SAMMANFATTNING Datum:                               2020-06-02 Nivå:                                                         Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 15 hp   Akademi:                           Akademin för ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola                                                               Författare:                         Alexander Lindberg           Carl Ryegård                      Feysal Abdi Mohamed                                                                  (94/12/12)                           (97/02/03)                           (97/07/11) Titel:                                                        Personlighet och kunskap som underlag för den moderna rekryteringen Handledare:                      Johan Grinbergs Nyckelord:                 Validitet, bias, diskriminering, psykometriska tester, rekrytering, manipulering.   Forskningsfrågor:     Hur väl kan psykometriska tester användas utan påverkan av diskriminering eller bias i en rekryteringsprocess? Hur kan psykometriska tester tolkas utifrån ett validitetsperspektiv?   Syfte:                          Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och underliggande bias eller diskriminering vid psykometrisk testning, där validiteten i denna studie specifikt avser att undersöka relevansen och användbarheten. Studien ska även bidra till en inblick i hur moderna testverktyg påverkar och kompletterar en urvalsprocess utifrån rekryterarens och användarens egen uppfattning.   Metod:                        En kvalitativ metod har tillämpats i denna studie, där semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in primärdata från tre utvalda respondenter i en primärstudie. Detta kombinerades med en delstudie där fem respondenter intervjuades i syfte att undersöka både rekryterarens och användarens perspektiv av psykometriska tester. En litteraturgenomgång genomfördes för att skapa en kunskapsbas utifrån teorier och tidigare forskning.   Slutsats:                     Slutsatsen kunde dras att det finns fallgropar i e-system som tillåter algoritmer att lämna utrymme för bias och indirekt diskriminering både från rekryterarens och skaparens perspektiv. Validiteten av psykometriska tester förblir låg då det lämnar utrymme för felmarginaler vid korrelation till arbetsprestation.

This study focuses on the experiences of women wearing hijab in the Swedish labour market. Semi-structured interviews have been conducted with six veiled women who have managed to find their ways to the labour market in Sweden. The study shows that, although the hijab is an important part of a woman´s identity in terms of her religious belief and practice, it is still hard for a woman wearing hijab to be accepted in the Swedish labour market and the Swedish society as a whole. This type of prejudice leads to discrimination and prejudice and deteriorating psychosocial work environments for veiled women. Postcolonial and intersectional perspectives which have been used at the macro level constitute the main theoretical approaches in the study. The analysis has produced results which show that discrimination against veiled women is very extensive in the Swedish labour market and in the Swedish working life. It has also become apparent in the study that veiled women have minimal trust in the labor market due to their experiences of discrimination. A side outcome of the study is the veiled women’s feelings of not being welcomed by feminist groups in Swedish society. Based on the analysis, it has also emerged that women who wear headscarves in our interviews do not feel welcome in feminist groups because of the hijab.

Politisk korrekthet är en komplex term. Den här uppsatsen undersöker hur åsikter om denna term uttrycks och hur detta påverkar oss i sociala sammanhang. Empirin består utav djupintervjuer med totalt åtta informanter. För analys av materialet så har teoretiska verk av exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Emile Durkheim, Erving Goffman använts som verktyg. Resultatet av studien visar att det existerar varierade uppfattningar om vad politisk korrekthet innebär och att hur dialogerna ser ut påverkar vår interaktion och förmedling av åsikter.

