The aim of the study is to investigate how theories of close reading and literature conversations can be used in the practice of teaching. As a way to achieve insight into this, I have applied the method of action research to study different strategies for reading comprehension. Action research is a suitable method to acquire knowledge about one’s own work for purposes of development. The result indicates that a classroom where more than one voice can be heard and where different forms of conversation can be represented can further the pupils’ experience of and engagement in the teaching. The pupils’ evaluations allow me to draw the conclusion that the methods by which I worked – close reading, whole-class discussions and group discussions, and individual writing – appear to have had a positive effect on the development of the pupils’ reading comprehension.

Published research suggests that cultural practices and institutional structures influence adolescent girls' engagement and achievement in school. This study was an attempt to further investigate that claim by describing the perceptions of agency held by four adolescent girls in high school. Members of the same English class, the girls volunteered to participate in three lunchtime meetings to discuss Evelyn Coleman's (2001) Born In Sin. Analysis of classroom observations, transcripts of audio recordings of the book discussions, and individual interviews yielded a more precise definition of agency than those used in previous research, including a view of agency as dialogic. In addition, four major themes describe these girls' agentic moves: (1) a temporal orientation, which connects the past, present, and future; (2) responsibility for positive and negative events; (3) strategic decision making; (4) negotiating with people in power. Implications of this study inform both teaching decisions and future research related to adolescent girls.

Bakgrund: Cancer kan uppstå i diverse delar av kroppen. Cancervården använder sig av två faser. Den kurativa fasen där målet är att patienten ska bli botad samt den palliativa fasen där vårdinriktningen är palliativ och sjukdomen inte längre går att bota. Patienter med cancer kan leva flera år i en tidig palliativ fas där behandlings målet är att fördröja sjukdomsförloppet. Därefter träder den sena palliativa fasen in där fokusering på välbefinnande och smärtlindring är huvudändamål. Det är i skiftet mellan de olika faserna som brytpunktssamtalet främst äger rum. Sjuksköterskor kan ha en betydande roll i processen kring brytpunktssamtal. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av brytpunktsamtal hos patienter med cancer Metod: En litteraturstudie med systematisk översikt. Tio artiklar med kvalitativ ansats kvalitégranskades och sammanställdes genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet identifierades till tre huvudteman; Upplevelser och erfarenheter kring samverkan med patient och läkare, relationer i anknytning till brytpunktssamtal och sjuksköterskans upplevelser av hopp. Sjuksköterskor upplevde att samverkan med läkare samt tydlig kommunikation med patient var av vikt. Relationen till patienter och närstående var en faktor som sjuksköterskor upplevde fanns med i brytpunktssamtalet. Hopp var en känsla som identifierades hos sjuksköterskor under brytpunktssamtal. Konklusion: Sjuksköterskor kan i samband med brytpunktssamtal med både för och nackdelar hamna i kläm mellan patienter och läkare. Sjuksköterskor är i behov av tydlig information i anknytning till brytpunktssamtal för att kunna bistå patienter och samverka inom det multidisciplinära teamet runt patienten. Sjuksköterskor oroar sig över att beröva hopp från patienter genom att diskutera och besvara frågor kring sämre prognoser. / Background: Cancer can occur in different areas of the human body. Cancer care consists of two different phases. The curative phase when the goal is to cure the patient and the palliative phase when cure is no longer possible and the goal changes to comfort care. Patients with cancer can live for several years in the early stages of palliative care when the goal is to prolong the patient’s life and slow down the progression of the disease. When prolonging life is no longer possible the late palliative phase sets in and the goal of care is to make the patient comfortable and to manage symptoms of the disease. It is in between these phases the discussion called breaking point takes place. Nurses have a meaningful role in the process around breaking point. Purpose: The purpose of this study is to explore and compile nurses’ experiences of discussion around breaking point with patients with cancer. Method: A systematic literature review. Ten articles with qualitative approach were graded and compiled through content analysis. Result: The results was identified into three main themes; Nurses experience of cooperation between physicians and patients, relationship within breaking point and the nurses experience of hope. Nurses experienced that cooperation with doctors and evident communication with patients was important. The relationship with patients and relatives was an element that was present during breaking point conversation according to nurses. Hope was an emotion that was identified among nurses during breaking point conversations. Conclusion: Nurses can in relation to the discussion around breaking point get stuck in the middle between patients and the physicians which has both advantages and disadvantages. Nurses can through their work with the patient establish a relationship that involves confidence between the patient and the nurse. This relationship can benefit everyone involved in the breaking point discussion. Nurses are concerned about depriving their patients of hope when talking about their worsening prognosis.

Die Liebe ist in die Soziologie zurückgekehrt. Während die Liebe bei den Klassikern – nicht nur bei Georg Simmel – durchaus ein Thema war, wurde sie lange Zeit vernachlässigt, sogar in der Familiensoziologie. Auch heute wird Liebe nicht in der Elter(n)-Kind-Beziehung aufgegriffen, sondern auf die Paarbeziehung bezogen. Zur Wiederentdeckung hat sicherlich beigetragen, dass sich in und neben der Familienforschung eine Paarforschung hat herausbilden können, die zum Teil unter dieser Flagge segelt, zum Teil ohne eigenes Etikett diese praktiziert. Nachhaltig angeschoben wurde die Wiederentdeckung zudem durch die viel gelesenen und breit rezipierten Bücher von Niklas Luhmann („Liebe als Passion“, orig. 1982), Anthony Giddens („The Transformation of Intimacy“, orig. 1992) sowie Ulrich Beck und Elisabeth Beck-Gernsheim („Das ganz normale Chaos der Liebe“, orig. 1990). Auf die mittlerweile erfolgte Wiederentdeckung der Liebe als soziologisches Thema kann das Buch von Stefanie Bethmann aufbauen und die Autorin versteht es – wie zu zeigen sein wird –, den vorhandenen Forschungsstand substantiell zu bereichern.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

