Bakgrund Diskriminering är ett fenomen som är förekommande i dagens samhälle och har varit förekommande genom historien. Hälso- och sjukvården är en plats dit människor söker sig för att få vård på lika villkor oavsett vem du är. Det finns både lagar och regler som reglerar hur sjukvårdspersonalen ska behandla patienter för att undvika att diskriminering av patienter baserat på olikheter ska ske. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av etnisk diskriminering i vården. Metod En begränsad litteraturöversikt användes för att besvara det valda syftet. Datainsamlingen grundar sig på tio vetenskapliga studier från både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna är tagna ifrån två databaser Cinahl Complete och PubMed. Metod, analys och kvalitetsgranskning grundar sig i Friberg (2017). Resultat Patienter upplevde etnisk diskriminering inom hälso-sjukvården. Den etnisk diskrimineringen förekom i olika former och tog sig uttryck. Etnisk diskriminering förekom inom sjukvårdssystemet, tog sig from av diskriminering baserat på fördomar och antagen samt särbehandling av patienter. Slutsats Det förekommer olika typer av diskrimineringar som grundar sig på patientens etnicitet. Sjukvårdspersonalen bemöter patienterna utifrån stereotypiska antagande om att patienterna är kriminella, inkompetenta eller är promiskuösa. Sjukvårdsystemet är ojämlik och patienter som till etniska minoritetsgrupper får sämre tillgång till adekvat vård och i vissa fall remitteras de till en sjukvårdsinstans med lägre kvalitet. / Background Discrimination is a phenomenon that is prevalent in today's society and has been prevalent throughout history. Health care is a place where people seek care on equal terms no matter who you are. There are both laws and regulations that regulate how healthcare professionals should treat patients in order to avoid discrimination against patients based on differences. Aim The aim is to Discribe patients' experience of ethnic discrimination in healthcare. Method A limited literature review was used in search answer to the chosen purpose. The data collection is based on ten scientific studies from quantitative and qualitative design. The articles are taken from two database Cinahl Complete and PubMed. Method, Analysis and Quality review based wasbased on Friberg (2017). Results Patients experienced ethnic discrimination in health care. Discrimination existed on several levels and took different forms. Ethnic discrimination occurred in the form of discrimination in the healthcare system, discrimination based on prejudices and assumptions, and special treatment of patients. Conclusion There are varying types of Discrimination based on the patient’s ethnicity. Healthcare professionals treat patients based on stereotypical assumptions and see them like they are criminals, incompetents or promiscuous. The healthcare system is unequal to patients that belong to ethnic minority groups have poorer access to adequate care and in some cases are referred to a healthcare institution of lower quality.

Nyhetsmedier skapar och upprätthåller allmänhetens föreställningar och förståelser om de ämnen som de rapporterar om. De har möjlighet att bland annat påverka allmänhetens föreställningar om särskilda grupper i samhället – däribland muslimer och förmodade muslimer. Denna grupp stereotypiseras som terrorister som utgör ett okontrollerbart hot mot det västerländska samhället. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur medier upprätthåller dessa stereotypa skildringar av muslimer och förmodade muslimer. Detta undersöks genom att studera hur den misstänkte gärningspersonen i det så kallade Boliden-fallet framställs av medier och vidare hur det kan förstås genom de teoretiska begreppen stigmatisering och andrafiering. Materialet till studien består av artiklar publicerade mellan den 18 november och 6 december 2015 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Norran och Västerbottens-Kuriren. Artiklarna undersöktes genom en tematisk analys där tre huvudteman identifierades (1) misstänkliggörandet av mannen och misstänkliggörandet av muslimer (2) hotet mot Sverige och (3) säkerhetspolisen och mediernas roll. Resultaten av studien visar att mannen i Boliden-fallet initialt beskrivs av medierna genom etnicitet och som ett hot mot Sverige och utan bekräftade uppgifter stämplas han som en sympatisör till terrororganisationen IS. Studiens slutsats är att medierna har en betydande roll för rekonstruerandet av maktordningen i samhället då individer och grupper utanför normen stereotypiseras. Mediernas gestaltning av Boliden-fallet visar hur de skapar en falsk förståelse för terrorism och hur det kan leda till att muslimer och förmodade muslimer stereotypiseras av allmänheten.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

