This study aims to examine if schools in Sweden discriminate against same-sex parents in their hospitality and information about enrollment. We know from existing economic research that homosexuals are subject to prejudice, which has led to them being discriminated against in both the housing and labor market. However, little is known about if the prejudice also affects homosexuals’ children’s opportunities to enroll in a preferred school. To examine this, we conducted a field experiment where we sent inquiries to 1,876 elementary schools in Sweden. Each school was randomly assigned to receive an inquiry from either a straight, gay, or lesbian parent couple. When the data collection was completed, we compared the number of responses that each couple received. We also measured how often the responses included a salutation, an invitation to visit, and a promising placement response for their child. Our results revealed that both private and rural schools tended to discriminate against same-sex parents in their hospitality and information about the school. More specifically, gay and lesbian parents had a lower probability of receiving an invitation to visit private schools compared to straight parents. Lesbian parents were also found to have a lower probability than straight parents of receiving a reply to their inquiry if they contacted a school in a rural municipality. Lastly, we observed that lesbian parents had an advantage in receiving an invitation to visit the school if the principal was a man. / Denna studie syftar till att undersöka om svenska skolor diskriminerar samkönade föräldrar gällande gästfrihet och information om inskrivning. Från tidigare ekonomisk litteratur är det känt att homosexuella är diskriminerade på både arbets- och bostadsmarknaden. Däremot finns det få studier om hur fördomar mot homosexuella föräldrar påverkar deras barns chanser att komma in på en föredragen skola. För att undersöka detta genomförde vi ett fältexperiment där vi skickade förfrågningar till 1 876 grundskolor i Sverige. Varje skola blev slumpmässigt tilldelad att ta emot en förfrågan från antingen ett hetero, gay eller lesbiskt föräldrapar. Efter att datainsamlingen var genomförd jämförde vi antalet svar som varje föräldrapar fick. Vi mätte också hur ofta svaren inkluderade en hälsning, en besöksinbjudan samt ett lovande placeringssvar för barnet. Våra resultat visade att både privata skolor och skolor på landsbygden tenderade att diskriminera samkönade föräldrar i deras gästfrihet och information om skolan. Mer specifikt hade gay och lesbiska föräldrar lägre sannolikhet att få en inbjudan till att besöka privata skolor till skillnad från heterosexuella föräldrar. Lesbiska föräldrar hade också lägre sannolikhet att få svar på sin förfrågan om skolan som kontaktades låg i en landsbygdskommun än vad heterosexuella föräldrar hade. Slutligen observerade vi att lesbiska föräldrar hade en fördel i att få en besöksinbjudan om rektorn var en man.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationers mångfaldsarbete och mångfaldsrekrytering kan förstås med utgångspunkt i ett svensk mansdominerad industribolags rekryteringsförfarande. För att uppfylla uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod som inkluderade granskning av industribolagets dokument rörande mångfald och rekrytering samt intervjuer med HR-personal och chefer med rekryteringsansvar. Resultatet visar på att industribolaget har systematiskt mångfaldsarbete och att HR-personalen har en god insyn i mångfaldsarbetet. Bland cheferna framgår det att en majoritet inte tänker på mångfaldsaspekten i rekryteringsförfarandet utan ser det snarare som HR-personalens uppgift. Den avslutande diskussionen lyfter att industribolaget skulle behöva en tydlig typografi för mångfaldsbegreppet. Det för att skapa en förståelse för vad mångfald är vilket skulle kunna hjälpa såväl chefer som HR-personalen i rekryteringsförfarandet. / The purpose of the thesis is to investigate how organizations’ diversity work and diversity recruitment can be understood, based on a Swedish male-dominated industrial company’s recruitment process. In order to fulfill the purpose, a qualitative method was used which included a review of the industrial company’s documents concerning diversity and recruitment, as well as interviews with HR and managers with recruitment responsibilities. The thesis result shows that the HR-personnel has a good understanding in the meaning of diversity work. However, the result shows that amongst a majority of the managers does not think about the diversity aspect of the recruitment process, but rather sees it as something HR ought to do. The conclusion highlights that the industrial company could benefit from a clear typography for the concept of diversity. This could entail to create an understanding for what diversity is, which could help both managers and HR-personnel in the recruitment process.