Sedan Lgr11 infördes i skolan har förmågan att kommunicera och resonera i matematik genom samtal och diskussioner fått en ny plats i undervisningen. I kunskapskraven står det att ska elevernas förmåga att muntligt resonera och kommunicera i matematik ska bedömas i årskurs 6 vilket innebär att lärarna behöver ge eleverna möjlighet att träna dessa förmågor. Syftet med denna studie är att analysera vilket stöd lärarna erbjuds genom lärarhandledningar för att kunna utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang. En innehållsanalys av lärarhandledningar visar att det finns stöd för lärarna att utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang, men att stödet varierar i stor utsträckning mellan de olika lärarhandledningarna. Innehållsanalysen är baserad på Shulmans ramverk om vilka kunskaper en lärare behöver ha för att undervisa, MKT-ramverket från Ball et al. som kopplar Shulmans ramverk till matematik samt Niss och Højgaard-Jensens ramverk om vilka kunskaper en matematiklärare behöver ha. Analysen visar att samtliga lärarhandledningar erbjuder stöd till lärare i sina ämnesdidaktiska kunskaper i form av aktiviteter som kan användas för att utveckla elevernas muntliga förmåga. Däremot varierar antalet förekomster av stöd för lärarna till sina ämnesdidaktiska- samt ämneskunskaper. / When the new curriculum was introduced in Sweden, 2011, the ability to communicate and reason in mathematics through discussions was put forward. The students’ ability to orally reason and communicate in mathematics is to be assessed in grade 6, which means that teachers need to give students opportunities to practice these skills. The purpose of the study is to analyze what kind of support teacher guides offer the teacher to help them develop the students’ ability to discuss with and about mathematics as well as to apply mathematical reasoning. A content analysis of teacher guides showed that there is support for teachers to develop the students’ ability to discuss with and about mathematics and to apply mathematical reasoning, but that the support varies to a great extend amongst teacher guides. The content analysis is based on Shulman’s knowledge base framework describing what a teacher needs to know in order to teach, the MKT-framework from Ball and colleagues that connects Shulman’s framework to mathematics and Niss och Højgaard-Jensen’s framework about which knowledge a mathematics teacher needs for teaching. The analysis shows that all analyzed teacher guides offer support in pedagogical content knowledge consisting of activities that can be used to develop the students’ orally ability. However, the amount of support varies concerning both pedagogical content knowledge and content knowledge.

Group work and online discussions are not new terms in education and are important activities for Information Systems students. It has become important because it encourages creative thinking and provides more efficient problem-solving approaches. Online social networking sites, like Facebook, have pedagogical potential and the consideration of its academic application should not be ignored by lecturers or students. The main problem identified in this thesis is that the awareness and application of the emerging pedagogical potential of online social networking sites, like Facebook, especially for the purpose of group work and online discussions, is limited among Information Systems lecturers and students. The purpose of this study is to determine the level of awareness and application of Facebook as an academic tool by Information Systems lecturers and students, and whether it can enhance the learning experience of students, related to the effectiveness of group work and online discussions. The perceptions of both Information Systems lecturers and students were recorded by means of questionnaires and interviews. It was found that most lecturers and students were aware of Facebook’s pedagogical potential. However, the consideration and application of Facebook as an academic tool, by lecturers and students, are limited. From a cultural perspective, it was found that students from a private institution, where no Learning Management System was implemented, as well as black students, showed increased levels of utilisation and performance, in terms of enhanced learning experienced, on the academic groups on Facebook. The researcher developed a model for the academic application of Facebook for Information Systems students, based on the Task-Technology Fit and the Social Software Performance Model theories. This study concludes with the recommendation that Information Systems lecturers and students should become increasingly aware of and consider the pedagogical potential of Facebook as a supplementary tool and with suggestions for future research. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2010. / Informatics / unrestricted

This survey-based study aimed to find out how to reduce speaking anxiety amongst second-language students attending two different upper secondary schools in Halmstad, Sweden. The survey participants were in their first and second years of upper secondary school and attending English 5 and 6 courses. The survey participants were asked to complete two online-surveys. The first survey dealt with measuring if the participants felt anxious while speaking English in class and what they considered was the most conducive way to alleviate anxiety when working with communicative exercises. After compiling the data from the first survey, it was found that the survey participants thought that working in groups would alleviate speaking anxiety the most. Following this, lessons were created where the classroom furniture was rearranged in order to promote group discussions. Subsequently, the survey participants completed the second survey, the purpose of which was to measure how they felt the group discussions went, and if they thought it helped them reduce their speaking anxiety. The results showed that the majority of the survey participants felt that group discussions made them less apprehensive about how their peers would perceive their speaking abilities. Interestingly, the results also showed that even though most of the survey participants felt that they had good English skills, they were still concerned about not being able to perform communicative tasks without inhibition. The results demonstrated that when the furniture was rearranged to suit classroom group-work, students were less worried about how they were being perceived as English speakers, leading them to feel more secure. Additionally, they became more motivated to speak English.

No description available.