This study examines the influence of Feministiskt initiativ (Fi) as a governing factor during the mandate period 2014-2018 on the gender pay gap in 13 different municipalities compared to 277 different municipalities. The data source is from SCB´s website (2021) on the average monthly salaries by gender and municipalities for the period 2010-2021, quantitative methods like difference-in-difference estimation were applied to analyze the impact. The results from the average monthly wages for genders indicate that Fi has had a small positive effect on the gender wage gap, with a slight reduction in the wage gap in the municipalities where Fi was adopted as an underlying factor during the 2014-2018 mandate period. However, the results from the regression analysis for all four regressions that were applied, indicate that the interaction term is not statistically significant at any level of significance. Therefore, the analysis cannot draw strong conclusions that Fi has had an impact on gender equality and the gender pay gap based on the available results. There are several potential reasons why Fi may not be a significant underlying factor and the results could be attributed to the influence of other variables or factors that have exerted a more substantial impact on wage divergence. Alternatively, the quality of the data used in the analysis might have influenced the outcome. This study contributes to understanding how political movements or minor parties like Fi can affect gender equality and the gender wage gap in different municipalities. Previous research supports the idea that political movements can influence the gender pay gap and equality between genders, which aligns to some extent with the findings regarding Fi's impact on the gender pay gap in the municipalities where it held power.

Bakgrund: Etnisk diskriminering innebär att missgynnas på grund av utseende, språk eller kultur. Diskriminering skapar fysisk och psykisk ohälsa. När sjuksköterskor och hälso- och sjukvården diskriminerar patienter på grund av etnicitet utsätts patienterna för vårdlidande. Vård ska, enligt lag, ges på lika villkor där alla människor, oavsett etnicitet, har rätt till adekvat vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av etnisk diskriminering i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats vilken baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter upplever etnisk diskriminering i hälso- och sjukvården vilket synliggörs i tre teman; orättvis vård, orättvist bemötande och minskad delaktighet. Konklusion: Patienter riskerar att bli utsatta för etnisk diskriminering i samma stund de söker sig till hälso- och sjukvården. Diskrimineringen kan pågå genom hela vårdkedjan, oberoende situation, vårdinrättning och land. Etnisk diskriminering sker på både organisations- och individnivå. För att undvika orsaka patienterna vårdlidande på grund av etnisk diskriminering bör sjuksköterskan utmana och reflektera över egna fördomar. / Background: Ethnic discrimination means being disadvantaged because of appearance, language, or culture. Discrimination creates physical and mental illness. When nurses and the health care system discriminate against patients based on ethnicity, patients are exposed to care suffering. Care must, according to law, be given on equal terms where all people, regardless of ethnicity, have the right to adequate care. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of ethnic discrimination in health care. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach which is based on nine scientific articles. Findings: Patients experience ethnic discrimination in healthcare, which is made visible in three themes; unfair care, unfair treatment and reduced participation. Conclusion: Patients risk being exposed to ethnic discrimination at the same moment they seek health care. The discrimination can continue throughout the care chain, independent situation, care facility and country. Ethnic discrimination occurs at both organizational and individual levels. To avoid causing the patients suffering due to ethnic discrimination, the nurse should challenge and reflect on their own prejudices.

The purpose of this degree project is to gain more knowledge about how the supervisorsin the KROM program describe any experiences of ethnic and other forms ofdiscrimination towards the participants and what other factors affect the participant'sopportunities to establish themselves in the labor market. A qualitative study wasconducted using six semi-structured interviews with the supervisors in KROM (Kundvalrusta och matcha). When analyzing the results, it appears that a majority of the supervisorswho have been respondents feel that there has been ethnic discrimination against theparticipants in connection with job seeking. This could involve anything from a moresubtle exclusion, for example by unspokenly hiring people with a Swedish ethnicbackground even though the criteria met were the same between the Swedish and non-Swedish applicants, to a more direct statement. An example of this is when recruiters saythat they in truth do not want certain ethnic groups in their workplace. The conclusion istherefore that yes, they experience ethnic discrimination against the participants, and thatit is both direct and indirect discrimination. Based on the analysis and results of this study,the conclusion that it is to some extent a matter of exclusive competencies, such as therequirement for Swedish education, despite the fact that the job seeker has foreigneducation and experience, but also major competencies in the social field. But severalsupervisors describe the importance of personal drive as the crucial factor in the questionof employability or not. At the same time, human capital factors such as language,education and social network can affect a jobseeker's opportunities in the Swedish labormarket.