Bakgrund: Stigmatisering och diskriminering av personer med HIV kan i mötetmed vården manifestera sig i minskad compliance, ett sämre mående och ettbristande förtroende för vården. HIV-positiva personer utsätts för stigma till följd avsin diagnos i mötet med vården utifrån personalens bristande kunskaper ochförlegade idéer kring personer med HIV. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stigmatisering utifrån personerserfarenhet, diagnostiserade med HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa studier.Studierna återfanns i två databaser, Pubmed och Cinahl. Resultat: Efter analysen av artiklarna utformades 3 huvudkategorier medtillhörande 8 underkategorier. De huvudkategorier som bildades var; Att bli bemöttmed förutfattade meningar, Att känna sig diskriminerad och Att få ett negativtbemötande. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever bemötandetotillräckligt i kontakt med hälso-sjukvården. Konklusion: Personer med HIV upplever stigma och diskriminering i mötet medvården, detta beror främst på att vårdgivare inte har tillräckligt med kunskap om HIVoch hur det smittar. För att motverka detta anses bästa lösningen vara att fortsättautbilda vårdpersonal och tillgodose dem med korrekt information om HIV. / Background: The stigma and discrimination people with HIV have to endure in theface of care manifests itself in reduced compliance, a poorer physical and emotionalmood and a lack of trust in care. HIV-positive people are exposed to stigma as a resultof their diagnosis in health care settings based on a lack of knowledge and outdatedideas about what a person with HIV looks like. Aim: The purpose of the literature study was to examine HIV-positive people'sexperiences of treatment in healthcare globally. Methods: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Thestudies were found in two databases, PubMed and Cinahl. Results: After the analysis of the articles, 3 main categories were designed with 8associated subcategories. The main categories formed were; To be treated withpreconceived notions, How the individual is affected by stigma and discrimination inhealth care and To receive a negative response. The results showed that HIV-positivepeople are experiencing that the treatment is insufficient in contact with the healthcare system. Conclusion: People with HIV experience stigma and discrimination in the face ofcare, this is mainly due to the fact that caregivers do not have enough knowledgeabout HIV and how it is transmitted. To counteract this, the best solution isconsidered to continue to train healthcare professionals and provide them withaccurate information about HIV.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konstruerat bilden av romer inom ramen för tidningarnas nyhetsrapportering. Studien har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har ämnat att undersöka i vilka mediala sammanhang som romer förekommer i nyhetsrapporteringen och om förekomsten av dessa sammanhang kan anses ha förändrats efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. Den kvalitativa delen har syftat till att undersöka hur bilden av romer konstruerats inom några av de mediala sammanhang som identifierats och i vilken mån och på vilket sätt nyhetsrapporteringen kan anses ha präglats av stereotypisering av romer.  Det teoretiska ramverket är byggt på ansatser från den kritiska diskursteorin samt på begrepp som stereotypisering, andrafiering och diskursiv diskriminering. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att romer förekommer i sex olika mediala sammanhang, där det absolut vanligaste sammanhanget visade sig vara det om romers utsatthet. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar också att rapporteringen om romer ökat i fyra av de sex identifierade sammanhangen efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. EU-inträdet bedöms emellertid ha haft en viss påverkan på nyhetsrapporteringen, det så kallade ”romregistret” visade sig också vara en bidragande faktor till att rapporteringen om romer ökat på senare år. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att romer tenderar att konstrueras som de problematiska Andra och att nyhetsrapporteringen i viss mån kan anses vara präglad av stereotypisering av romer. Att romer sällan förekommer i en positivt präglad nyhetsrapportering bedöms, enligt det kritiska angreppssättet, försvåra möjligheten att åstadkomma social förändring.

Förskolan skall vara en trygg verksamhet där barns utveckling skall främjas. Arbetet styrs bland annatgenom förskolans läroplan Lpfö-18 (Skolverket, 2018) som tydliggör att förskolans utbildning skaförmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. I arbetet med detta är förskolan skyldig att årligen dokumentera hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall genomföras. Lpfö-18 och förskolornas dokumentation skapar således en formell ram som arbetet på förskolan måste förhålla sig till. Samtidigt tyder forskningen på att förskolans arbete med jämställdhet och genuspedagogik utgår från en tanke om att flickor och pojkar är och gör olika (Bodén, 2009: Brunila &amp; Edström, 2013, 2016: Edström, 2014: Eidevald,2009: Älemalm-Hagsér 2010). Syftet med detta arbete var därför att analysera vilka formella ramar som förskolans läroplan samt 20 förskolors lika behandlingsplaner skapar och ger uttryck för om barns kön, könsidentitet och könsuttryck. Arbetet har sin utgångspunkt i Butlers queerteori. Analysarbetet gjordes med hjälp av en kritisk diskursanalys med fokus på lexikala aspekter. Resultatet visade att Lpfö-18 och förskolornas dokumentation uttrycker en två könsnorm samtidigt som de därmed utesluter exempelvis icke binära individer. Samtidigt uttrycks också en individnorm där förskolan skall se till varje barns individuella behov och trygghetskänsla. Dock influeras även denna norm av tvåkönsnormen. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

I Sverige måste arbetsgivare enligt lag bedriva ett aktivt antidiskrimineringsarbete men samtidigt visar forskningen att individer missgynnas till följd av sin etniska bakgrund. Syftet med studien var att med ett exempel illustrera hur organisationer kan arbeta för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering vid nyanställning. Studien hade en kvalitativ inriktning och genomfördes som en fallstudie av en koncern inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Vi fick ta del av interna dokument som behandlar rekryteringsprocessen och policys inom mångfald och hållbarhet. Studien bestod även av åtta enskilda intervjuer med medarbetare och chefer inom området rekrytering och bemanning. Det analytiska ramverket utgörs av teori och tidigare forskning och är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys. För att belysa frågeställningarna används tre teorier inom diskriminering samt två ansatser inom urval och rekrytering. Resultatet visar att koncernen har två strategier för att motverka etnisk diskriminering, en intern och en extern. Den interna strategin har sitt fokus på att rekryterarna ska arbeta utifrån struktur, kompetens och värderingar. Den externa strategin avser de åtgärder som är riktade mot kunderna för att förebygga att etnisk diskriminering sker i deras led av rekryteringsprocessen. Utgångspunkten ligger på ett tydligt ställningstagande mot diskriminering av kandidater baserat på exempelvis yttre kännetecken såsom hudfärg. Strategin innefattar även presentation av kandidater och att utbilda kunderna. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till det analytiska ramverket och analysen visar att deras arbetsmetoder har potential att motverka etnisk diskriminering beroende på implementeringen i rekryteringsprocessen. Men det finns en risk med antagandet att ett visst arbetssätt automatiskt leder till att rekryteringen blir diskrimineringsfri.