Sammanfattning   Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.

Nya examensmål har nyligen utformats för samtliga förskollärarutbildningar i Sverige. Dessa trädde i kraft den första januari i år, 2021, efter att regeringen konstaterat att skolan måste möta barn i neuropsykiatriska svårigheter, som exempelvis ADHD, på ett bättre sätt genom utökad kompetens på området. Sådana socioemotionella svårigheter har visat sig ge upphov till stigmatisering och diskriminering av barn i olika skolkontexter. I läroplanen för förskolan finns riktlinjer som säger att förskolan löpande ska arbeta med åtgärder mot diskriminering. Bland sådana åtgärder har inkludering blivit ett väl etablerat, men omdebatterat begrepp. Kritik har riktats mot gränsdragningen mellan det normala och det avvikande hos barn i förskolan och det finns kunskapsluckor i litteraturen kring konstruktionen av det emotionellt avvikande i förskolan. Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med kritisk diskursanalys som ansats. Syftet med studien var att beskriva och problematisera förskollärares tal om hur strategier, för inkludering av emotionellt avvikande barn, formuleras inom förskolan som diskursiv praktik. Kodningsscheman och markeringar i talet, enligt Goodwins (1994) beskrivning av hur den professionella blicken skapas, har legat till grund för utförandet av analysen. I de mest framträdande resultaten skiljer sig diskursen om det emotionellt avvikande barnet från diskursen om det inkluderade barnet. Ur ett normativt perspektiv blir det fysiska avståndet från barngruppen och leksituationer något avvikande. Ur ett inkluderande perspektiv blir barnets behov av lugn och ro istället viktigt att uppfylla. Även diskursen om interaktionen mellan pedagog och barn som ett slags maskineri utgör ett av fynden i studien. Diagnosen framställs i studien som något eftersträvansvärt för att få tillgång till en extra resurs i verksamheten. Samtidigt tyder resultatet på en ökad medvetenhet om relationella och miljömässiga faktorers påverkan på barns emotionella uttryck, jämfört med tidigare studier. Resultaten kan bidra till fortsatt forskning kring kategorisering av barn i förskolan och således till arbetet mot ökad barnhälsa. / New degree objectives have recently been formulated for all preschool teacher education programs in Sweden. These were applied on the first of January this year, 2021, after the government stated that schools must meet children with neuropsychiatric difficulties, such as ADHD, better through increased competence on the subject. Such socio-emotional difficulties have led to stigmatization and discrimination of children in various school contexts. The curriculum for the preschool contains guidelines that state that the preschool must continuously work with measures against discrimination. Among such measures, inclusion has become a well-established, but controversial concept. The determination of what counts as normal and deviant behaviour in pre- school children has been criticized from a social constructionist perspective and there are gaps in the literature on the construction of the emotionally deviant child in preschool. The study was based on a social constructionist perspective using critical discourse analysis as a theoretical framework. The purpose of the study was to describe and problematize preschool teachers' speech about how strategies, for the inclusion of emotionally deviant children, are formulated within preschool as a discursive practice. According to Goodwin's (1994) description of how the professional vision is created, Coding schemes and markings in the speech have been central for performing the analysis. In the most prominent results, the discourse on the emotionally deviant child differs from the discourse on the included child. From a normative perspective, the physical distance from children and play situations, is described as deviant. From an inclusive perspective, the child's need for peace and quiet becomes important to fulfill. The discourse on the interaction between educator and child as a kind of machinery is also one of the main findings. The diagnosis is presented in the study as something desirable to gain access to an extra resource. At the same time, the results indicate an increased awareness of the influence of relational and environmental factors on children's emotional expression, compared with previous studies These findings can contribute to continued research on the categorization of children in preschool and thus to work towards increased child health.

