Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.

I detta examensarbete får du följa en aktionsforskningsprocess genom alla dess delar. Forskaren och två verksamma lärare på en grundskola vill undersöka hur normkritisk pedagogik kan bedrivas i undervisningspraktiken. Normkritisk pedagogik är ett verktyg för att förstå och synliggöra hur olika normer samverkar och skapar obalans i makt samt hur de kan ifrågasättas för att förändra ojämlika strukturer. Syftet med studien är att bidra till att utveckla normkritiska undervisningspraktiker i historieundervisningen. Vi ville ta reda på vad det innebär att arbeta normkritiskt och hur ett avgränsat tema i historieundervisning kan utformas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det har också undersökts på vilket sätt normkritisk pedagogik kan förändra lärares pedagogiska grundsyn samt hur normkritiska perspektiv kan bli en inkluderad del av lärares undervisningspraxis. För att finna svar på frågeställningarna har de kvalitativa metoderna intervju och videoobservation använts. Både forskningsprocessen och dess resultat har granskats med hjälp av de tre följande teoretiska områdena: Judith Butlers (1990) queerteori, Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris (2005) intersektionalitetsteori samt Kevin Kumashiros (2002) utbildningsstrategier för arbete mot diskriminering. Resultatet visar på hur lärares insikter kring betydelsen av sin egen roll i normförmedlingen växer fram parallellt med arbetet med eleverna. Vidare redovisas olika sätt att bjuda in eleverna till det kritiska granskandet av normer. Läsaren får följa hur lärarna provar sig fram för att synliggöra och ifrågasätta normen samt inkludera normbrytande perspektiv på ett självklart sätt i undervisningen. Några specifika normkritiska metoder och mer generella förhållningssätt provas i klassrummet och lärarnas reflektioner kring utfallet porträtteras. Slutsatserna visar på att lokalt värdefull kunskap har skapats samt att flera slutsatser är generellt intressanta för pedagogiska verksamheter i allmänhet. Utifrån de erfarenheter studien har gjort har det därför utformats en normkritisk checklista för lärare.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete.Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.En bra Sfi- undervisning lägger grunden för god språkinlärning som i sin tur, om den är effektiv, bidrar till större möjlighet att komma vidare på ett eller annat sätt. Arbetsförmedlingen är den instans som man möter vid sökandet av arbete. Det framkommer i vår undersökning att den inte fungerar tillfredställande. Aspirantutbildningen är en möjlig väg som invandrade akademiker kan gå för att komplettera sin utländska examen på ett effektivt sätt. Deras sätt att lägga upp individuella studieplaner där praktik är ett viktigt inslag, har för oss visat sig resultatrikt. De teoretiska utgångspunkter som arbetet är uppbyggt på är bland annat den strukturella diskrimineringen som vi anser är relevant för att synliggöra omständigheter som exkluderar invandrare från arbetsmarknaden. Språkets betydelse är ytterligare en byggsten som är viktig att betona som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi valt att använda oss av begreppet Humankapital som den samlade kompetens en människa har med sig ut i arbetslivet. Vi har i vårt arbete gjort sex djupintervjuer med invandrade akademiker som alla har arbete. Deras livshistorier har gett oss underlag för att få svar på våra frågeställningar.Vår förhoppning är att vårt arbete kan ge inspiration och tankar kring möjligheter och strategier, samt hur man kan överbrygga de hinder som uppstår på vägen mot den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser så olika ut, det vill säga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie där jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de båda länderna. Mina frågeställningar var:* Hur ser utredningsprocessen ut gällande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina?* Vad innebär Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken?* Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gällande transsexualism?* Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrån mina valda teorier?Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stått bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare.I både Sverige och Argentina tillhandahåller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemål. Däremot följer Sverige kritererna i ICD-10 som klassifierar transsexualism som en sjukdom. Medan man i Argentina ser detta som en extrem form av patologisering och diskriminering ser mina svenska informanter det som en möjlighet. Precis som Butler (2006) menar de att den erbjuder bekräftelse på ett tillstånd och underlättar tillgången till en mängd olika medicinska medel för att göra en övergång till det andra könet (a.a.). Argentina vill så långt möjligt underlätta för transsexualla att genomgå juridiska och/eller fysiska förändringar utan att behöva vänta eller motivera sitt val. Mina svenska informanter betonar dock vikten av själva utredningstiden. Det är viktigt att förbereda personen för det som komma skall och alla är inte helt säkra och ångrar sig i framtiden.Enligt Foucault (2002) uttrycker sig makten över våra kroppar genom klassificeringar, vetenskap och lagar (a.a.). En lag som reglerar hurvida man är transsexuell eller inte skulle enligt Foucault beskrivas som en sådan maktapparat (a.a.). Maktaspekten är något som tydligt framkom i mina argentinska intervjer. Dessa informanter har en väldigt negativ inställning till att auktoriteter innehar makten att avgöra vem man är. De svenska informanterna är medvetna om att det är ett sätt att se på saken men själv väljer de att inte se det som att de har en maktposition. I stället ser de sig som guider som ger råd och stöd.Skillnader ser vi även i de olika kontexterna. Ett