Denna studie har undersökt med vilket språkbruk samt i vilka diskurser invandrare framställs i Trollhättans lokala tidning åren 1969, 1991 och 2015. Materialinsamlingen tog sin utgångspunkt i ord och fraser som relaterade till invandrare och invandring för att sedan kategoriseras in i olika teman. Utifrån dessa teman identifierades tre olika diskurser – risk, resurs och humanistisk diskurs. Till sist analyserades språkliga variationer mellan de olika nedslagsåren. Genomgående finns det en välvilja gentemot invandrarna, att de acklimatiseras och integreras in i det svenska samhället. Samtidigt konstrueras det i och med detta ett "vi" och "dom"-perspektiv genom språkhandlingar. Överlag privilegieras Sverige, svensk kultur och det svenska språket gentemot invandrarens kultur och språk. När svenskarna som grupp privilegieras i förhållande till en annan grupp innebär det samtidigt att den andra gruppen diskrimineras, vilket i denna studies fall är invandrarna, deras kultur och deras språk. Invandraren tenderar att inte få komma till tals, utan det är istället skribenten som bestämmer vad som är bäst för invandraren i många artiklar och ledare. Invandraren betraktas som en främling och i grupp som homogen utan individuella egenskaper i tidningens språkbruk.

Syftet med arbetet var att undersöka hur det i kursen Svenska 1 på gymnasiet går att arbeta med två skönlitterära verk, Hannahs hemlighet och Undret, för att skapa medvetenhet om diskriminering utifrån temat funktionsvariation. Studien ämnar ge förslag till hur det går att arbeta med frågor kring funktionalitet i svenskundervisningen samt till att styrka användningen av skönlitteratur vid arbete med värdegrundsfrågor. De frågor undersökningen förankras i är följande: På vilket sätt skildras funktionsvariation kopplat till diskriminering i den valda litteraturen? På vilket sätt kan de litterära verken erbjuda identifikationsmöjligheter för unga läsare med funktionsvariation? Hur kan de skildringar som återfinns i verken vara relevant för dagens gymnasieelever och samtidigt bidra till skolans värdegrundsarbete? De teorier som valdes för arbetet är crip theory och den transaktionella teorin. Hermeneutik och narrativanalys valdes som metoder för att analysera materialet. Resultatet visade att funktionsvariation skildras genom betoning och kritik av normer i samhället.

Studien tar sin utgångspunkt i de senare årens utmaningar med underkända matematikbetyg bland flerspråkiga elever i svensk skola. Dess syfte var att undersöka och skapa kunskap om specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om och erfarenheter av matematiksvårigheter bland flerspråkiga elever i grund- och gymnasieskolan. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare genomfördes. I informanternas berättelser framträder boendesegregation, knappa skolresurser och diskriminering som betydelsefulla faktorer för matematiksvårigheter bland flerspråkiga elever. Resultatet visar vidare att informanterna lägger sig vinn om samverkan med samtliga vårdnadshavare, men att de anser att de inte lyckas fullt ut. Informanterna menar att faktorer som gynnar samverkan är: att kommunikationen har enkla och öppna kanaler, att skolan utvecklar nya samverkansformer, att tolkarna är skickliga på svenska och har en förståelse för de inblandade kulturerna, att vårdnadshavarna har höga förväntningar på både elev och skola, att hem och skola lyckas hitta en samsyn samt att vårdnadshavarna behärskar det svenska språket och inte har en mycket knapp skolbakgrund. Studiens resultat kan tolkas som att även möjligheter för god samverkan är nära kopplade till frågor om segregation och diskriminering. Många av de faktorer som informanterna lyfter sammanfaller med dem som förs fram i rapporter och forskning. Den viktigaste implikationen som den här studien visar är sammanfattningsvis att frågor om segregation och diskriminering är viktiga att ta hänsyn till för att förstå flerspråkiga elevers matematiksvårigheter.