Uppsatsen utforskar hur olika yrkesgrupper inom polismyndigheten och en brottsförebyggande institution förhåller sig till det offentliga tjänstemannauppdraget och skilda tjänstemannaideal, med särskilt fokus på krav om likabehandling. Det har tidigare forskats om hur etniska minoriteter, majoriteter och poliser ser på detta. I den här studien utforskas det om hur utredare, kommunpolis, operatör och kanslichef inom polismyndigheten samt en annan brottsförebyggande myndighet i kommunen ser på de här frågorna. Frågeställningarna som studien besvarar är: - Hur ser olika tjänstemannakategorier inom polismyndigheten och en annan brottsförebyggande institution på sin makt och handlingsutrymme kopplat till det offentliga tjänstemannauppdraget och likabehandling? - Hur kan eventuella likheter och skillnader förstås mellan de olika tjänstemännens professioner? I uppsatsen har vi använt litteratur och elektroniska källor som fokuserar på olika tjänstemannakategorier samt tjänstemannaetik och perspektiv om professioner. Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Baserat på studiens resultat av respondenternas utsagor framkommer det att alla respondenter är medvetna om att de i sina roller har ansvar och skyldigheter att arbeta för likabehandling. Likabehandlingsarbetet kan påverkas av respondenternas makt och handlingsutrymme eftersom respondenterna kan påverka enskilda medborgare. Respondenterna förklarar därav att det med deras handlingsutrymme och makt finns ett stort ansvar. Utifrån respondenternas utsagor går det att förstå deras yrken som professioner. Kopplat till tjänstemannatyperna visas handlingsutrymmet genom idealtyperna byråkraten och närbyråkraten. I flera av respondenternas roller kunde de förstås som professionella närbyråkrater.

Sammanfattning/Abstract Matilda Andersson och Petra Christensson (2020). “Jag är lite överallt hela tiden”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Resultatet av studien kan bidra till en insikt om hur några förskolor skriver fram sitt värdegrundsarbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Studien kan tänkas framhålla konkreta förslag för att göra planen levande i verksamheten samt belysa vilka aktörer som deltar. Om olika framgångsfaktorer och farhågor upptäcks och lyfts fram i studien, kan det tänkas finnas med i beräkningen i framtiden när nya planer arbetas fram. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att med särskilt fokus på specialpedagogens roll och aktivitet granska tio olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. De tre frågeställningarna behandlar likheter och skillnader men även vilka olika aktörer som skrivs fram i arbetsprocessen med planerna. Ett extra fokus på specialpedagogens roll i arbetet med planerna lades för att se hur vår blivande roll som specialpedagoger kan tänkas se ut i värdegrundsarbetet. • Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling? • Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram? • Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna? Teori Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod och eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja, lyfts socialkonstruktionism i teoridelen då en viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska ansatsen. Organisationsteori och Bolman, Deals (2019) HR- perspektiv är ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien. Metod En diskursanalys gjordes på tio planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta hämtades via förskolornas hemsidor. På de hemsidor där planerna saknades fick vi till oss planerna via mail. Planerna studerades utifrån fyra olika huvudteman Abstrakt/Konkret, 4 Avsändare/ Mottagare, Aktörer och Specialpedagogens roll. Därefter valdes fem planer ut för kompletterande intervjuer eftersom de stack ut extra i våra granskningar. Rektorer till dessa fem planer kontaktades och kompletterande intervjuer gjordes med för studien viktiga aktörer. Alla tio planer granskades och ingick i studien. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogens arbete är sällsynt i planerna. I några planer omnämns yrkesrollen men specialpedagogiska aktiviteter skrivs sällan fram. Planens funktion och verkan i det dagliga arbetet hos merparten av förskolornas planer verkar enligt studien inte självklar. Vi tolkar det som att om konkreta arbetsmetoder och systematik i värdegrundsarbetet skrivs fram i planerna, så kan sannolikheten vara större att planerna är levande i verksamheterna. Om planerna inte är kända för olika aktörer i verksamheten kan det tänkas vara svårare att vara delaktig i det dagliga arbetet. Utan delaktighet blir det inget levande arbete utan bara något som måste bockas av för ansvariga. Implikationer I och med att specialpedagogens examina förändrats genom åren kan detta ha skapat en otydlighet för rektorer och huvudmän hur tolkningen av yrkesrollen ska göras. Därför ligger det på oss specialpedagoger att känna till vårt uppdrag och motivera varför vi behövs och vilka aktiviteter vi kan bistå med. Detta för att kunna ta barns perspektiv i värdegrundsarbetet. Konkreta arbetsmetoder i planen kan tänkas främja delaktigheten på alla nivåer. För att öka barnens inflytande och delaktighet i värdegrundsarbetet är en tanke att en barnversion borde finnas för att lättare göra barnen till både aktörer, mottagare och avsändare av planen. Slutsats Planen mot diskriminering och kränkande behandling tycks utifrån resultaten vara en komplex del i verksamheterna, vilket kan tänkas bero på lagändringar och att två olika lagar ofta behandlas i en och samma plan. Dessutom lever titeln ”Likabehandlingsplan” kvar i några av planerna. En implikation är att det kan tänkas bli tydligare om planerna hålls isär. Alltså att det istället ska finnas en plan mot diskriminering, som behandlar lagkravet från diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling som behandlar lagkravet från Skollagen.