exempel är att Europa har ett väldigt stort intresse av att bedriva forskning, att allting ska vara forskningsbaserat. Forskning visar på att en utredningsprocess är positiv och att det ännu inte funnits utrymme för en uppföljning av lagen i Argentina. Dessutom finns det en ekonomisk aspekt involverad. I Sverige tycker man att det måste finnas indikationer för nödvändiga åtgärder för att sjukvården ska hjälpa till.Vidare kan en diagnos innebära avlastning från ångest och oro, en möjlighet att känna igen sig och sociala gemenskaper genom att vara kollektiviserande samt reducera ansvar från skam och skuld. Man blir begriplig för sig själv och för sin omvärld. / In May 2012, the first Argentine identity law was introduced, a law that allowed the change of both legal and physical sex. As in Sweden, the government covers these costs. However, there are some differences between the processes. In Sweden we require a diagnosis while in Argentina you do not have to justify your decision. The purpose of this study was to examine why the processes of gender investigation in Sweden and Argentina are so different, that is, the importance of diagnosing transsexualism or not. I have made a comparative study where I collected information about gender investigations in both countries. I collected my empiricism through interviews with activists and professionals within the LGBTQ area in both countries.Differences were found to be that Argentina considers the process of gender investigation and diagnosing transsexualism as discrimination and stigmatization while one in Sweden sees the medical and economic advantages. The power aspect was shown to be central when the Argentinian informants meant that Sweden has authorities that determine who you are. My Swedish informants perceive this as a confirmation of a state. Studies have shown that transsexuals suffer from weaker mental health than non-transsexuals. This is, for my Argentinian informants, a justification for reducing the process of diagnosis. Sweden, on the other hand, believes that the condition is due to the poor support during the gender investigation process.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats både globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillräknats heteronormativet har diskriminerats av samhället generellt, men även inom sjukvård och forskning. Ett resultat av heteronormen är att andra sexuella läggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvårdnadsarbetet möter allmänsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har därmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Denna empiriska studie är av kvalitativ design och datainsamlingen gjordes via enkät med en öppen frågeställning; Vi önskar ta del av dina goda, eller mindre goda, upplevelser i mötet med vårdpersonal inom svensk hälso- och sjukvård. Sampling skedde genom traditionell snowballing, elektronisk snowballing via Facebook samt genom affischering. Datainsamlingen skedde genom ett elektroniskt formulär via internet. Insamlad data från 18 informanter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från Lundman och Graneheim (2008). Resultatet representerade både goda och mindre goda upplevelser. Att bemötas med neutralitet och av fördomsfri personal lämnade respondenterna med nöjdhet och positiva upplevelser. Att bli exkluderad och obekräftad i sin identitet skapade negativa upplevelser, likaså att kränkas och få ett kränkande bemötande utifrån sin sexualitet eller identitet. Att som HBTQ- person utsättas för ett heteronormativt synsätt och bli värderad utifrån detta resulterade i mindre goda upplevelser. Negativa upplevelser kan skapas av en bristfällig eller dålig kommunikation, där språket, kroppsspråket och den skrivna kommunikationen bidrar. Överlag skapar dessa upplevelser en låg ställd förväntan på den vård som ges till HBTQ-personer, samt en ovilja att vara öppen med sin identitet i vårdsammanhang. / Lesbian, gay, bisexual, transgender and queer people (LGBTQ) has historically been stigmatized and neglected, both globally and in Sweden nationally. In general individuals not ascribing to heteronormativity have been discriminated in society, and in nursing care and research. A result of the heterosexual norm is that other sexual orientations and gender identities are regarded as abnormal. The nurse meets people belonging to the LGBTQ group on a daily basis, and knowledge of interaction is required. The purpose of this study is to investigate the experiences that LGBTQ people has gained in contact with health care personnel in Sweden. This empirical study is qualitative in design using one open question; “We wish to know your good or less good experiences in the encounter with health professionals in Swedish health care”. Sampling of respondents is by traditional snowballing, electronic snowballing through Facebook and by putting up posters. Data collection is by an electronic form on the Internet. Data from 18 informants is analyzed using qualitative content analysis based on Lundman and Granheim (2008). The results are presented in the domains good experiences and less good experiences. Experiences of neutrality and open-minded staff left the respondents satisfied and with positive experiences. To be excluded and unconfirmed of one’s identity created negative experiences, as well as being violated and receiving an offensive treatment based on one’s sexuality or identity. A less positive experience is being exposed to the heteronormative approach and being valued on the basis of this. A negative experience is created by a faulty or poor communication, influenced by verbal and body language and written communication information. These experiences create a low expectation of the care received by LGBTQ people, and unwillingness to be open about their identity in the context of healthcare provision.

