Background: Scientific studies often point towards poor treatment directed at people who include themselves as LGBTQ+ in their contact with healthcare. Patients are treated based on heteronormative views that reproduces gender as binary and stereotypical, where understanding of alternative gender affiliations and sexuality is limited. Purpose: The purpose of this study is to investigate healthcare counsellors experiences of a welcoming, respectful and professional treatment in the contact with healthcare for LGBTQ+ individuals. Method: Empirical material has been collected through six semi-structured interviews with healthcare counsellors. Results: The results indicate challenges for healthcare professionals regarding the perceived heteronormative views that characterizes the healthcare system. Healthcare counsellors describe a great importance in their efforts to create an inclusive approach in the meeting with the patients, but that there are general shortcomings in healthcare that could derive from the lack of knowledge about LGBTQ+ needs and lack of norm-critical openness.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en kronisk virusinfektion och ett globalt hälsoproblem. I samhället idag är kunskapen om hiv fortfarande bristande och det förekommer negativa attityder och fördomar mot personer med hiv. Att leva med hiv innebär en ökad risk för stigma och en särskilt utsatt grupp är hiv-positiva kvinnor, där en av tre har upplevt diskriminering relaterad till sin hiv-status, sexualitet och reproduktiva hälsa inom hälso-och sjukvården. Hiv-relaterat stigma har en negativ effekt på smittspridningen och främjandet av god hälsa hos patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som lever med hiv upplever stigma och diskriminering inom hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 kvalitativa originalartiklar från databaserna Pubmed och Cinahl kvalitetsgranskades. Fundamentals of care användes som teoretisk referensram. Resultat: Fyra olika teman identifierades från upplevelserna av stigma och diskriminering inom hälso-och sjukvården: ojämlik och otillräcklig vård, integritetskränkning, rädsla hos vårdpersonal och dåligt bemötande av vårdpersonal. Konsekvenser av stigmatisering och diskriminering visade sig leda till psykisk ohälsa, minskad följsamhet till behandlingar och minskat förtroende till vården vilket leder till ett undvikande att söka vård hos patientgruppen.  Slutsats: Upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso-och sjukvården hos kvinnor som lever med hiv grundar sig främst i negativt bemötande från vårdpersonal och särbehandlande vårdrutiner. Därför är det av stor betydelse att undervisa om hur hiv smittar och upplysa vårdpersonal om stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva patienter för att öka patientgruppens livskvalitet och välmående. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic viral infection and a global public health issue. The lack of information about HIV in todays’ society has resulted in negative attitudes and prejudices against people living with HIV. One out of three women living with HIV have experienced discrimination in health care related to their HIV status, sexuality and reproductive health. Stigma negatively affects the well-being and health of patients living with HIV as well as it increases the spread of the virus.  Aim: To investigate how women living with HIV experience stigma and discrimination in health care.  Method: A literature review based on 11 qualitative original articles collected from the databases Pubmed and Cinahl was conducted. The framework Fundamentals of Care was used as a theoretical model. Results: Four different themes were identified: unequal and insufficient care, violence of integrity, fear within health care staff and bad treatment. The consequences of experienced stigma and discrimination were shown to be mental illness, lack of confidence to the health care system, retention in care and adherence to treatment.  Conclusion: The experiences of HIV-related stigma and discrimination in health care was mainly caused by bad treatment from health care workers and discriminatory routines within the health care system. It is of great importance to educate health personnel about the transmission of HIV and raise awareness about HIV-related stigma and discrimination in order to increase the well-being and quality of life for patients living with HIV.