Uppsatsens syfte är att undersöka de bakomliggande faktorerna till konflikten mellan folkgruppen rohingya och majoritetsbefolkningen i Myanmar. Vidare har syftet även varit att undersöka maktrelationerna i landet och hur de har påverkat den så kallade decimeringen mot rohingya. Undersökningen har tillämpat realismen och konstruktivismen till situationen för att utreda händelserna som föregått det senaste decenniet, genom att applicera följande frågeställningar.  Vad är det för maktutövning som utövas mot rohingyerna i Myanma?  Vilka maktförhållanden på den internationella arenan påverkar rohingyernas situation? Undersökningen har visat att den obalanserade makten mellan rohingyerna och militären har resulterat i diskriminering och våld mot minoritetsgruppen. Detta sker genom att militären och makthavarna använder sig av både indirekt och direkt maktutövning för att bibehålla sin makt lika väl som rohingyernas rättigheter fortsatt begränsas. Undersökningen har också framkommit att detta sker genom stiftandet av lagar och regler som endast gynnar den burmesisk-buddhistiska folkgruppen i syfte att bibehålla obalansen.  Vidare har många år av diskriminering resulterat i att rohingyerna ligger i underläge och utanförskap då de nekas tillträde till publika sfärer, såsom skola, utbildning och sjukvård. Dem saknar även nationstillhörighet och medborgerliga rättigheter. De buddhistiska, nationalistiska och fascistiska normerna och värderingarna i landet har bidragit till denna underlåtna syn på folkgruppen trots att Myanmars regeringen har försökt demokratisera landet de senaste åren. Dock erkänner regeringen inte diskrimineringen eller etniska rensningen som pågår gentemot rohingyerna. I och med det har dem obalanserade maktrelationerna upprätthållits och därav resulterat i att rohingyerna inte kan påverka sin situation

Bakgrund. Sedan 1980-talet har förekomsten av fetma tredubblats hos den vuxna befolkningen i Sverige och över en miljon vuxna personer lider av fetma. Stigmatisering och fördomar gentemot fetma har påvisats i flera domäner, bland annat i sjukvården, vilket indikerar att sjuksköterskan bör ha rätt attityd för att förhindra att stigmatisering uppstår. Syfte. Syftet var att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med fetma. Metod. Integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad design inkluderades och 14 vetenskapliga artiklar valdes ut till resultatet. Resultat. Fördomar och negativa attityder mot patienter med fetma fanns bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Sjuksköterskestudenterna hade positiva attityder i större utsträckning än sjuksköterskorna. Flera faktorer kunde påverka attityderna, bland annat brist på lämplig utrustning, arbetslivserfarenhet och fetmans orsak. Diskussion. Sjuksköterskornas dömande attityder ansågs påverka kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskornas negativa attityder påverkades av fördomar som baserades på tidigare negativa erfarenheter och utmaningar. Sjuksköterskestudenternas negativa attityder berodde i huvudsak på bristande kunskap och efter intervention sågs det en signifikant förbättring av attityderna. Slutsats. Genom att tillämpa ett professionellt förhållningssätt, arbeta efter personcentrerad omvårdnad och ta stöd av Sigrídur Halldórsdóttirs omvårdnadsteori vid mötet med patienten, kan sjuksköterskan motverka negativa attityder gentemot patienter med fetma. Intervention och utbildning sågs som väsentligt för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då brist på kunskap förelåg. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.