Bakgrund: Äldre personer har större risk att drabbas av sjukdom vilket innebär ett ökat behov av omvårdnad. Hbtqi-personer världen över riskerar att utsättas för diskriminering samt upplever sämre hälsa än jämnåriga heterosexuella cispersoner. Sjuksköterskor upplever sig ha en bristande kunskap om hbtqi-personers specifika omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet var att belysa äldre hbtqi-personers upplevelser av omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom var: Upplevelser av diskriminering, Upplevelser av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelser av att tillämpa strategier samt Upplevelser av inkludering. Resultatet visade att äldre hbtqi-personer hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad. Faktorer som bidrog till upplevelser av diskriminering och upplevelser av okunskap hos vårdpersonal var heteronormativt förhållningssätt, bristande utbildning samt fördomar. Olika strategier tillämpades för att undvika diskriminering. Trots tidigare negativa erfarenheter av omvårdnad upplevde flertalet äldre hbtqi-personer inkludering av vårdpersonal. Empati och respekt var egenskaper hos vårdpersonalen som bidrog till en god relation och därmed god omvårdnad. Konklusion: Äldre hbtqi-personers upplevelser av diskriminering visar på att hälso- och sjukvården inte är jämlik. För att öka inkluderingen krävs ökad kunskap om äldre hbtqi-personers omvårdnadsbehov. / Background: Elderly people are at greater risk of falling ill, which means an increased need for nursing care. LGBTQI-persons worldwide are at risk of being discriminated against and experience poorer health than heterosexual cis people of the same age. Nurses feel they have a lack of knowledge about the specific nursing needs of LGBTQI-persons. Aim: The aim of this study was to shed light on older LGBTQI-persons’ experiences of nursing care. Method: A general literature review was conducted using an inductive approach where 14 qualitative articles and one mixed method article were analysed which resulted in four categories. Results: The categories that showed were Experiences of discrimination, Experiences of ignorance in healthcare workers, Experiences of applying strategies and Experiences of inclusion. The results showed that elderly LGBTQI-persons had both positive and negative experiences of nursing care. Factors that contributed to experiences of discrimination and experiences of ignorance among healthcare workers were heteronormative attitudes, lack of education and prejudice. Various strategies were applied to avoid discrimination. Despite previous negative experiences with nursing care, most elderly LGBTQI-persons experienced inclusion by healthcare workers. Empathy and respect were qualities of the healthcare workers that contributed to a good relationship and thus good nursing care. Conclusion: Elderly LGBTQI-persons experiences of discrimination show that the healthcare system is not equal. To increase inclusion, increased knowledge of elderly LGBTQI-persons nursing care needs is required.

This study aims to examine banks’ approaches in regards to granting mortgage loans to first-time buyers. Furthermore, first-time buyers’ perceptions and experiences throughout the process of getting approved for a mortgage will be studied. The study approaches the issue that refers to a theoretical framework of behavioral economics and discrimination theories. This study is conducted through a total of nine semi structured interviews. It is conducted with a qualitative method and a deductive approach. Furthermore, the study includes five first-time buyers' experiences and four banks’ guidelines when it comes to the process of approving loans to first-time buyers in south-west Sweden.     To answer the aim of the study, banks’ requirements and criterias, and first-time buyers perception has been studied. It has been made clear from previous studies that young people are being denied mortgage loans in more than half of the larger cities in Sweden. To study this conclusion, the approach of mortgage loans to first-time buyers has been researched. The results of the study showed that the banks’ approach and requirements differ from what first-time buyers perceive and the reality of  how the banks work. It has also been made clear that the respondents feel unfairly treated due to the majority of them being denied and not receiving an explanation.    During the execution of this study, it was explained by a mortgage loan officer that there is a confidentiality agreement within the bank sector. All answers have therefore not been fairly answered. Furthermore, the results showed that the fact that first-time buyers are being denied mortgages is evident. This study is of use for both younger people and banks, as well as anyone who is entering the housing market for the first-time.

