance is delivered and the direction in which the children are guided.
|
7 |
”Det är väl det att det står ju i den nya läroplanen att vi ska individualisera…”Johansson, Matilda January 2008 (has links)
<p>Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet</p>
|
8 |
Bland Crème fraiche-burkar och guldmärkta lådor : en observationsstudie om makt och innemiljö i förskolanEidewing, Annette, Jönsson, Anna January 2010 (has links)
<p>Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen.</p><p>Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler.</p><p>Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar.</p><p>En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.</p><p><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></p>
|
9 |
Bland Crème fraiche-burkar och guldmärkta lådor : en observationsstudie om makt och innemiljö i förskolanEidewing, Annette, Jönsson, Anna January 2010 (has links)
Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen. Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler. Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar. En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.
|
10 |
”Det är väl det att det står ju i den nya läroplanen att vi ska individualisera…”Johansson, Matilda January 2008 (has links)
Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet
|
Page generated in 0.0595 seconds