Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.

Introduktion: Nyligen utkomna rapporter visar en ökning i incidensen för nya HIV-infektioner i Thailand och HIV är fortfarande ett av de största hälsoproblemen. Anledningarna till denna utveckling är flera och HIV/AIDS-relaterad stigmatisering och diskriminering poserar som en av de största. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att undersöka karaktärsdragen gällande HIV/AIDS relaterad stigmatisering och diskriminering bland thailändska universitetsstudenter, samt att undersöka förekomsten av eventuella skillnader mellan könen. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes på ett universitet i Prathomthani provinsen, Thailand. Ett bekvämlighetsurval användes. 150 studenter, både män och kvinnor, deltog och svarade på frågor om karaktärsdragen gällande HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering. Resultat: En låg nivå av rädsla för smittöverföring och sjukdom observerades av majoriteten av studenterna, även om bristande kunskap gällande smittöverföring observerades. Både hög och låg associering med skam, skuld och dom rapporterades och mest utmärkande var frågorna för kvinnliga prostituerade och promiskuitet.  Även lågt personligt stöd för diskriminerande åtgärder och principer, och lågt stöd för upplevelse av samhällets inverkan av diskriminerande åtgärder eller politik rapporterades. Slutsats: Studenterna hade en låg nivå av rädsla för smittöverföring och sjukdom, dock uppvisades bristande kunskap gällande smittöverföring. Studenterna rapporterade hög nivå av skam, skuld och dom relaterat till kvinnlig prostitution. Resultaten implicerar behov av vidare interventionsprogram med fokus på kunskap. / Introduction: Resent reports indicate an increasing incidence rate of HIV in Thailand and it is still one of the main public health problems. The reasons for this development depend on many different factors where HIV/AIDS-related stigma and discrimination acts as one of the major ones. Aim: The aim of this study was to examine the characteristics of HIV/AIDS-related stigma and discrimination among Thai university students and to investigate if there is any difference in the characteristics with regard to gender. Method: A cross-sectional descriptive study was conducted at a university in Prathomthani Province, Thailand. A convenience sample was used. The 150 students, both male and female, participated to answer questions concerning the characteristics of HIV/AIDS-related stigma and discrimination. Results: Fear of transmission and disease was reported rather low level by the majority of the students, though inaccurate knowledge regarding transmission was observed. The level of shame, blame and judgment were low and high, most distinctive concerning women prostitutes and promiscuity. Low levels of personal support of discriminatory actions and policies, and perceived community support of discriminatory actions or policies were reported. Conclusion: The students had a low amount of fear of transmission and of the disease, though they still demonstrated a lack of knowledge regarding transmission. Women prostitutes related to shame blame and judgment were reported high level by the students. The results imply the need for further intervention programs focusing on information.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftlig utformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processen kring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering och kränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användning i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheter ser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandet av planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen av planen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den används samtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankrat dokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för att de själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras mer i verksamheten. / The purpose of this study was to investigate and analyze teachers´ experiences of a written plan designed to counter discrimination and offensive behavior in preschool. It is a qualitative study based on interviews with educators at preschools. The questions that formed the basis for the study was: How do preschool teachers experience the process of designing the written plan designed to counter discrimination and offensive action? How do teachers describe the use of the written plan designed to combat discrimination and offensive action? What development opportunities do the teachers see around the written plan designed as a tool in efforts to combat discrimination and offensive action? The results of the study show that teachers experience the process of designing the plan as difficult as it was difficult to obtain information. The teachers describe the use of the plan as an agenda item, they think that it is used while it is perceived more as a paper product than as a content embedded documents. When it comes to development opportunities of the plan the teachers express that they need more knowledge on the subject and the plan needs to be more implemented in the preschool’s activity.

Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten. Hur beskattningsrätten ska fördelas under Artikel 15(1) då ett hemvistbyte har skett mellan tiden för intjänande och utbetalning behandlas inte i kommentaren. Mot bakgrund av skatteavtalets systematik där utgångspunkten vid fördelningen är hemvistet och inte inkomsten, vilket skulle bli fallet om intjänadeprincipen tillämpas, anser författaren att Sveriges beskattningsanspråk inte kan anses strida emot avtalet. EU-rättens fria rörligheten för arbetstagare innebär ett att medlemsländerna förbjuds att ha bestämmelser i sin nationella rätt som riskerar att diskriminerar eller restriktivt hindra den fria rörligheten. Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och utför arbete i ett annat land omfattas i regel av sexmånaders- eller ettårsregel vilket innebär att den inkomst som intjänats genom arbete i utlandet inte blir föremål för beskattning i Sverige. Detta gäller även de fall den skattskyldige erhåller ersättningar efter det att han återvänt till Sverige. Intjänandeprincipen tillämpas därmed på obegränsat skattskyldiga medan kontantprincipen tillämpas för begränsat skattskyldige. En sådan olikabehandling anses strida mot diskrimineringsförbudet och denna kan inte heller rättfärdigas. Det kan således konstateras att nationell rätt strider mot EU-rätten och kan kommas att ifrågasättas vid en framtida prövning.

Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys på hur deltagare och anställda talar om projektet Korta vägen i Uppsala. Korta vägen är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att få ut utländska akademiker i arbetslivet.Våra informanter bestod av anställda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vägen. Frågeställningarna har varit hur deltagare och anställda talar om projektet och vilka diskurser som används och reproduceras via talet. I vårt resultat redogör vi för åtta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrån vårt empiriska material. Diskurserna berör kultur, språk, nätverk, pedagogik, samhällsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar även hur majoriteten av diskurserna går att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för människors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen problematiserar vi hur en exkludering på den svenska arbetsmarknaden finns inbäddad i vår samhällsstruktur, och hur vi omedvetet upprätthåller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann. / This study was conducted using qualitative interviews and had the aim to conduct a discourse analysis of how students and employees talk about the project Korta vägen (the short path) in Uppsala. Korta vägen is a labor market project that aims to get foreign graduates into the labor market. Our interview subjects were employees working with the project and participants who had recently completed their training in Korta vägen. The questions have been how particapants and employees talk about the project and how discourses through speech can be distinguished. In our result we present eight different discourses that we have been able to extract from our empirical material. The discourses deals with the subjects culture, language, networking, pedagogy, socioeconomics, practice and therapeutical relations. The results also show how the majority of the discourses have been able to be connected to swedishness and also what significance swedishness has on people's opportunities on the swedish labor market. Finally we problematized how exclusion in the Swedish labor market is embedded in our social structure and how we unawarely sustain and reproduce this exclusion. This has been done with the help of discourse analysis-theories by Foucault, Derrida, Berger and Luckmann.

Svensk arbetsmarknad är snedfördeladmellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att könsstereotypiskt språk (agentic/communal) kan bidra till att upprätthålla denna snedfördelning, skapa statusskillnader mellan kvinnor och män samt leda till diskriminering av kvinnor redan i en rekryteringsprocess. Med ett flerfaktoriellt experiment (N=194) av dubbel-blind-design med randomiserade deltagare undersöktes, huruvida bedömningen av en arbetssökande påverkas av könsstereotypiskt språk, samt vilken attityd deltagarna hade till pronomenHen. Deltagare betingades med agentic eller communal platsannons samt en av fyra personbeskrivningar.Sedan skattades den sökandes agentic och communal egenskaper. Deltagarna svarade på frågor gällande sexism samt uttryckte sin åsikt om Hen. Två av studiens fyra hypoteser kunde styrkas, de övriga två förkastades. Studien visar att könsstereotypiskt språk har betydelse för hur en sökande bedöms, att Den sökande uppfattas som en man och att sexism predicerar negativa åsikter om Hen.

According to the Principle of Formal Justice like cases must be treated alike, and different cases must be treated differently. This principle is derived from the Aristotelian concept of distributive justice. Aristotle held that ‘All men agree that what is just in distribution should be according to merit of some sort, but not all men agree as to what that merit should be’. The classical concept of illegal discrimination, in Community law referred to as direct discrimination, seeks to decide what these merits must not be. This is done by declaring disparate treatment on certain grounds, in certain circumstances, illegal. It is argued in this paper that exceptions to this principle are made through acknowledging that discriminations on prohibited grounds are sometimes justified, and that this should be called justified direct discrimination. It is submitted that it is only obscuring to the concept to suggest otherwise, since the concept of discrimination as such, just as the Principle of Formal Justice, should not be carrying substantive or emotive meanings. The subsequent concept of indirect discrimination aims instead at prohibiting disparate impacts of neutral criteria. There is some ambiguity to this concept, specifically on what it is that amounts to ‘discrimination’ in this context, and how the available defences should be perceived. It is submitted that to pursue clarity, it must be acknowledged that this concept is built on the second element of the Principle of Formal Justice, i.e., that different cases must be treated differently, and that ‘discrimination’ occurs when discriminators omit to do so, causing disparate impacts statistically connected to prohibited grounds of discrimination. A justification defence, if successful, should in such circumstances prompt courts to hold that there has been discrimination, but that it is justified. It is further argued that the concept of positive action is a formal concept through which disparate treatment is required on specific grounds, i.e., that the legislature in this case indeed recognises some ‘merits’ according to which distribution is ‘just’ (according to the legislature). Unlike direct and indirect discrimination, positive action is necessarily a one-way vessel, designed to promote preference for individuals belonging to a certain class of people identified by the positive action norm. The author concludes that all these concepts are built upon a formal structure taken from the Principle of Formal Justice, and that the acknowledgment of this fact can contribute to clarity in anti-discrimination law.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna. Resultaten visade bland annat att samtliga respondenter hade utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, varav majoriteten av dessa hade utsatts under en längre period samt vid upprepade tillfällen. De flesta respondenterna som diskriminerades, blev det genom bland annat orättvist behandling, nedvärderande blickar och kommentarer, vilket samtidigt har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Den respondent som hade utsatts mest för etnisk diskriminering var av utomnordiskt ursprung, medan respondenten som hade utsatts minst var av europeiskt ursprung. / This study has the purpose to examine if immigrants living in Sweden and Swedish-born with foreign backgrounds have ever been subjected to ethnic discrimination during their residency in Sweden and how the ethnic discrimination would come to look like. In order to answer the purpose, the following questions have been used: have the respondents ever been subjected to ethnic discrimination in Sweden, if yes how has the discrimination been expressed and has this subjection in any way impacted the respondents’ health. In this study a qualitative method was used, with individual interviews as a data collection method. The respondent group consisted of two immigrants residing in Sweden and three Swedish-born with other foreign backgrounds. The interpretation of the obtained interview material was carried out using the hermeneutic principles. The results show that all the participating respondents have been subjected to ethnic discrimination, of which the majority for an extended period of time and repeatedly. Most respondents that were discriminated against were among other things subjected to unfair treatment, disparaging glances and comments, with a negative impact on their mental health. The respondent that had been affected the most where of non-Nordic descent, the least affected respondent was of European descent.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.