The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates. The name change helps the individual to avoid being questioned as much as before, making the individual more likely to pass. The name change facilitates social interaction with others and leads to a greater sense of inclusion, creating more favorable conditions of work and career development. The subject can thus pass from a position of stranger to a more familiar or ambiguous body.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna. Undersökningen visade att blatte var det vanligaste skällsordet. Resultatet visade också att det går att urskilja ett maktförhållande mellan de som kränker och de som blir kränkta, då flest män med svensk bakgrund kränker. Flest killar blir kränkta medan många tjejer menade att de aldrig blivit kränkta eller har kränkt någon.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka attityder svenska fotbollsspelare, med och utan utländsk bakgrund, har till ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Informanterna är pojkar 16–17 år. Med utländsk bakgrund menas i detta fall att minst en av föräldrarna är född utomlands. Samtidigt undersöktes den politiska korrektheten hos informanterna. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Enkätfrågorna var kopplade till det som i media kallas för omvänd rasism, andrafiering av invandrare, politisk korrekthet, samt attityder till användandet av vissa utvalda ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Resultatet visade bland annat att orden svennebög, svennehora, jävla svenne, samt svennerasist anses vara kränkande av ett stort antal informanter, om de används mot en svensk person. Resultatet visade även att de flesta informanterna med svensk bakgrund tycker att det är fel att kalla Zlatan Ibrahimovic för osvensk, medan informanterna med utländsk bakgrund har en omvänd uppfattning. Det framgår även att en blågul gemenskap som beskrivs i media är okej hos 30 av 31 tillfrågade informanter. Den återstående informanten hade dock inte känt sig kränkt. En slutsats är att informanterna i undersökningen är ganska lite politiskt korrekta beträffande vad som bör och inte bör få sägas i media.

his paper aims to investigate whether there is any discrimination between women and men at their first contact with the ”business supporting system” (företagsfrämjande systemet) in Sweden. Discrimination between women and men in the business community is a frequently discussed topic, but often in terms of board positions, employment or salary. This paper takes a new perspective on this question and will investigate if there are differences when a man and a woman contact the Swedish business supporting system. The question for this paper is as follows. Do women and men get treated differently in the first contact with the Swedish business supporting system? A field experiment was conducted in which fictitious application were sent out asking for help to different players in the business supporting system. The answers were collected and analysed by variables (e.g answering time, or numbers of positive words per response email, etc.), but also through a subjective interpretation. The conclusion of this paper shows that there are most likely no discrimination against women in this first contact. This is thought to be due mainly to the absence of a selective process at first contact.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet utifrån tillgänglighetsaspekten. Med utgångspunkt i syftet har två frågeställningar formulerats: Hur definierar förskollärarna ett barn i behov av stöd? Vilka strategier använder sig förskollärare av vad gäller att skapa en tillgänglig och inkluderande förskoleverksamhet för barn i behov av särskilt stöd? Utifrån vårt resultat formulerades följande kategorier som bygger på den fenomenografiska ansatsen; hur förskollärare konstruerar kunskap, barn i behov av särskilt stöd, inkluderande förskoleverksamhet och tillgänglighet i förskolans lärmiljöer. Kategorierna analyserades utifrån två teoretiska ramverk: Socialkonstruktionismen och relationella perspektivet, samt i relation till bakgrund och tidigare forskning. Utifrån socialkonstruktionismen, påvisas hur förskollärarna gemensamt skapar kunskap i ett socialt sammanhang. Utifrån relationella perspektivet framkom i förskollärarnas uppfattningar att svårigheter uppkommer i möten och i samspel mellan individ och miljö. Det framkom också i resultatet är att förskollärarna har uppfattningar som möjliggör anpassningar i förskolans lärmiljöer, för att skapa bästa förutsättningar för den enskilda individen. Studiens resultat visar på att förskollärare har få kunskaper om skärpningen i diskrimineringslagen. Resultatet visar på att förskollärarna hade obetydlig kunskap om uppdateringen av diskrimineringslagen. Däremot påvisas att förskollärarna till viss del arbetar med tillgänglighet i praktiken. Förutom det visar resultatet att förskollärarna hade svårt att definiera barn i behov av särskilt stöd. Våra förhoppningar med studien är att pedagoger i förskolan ska ges tankar och redskap i arbetet med att skapa tillgänglighet.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