Bakgrund Uppskattningsvis 100 miljoner människor världen över lever i hemlöshet och orsakerna ärindividuella, komplexa och multifaktoriella. Att vara hemlös förknippas med ett försämrathälsotillstånd, såväl psykiskt som fysiskt, och likaså en överdödlighet i jämförelse medövriga befolkningen. Många hemlösa undviker att söka vård, eller väntar tills symtomenhar blivit så pass allvarliga att de behöver uppsöka akutsjukvård. Förhoppningen meddenna litteraturöversikt är därför att bidra med kunskap om hur hemlösa ska bemötas. Syfte Att beskriva hemlösas erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapligaoriginalartiklar med kvalitativ metodansats. Inkluderade artiklar inhämtades fråndatabaserna PubMed och CINAHL. Artikelsökningarna utfördes med hjälp av sökord somtagits fram utifrån föreliggande syfte och därefter tillämpades avgränsningar. Artiklarnakvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och derasresultat analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Den integrerade analysen av artiklarnas resultat gav upphov till två huvudkategorier:Bemötande och praktiska svårigheter att erhålla vård. Centrala fynd var hemlösasbeskrivna upplevelser av diskriminering i vården samt vikten av ett värdigt och flexibeltbemötande. Hemlösa uttryckte även praktiska svårigheter i vårdsökandet, både påindividnivå samt på samhälls- och organisationsnivå. Slutsats Vårdpersonals nedvärderande och dömande bemötande beskrevs som diskriminerande ochhämmade hemlösas vårdsökande. Däremot angavs relationen främjas då hemlösainvolverades i sin egen vård, och då vårdpersonalen var flexibel och lyssnade aktivt. För attförse hemlösa med adekvat vård krävs kunskap om deras upplevelser av hälso- ochsjukvården. / Background Approximately 100 million people are homeless worldwide and the causes are individual, complex, and multifactorial. Homelessness is associated with poor physical and mental health. In addition, the mortality rate among homeless people is elevated compared to the rest of the population. Many homeless people avoid seeking medical care or wait until symptoms are severe enough to require emergency medical care. The hope with this review is therefore to contribute with knowledge about how homeless people should be cared for. Aim The aim of this study was to describe homeless people's experiences with health care. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific qualitative articles, was conducted. The articles were obtained from PubMed and CINAHL databases. The searches were performed using keywords developed based on the aim of the study. The quality of the articles was checked using Sophiahemmet University assessment basis. The articles’ results were subjected to integrated data analysis. Results The integrated analysis of the articles’ results gave rise to two main categories: Experiences of patient-healthcare provider encounters and practical difficulties in obtaining care. Central findings were homeless peoples’ described experiences of discrimination in care and the importance of dignified and flexible treatment. The homeless also expressed practical difficulties in seeking care, both at the individual level as well as at the societal and organizational level. Conclusions Attitudes from healthcare staff that were demeaning and judgmental were described as discriminatory and as a barrier to homeless people seeking care. On the other hand, it was stated that the relationship was promoted when the homeless were involved in their own care, and when the health care staff were flexible and listened actively. In order to provide the homeless with adequate care, knowledge of their experiences of health care is required.

Inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är den grupp i Sverige som har högst risk att misstänkas för brott, samtidigt har gruppen lägst risk att åtalas för det brott de misstänks för. Syftet med denna uppsats är att undersöka misstänkt och lagförd brottslighet bland inrikesfödda personer som har utrikesfödda föräldrar samt kopplingar till rasifiering. För att uppnå detta syfte presenteras empirin med hjälp av en kunskapsöversikt och analyserasutifrån ett intersektionellt perspektiv och rasifierande strukturer. Tidigare forskning visar att ämnet var känsligt och att forskningsresultaten förkastades. Sammanfattningsvis påvisar resultaten att det finns mekanismer i rättsväsendet som medför återkommande mönster av ofördelaktiga och orättvisa utfall för personer med utländsk bakgrund. Vi kan därmed dra slutsatser om att det finns ett behov av förändring inom rättsväsendet för att inte misstänka den gruppen på felaktiga grunder, samt att öka socialarbetares förståelse för gruppens utsatthet. / In Sweden, the group that suffers the highest risk of being accused of crimes, is the children of immigrants. Meanwhile it is the group least likely to have those accusations lead to legal charges. The purpose of this thesis is to provide increased knowledge into the overrepresentation of children of immigrants in the Swedish crime statistics, and to identify linkage between immigration and racialization. To achieve this purpose, aresearch overview of existing relevant research is used, and analysis is performed using intersectional perspective and racified structures. Earlier research shows that this debate has been politically sensitive and therefore avoided altogether. The results indicate that the legal system entails processes, that leads to repetitive patterns of unfavorable and unfair verdicts towards people with immigrant backgrounds. As a conclusion, there is a need to adjust the legal system, to prevent certain groups of people being accused of crimes under false pretenses. And to increase awareness amongst social workers, of this process bias.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen. Vid analysen av kursplanen så står det också att finna formuleringar som måste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen på nyanserade perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen för detta arbete så menar jag att lärarstudenter måste kunna tillgodogöra sig och exponeras för diverse olika begrepp och teoribildningar som rör frågor som etnicitet, strukturell rasism, mångkulturalism, och socialkonstruktivism för att på så sätt kunna bedriva en icke-diskriminerande undervisning. / This paper discuss the presence of ethnic discrimination in newly produced textbooks made for history education. Earlier research on the subject argues that modern schools and educational institutes need to highlight the issue in order to create a non-discriminating education. There is a need to incorporate theories like "Critical race theory" into the curriculums of existing teacher educations.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.