Begreppet funkofobi är ett nytt fenomen i det svenska språket som är ett samlingsbegrepp för diskriminering och fördomar individer med funktionsnedsättning lever med. Syftet med den här studien är att belysa begreppet funkofobi utifrån hälso- och sjukvård. För att kunna besvara studiens syfte utformades tre frågor. Metoden för studien är en scoping studie för att kunna kartlägga tidigare forskning och besvara frågeställningarna. Resultatet för den här studien visar att funkofobi uttrycks inom fem områden inom hälso- och sjukvården. Dessa är: medvetenhet, utbildning och kunskap, fördomar och attityder, stigmatisering av funktionsnedsättningar och sämre tillgång till hälso- och sjukvård. / The term funkophobia is a new phenomenon in the Swedish language which is a collective term for discrimination and prejudices individuals with disabilities live with. The purpose of this study is to shed light on the concept of funkophobia from the perspective of healthcare. To be able to answer the purpose of the study design three questions. The method of study is a scoping study to be able to map previous research and answer the questions. The results of this study show that funkophobia is expressed in five areas of health care. These are: awareness, education and knowledge, prejudices and attitudes, stigmatization of disabilities and poorer access to health care.

This essay is about third-party sexual harassment. That type of harassment occurs when a person who isn’t employed by the company harasses an employee. It may be a customer, guest, client, patient or similar. Statistics show that sexual harassment by third parties is more common than sexual harassment by employers or colleagues. The purpose of this essay is to find out and analyze what regulation there is regarding the subject and whether the protection for employees against third parties is stronger or weaker in comparison to the protection that exists against employers and colleagues. The essay will also pay attention to sanctions to be able to compare the penalties in different laws. With an application of the legal dogmatic method, sources of law such as legislation, legislative history, case law, and doctrine have been analyzed to fulfill the purpose and answer the questions asked. Although third-party sexual harassment is more common than when the harasser is an employer or colleague, the legal investigation shows that the protection against third parties is insufficient. The protection against employers and colleagues, on the other hand, is both clearer and more solid. Despite the gaps in current regulation, the future seems bright. There is more than one proposal on how to make improvements in this area, both within Swedish, international and EU law.

Det har visats att homosexuella har sämre hälsa än övriga befolkningen, en bidragande orsak är diskriminering. Mer än en tredjedel av vårdpersonalen i Sverige skulle avstå från att vårda homosexuella om de fick valet. Syftet var att beskriva homosexuellas erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metoden utgjordes av en kvantitativ enkätstudie och distribuerats främst via sociala medier. Resultatet baseras på 66 st inkluderade enkäter. En öppen fråga har analyserats med manifest innehållsanalys och dess resultat har använts till att exemplifiera och validera det kvantitativa resultatet enligt mixad metod och triangulering. Resultatet visade att 50 % av informanterna, någon gång under de senaste tio åren, har upplevt negativt bemötande när de varit öppna med sin homosexuellitet vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien har också funnit att det är vanligare att de kvinnliga informanterna upplever negativt bemötande än de manliga informanterna. Tjugosju procent avstod från att berätta för hälso- och sjukvården om sin homosexualitet, då de var oroliga för att få en annan vård än om de inget berättar eller är oroliga för personalens reaktion. Fyrtiotvå procent skulle säga att de blev diskriminerade utifrån sin sexuella orientering. Diskussionen lyfter att de homosexuella i denna studie löper lika stor risk att diskrimineras när de besöker hälso- och sjukvården, som de gör i övriga samhället. En praktisk implikation av denna studie är att vårdpersonal behöver utbildning i frågor som rör homosexualitet, för att möjliggöra förbättring av vårdkvaliteten och folkhälsan för de homosexuella patienterna. / Homosexual's health has shown to be worst then the rest of the Swedish population. Discrimination is a part of that result. There has also been studies that show some nurses in Sweden would choose to refrain from nursing homosexual patients. The aim of this study is to describe homosexual's experiences of treatment in Swedish health care. The method used a quantitative questionnaire that has been distributed mostly through social media. An open question has been analysed with manifest content analysis and validates and exemplified the quantitative result according to mixed method and triangulation. The result shows that 50 % of the informants felt that they at some point during the latest ten years, been treated in a negative way in the Swedish health system, because they were homosexuals. We have found that women experience negative treatment more often than men. Twenty-seven percent of the informants would refrain from telling the healthcare personal that they were homosexual, because they were afraid to get another treatment or were afraid of the healthcare personals reaction. Forty-two percent would say they experienced discrimination in contact with the Swedish healthcare. The discussion shows that the homosexual informants in this study are at the same risk of discrimination as they are in rest of the society. One implication of this study is to educate nursing personal in question regarding homosexuality, to improve the quality of care and public health for the homosexual patients.