Utrikesfödda kvinnor står längre ifrån den svenska arbetsmarknaden än både kvinnor och män med svensk bakgrund samt utrikesfödda män (Jansson 2020). Paulina de los Reyes menar i sin tidigare forskning att kön och etnicitet är av betydelse i utrikesfödda kvinnors större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (de los Reyes 1998). Detta är något som även tidigare tagits upp av Woukko Knocke, genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna (Knocke 1991, s.4).  Syftet med denna studie är att undersöka vilka utrikesfödda kvinnors upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg är när det handlar om kulturella skillnader kontra kön och etnicitet. Handlar orsakerna till kvinnornas marginaliserade ställning främst om kulturella skillnader eller stämmer de los Reyes och Knockes tes in på utrikesfödda kvinnors upplevelse av arbetsmarknaden i Gävleborg 30 år senare? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem utrikesfödda kvinnor om deras upplevelse av mötet med svensk arbetsmarknad i Gävleborg. Resultatet ställs i diskussion med det kommunala perspektivet i länet, Arbetsförmedlingens rapport om utrikesfödda på arbetsmarknaden (Jansson 2020) samt tidigare forskning. Centralt begrepp för analys av materialet är Yvonne Hirdmans teori om genussystem, materialet diskuteras också ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av undersökningen stärker bilden av en differentierad och marginaliserad arbetsmarknad genom respondenternas berättelser som på ett liknande sätt beskriver de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg. Dessa upplevelser kan härledas till diskriminering på grund av kön och etnicitet. Samtliga kvinnor beskriver snarare fördomar eller antaganden kopplade till kön och etnicitet som problematiska än att de på grund av kulturella skillnader upplever svårigheter i mötet med arbetsmarknaden. Slutsatsen blir därför att diskriminering på grund av maktfaktorer som kön och etnicitet bör läggas till som faktorer att ta hänsyn till när det handlar om att finna förklaringar till utrikesfödda kvinnors marginaliserade ställning på arbetsmarknaden i Gävleborg.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem. Forskning visar att patienter med fetmaupplever stigmatisering och diskriminering i vården relaterat till deras vikt.Syfte: Att beskriva hur patienter med fetma upplever bemötandet i vården somstigmatiserande.Metod: Litteraturstudien innefattande elva artiklar av kvalitativ ansats, hämtadefrån databaserna CINAHL och PubMed, som analyserats med Granheim &Lundmans rekommendationer för tematisk innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman; i) Att inte tas på allvar ii) Att inte blirespekterad iii) Att förvänta sig stigma.Konklusion: God vård bygger på ett respektfullt bemötande där hänsyn tas tillindividens självbestämmande och integritet. / Bakground: Obesity is a public health problem. Research shows that obesepatients experience stigmatization and discrimination in healthcare related to theirweight.Aim: To describe how obese patients experience attitudes in healthcare asstigmatizing.Method: Literature review consisting of eleven articles of qualitative approach,drawn from the databases CINAHL and PubMed, analyzed with Granheim &Lundmans’ recommendations for thematic content analysis.Findings: The result is presented as three themes; i) Not being taken seriously ii)Not being respected iii) Anticipation of stigma.Conclusion: Good care builds on respectful attitudes with regard to theindividuals’ autonomy and integrity.

Transgender people still face various types of discrimination, threat and violence on a global level. Even though the work against this societal problem proceeds in Sweden, studies have shown that transgender people often feel disrespected and discriminated within the health care context. This study aims to find a deeper understanding of discrimination against transgender people within the Swedish health care system, by analyzing and interpreting the stories of nursing students on the treatment of transgender people. In addition to this, the study aims to understand which social norms and values that are taught to the students in relation to discrimination against transgender people, and how the students relate and present themselves in relation to the social norms and values.  In order to analyze the results of the study various theories and concepts are being used, such as queer theory, new institutionalism, stigma and Goffman’s dramaturgical perspective. The study is based on semi-structured interviews with eight nursing students, studying semester three to six at various universities in Sweden. The outcome of the study shows that three main norms and values seem to be of importance to the maintenance of institutional discrimination against transgender people within the Swedish health care system. These are the societal heteronorm, knowledge gap about transgender people, and stigmatization. The nursing students carry varying degrees of knowledge about trans gender people, but all participants seem to be open and receptive to the thought of meeting and caring for a transgender person in their future worklife.

No description available.