Bakgrund: Könsdiskriminering påverkar kvinnors liv, ekonomi och hälsa, över hela världen. Hälso- och sjukvården har en etisk obligation att likvärdigt behandla patienter och framförallt sjuksköterskan via dess koder och professionalitet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av könsskillnader inom hälso- och sjukvård för kvinnor. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från ett feministiskt Standpoint Theory ramverk. Kvalitativa såsom kvantitativa artiklar används. Resultat: Olika nivåer och instanser av sjukvården präglas av könsskillnader som negativt påverkar kvinnor. Områden såsom smärta, medicinering, psykiatri och akademi har någon form av könsdiskriminering i sig. Konklusion: Orsaken till könsskillnaderna anses vara normativt tankesätt, misogyni och ett androcentriskt system på vården. Sjuksköterskor har en etisk och laglig plikt att förhindra negativa könsskillnader och bias för att bredda sitt helhetsvårdande perspektiv. / Background: Discrimination on the base of gender affects the economy, lives and health of women, all over the world. Health care as an institue possesses a legal and ethical obligation to deliver indiscriminate care and especially registered nurses. Aim: The aim of the study is to examine the presence of gender differences in health care of women. Method: A literature review—with the approach of induction—that works within the feminist Standpoint Theory’s framework. The study utilize both qualitative and quantiative data from other academic literature. Findings: Gender differences that negatively affect women was found to be present in a variety of settings and levels of health care. Examples of these areas were pain, mediciation, psychiatry and academia. Conclusion: The cause behind the results could be ascribed to normative thinking, mysoginy and systemic androcentrism. Registered nurses have an ethical duty to prevent gendered differences and biases that negatively impact women in health care. It would also broaden their holistic caring perspective.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar såväl i Sverige som globalt. Hiv är en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och är brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering är påtagligt i hela världen och skapar hinder för prevention, god vård, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Ett granskningsprotokoll användes för att bedöma kvalitén på studierna. Som teoretisk referensram användes Goffmans teori om stigma. Resultat: Resultatet visade att stigmatisering av hiv-positiva inom sjukvården manifesterades på olika sätt. Fyra teman kunde urskiljas: brist på konfidentialitet, bemötande, bristande vård och moraliska attityder. Exempel på dessa beskrevs av hiv-positiva som avslöjande av hiv-status, subtila tecken på ogillande, försämrad eller nekande till vård, skuldbeläggning och fördömande attityder. Slutsats: Genom att uppmärksamma vad den hiv-positiva upplever som stigmatiserande kan sjuksköterskan bli mer medveten om hur hon/han inte bör bete sig och göra vården och omvårdnaden bättre för dessa patienter. / Background: The number of people living with hiv is increasing in Sweden and world wide. Hiv is a disease associated with a socially unaccepted behavior and is widely stigmatized. Hiv-related stigma and discrimination is manifested all over the world and constitute barriers for prevention, health care, treatment and support. Aim: The purpose of this literature review was to examine hiv-positive person’s experience of stigma and stigmatization within health care. Method: A literature review based on eight qualitative and three quantitative studies were carried out. The article search was carried out through the databases PubMed, Cinahl and PsychInfo. A review protocol was used to estimate the quality of the studies. As a theoretic frame of reference Goffmans theory on stigma was used. Result: Findings showed that hiv-stigma within health care were manifested in different ways. Four themes were distinguished: breaches of confidentiality, approach, insufficient care and moralizing attitudes. Examples of these themes was described by hiv-positive persons as disclosure, subtle signs of disapproval, substandard or denied care, blaming and judging attitudes. Conclusion: By acknowledge what hiv-positive persons perceive as stigmatization the nurse can be more aware of how to avoid this kind of behavior and improve the nursing care for these patients.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar. Opinionsundersökningar genomförda i Sverige under 1990-talet utgör analysens bas.

Background: Discrimination against women occurs throughout society but is particularly problematic in healthcare situations as it affects the right to health and access to healthcare. Nurses play a crucial role in protecting patients’ integrity and advocating for social justice and equality. Aim: To describe women's experiences of discrimination in contact with healthcare professionals. Method: The study design consists of a qualitative literature review. Data analysis was conducted using Braun and Clarke's thematic analysis method (2006). Results: The analysis resulted in three main themes and five subthemes. The main themes identified were: Being powerless and vulnerable, Imbalance in power relations between patients and healthcare professionals, and Reduced access and participation in healthcare. Subthemes: Not being heard or taken seriously, Feeling powerless, Being belittled and devalued leads to a sense of dehumanization, Healthcare professionals' actions lead to shame and blame and The complexity of intersectionality. Conclusions: The study demonstrates extensive discrimination where women experience, they are not taken seriously or listened to. Discrimination results in women having poorer health outcomes. Suggestions for further research: To get a deeper understanding of why discrimination still occurs and how it can be avoided in the future. / Bakgrund: Diskriminering mot kvinnor förekommer i hela samhället men är särskilt problematiskt i vårdsituationer eftersom det påverkar rätten till hälsa och tillgång till sjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att värna patientens integritet och agera för att främja social rättvisa och jämlikhet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av diskriminering i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studiens design består av en kvalitativ litteraturöversikt. Dataanalysen gjordes utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod (2006). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och fem subteman. De huvudteman som identifierades var: Att vara maktlös och sårbar, Obalansen i maktrelationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal och Försämrad tillgång och delaktighet i vården. Subteman som identifierades var: Att inte bli hörd eller tagen på allvar, Känslan av maktlöshet, Att bli förminskad och nedvärderad leder till en känsla av avhumanisering, Sjukvårdspersonalens agerande leder till skam och skuldbeläggande och Intersektionalitetens komplexitet. Slutsatser: Studien visar på en omfattande diskriminering där kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar eller lyssnade på. Diskrimineringen resulterar i att kvinnor får sämre förutsättningar till god hälsa. Förslag på fortsatt forskning: Fördjupa förståelsen kring varför diskriminering fortfarande förekommer och hur det kan undvikas i framtiden.

Tidigare forskning tyder på att samhällets stereotypa könsroller är i förändring där beskrivningen och porträtteringen av manligt och kvinnligt rör sig närmare varandra. Samtidigt har Sverige fortfarande en mycket könssegregerad arbetsmarknad vilket innebär att män och kvinnor är uppdelade i olika branscher och yrken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den eftersökta ledaren i jobbannonser från mans- respektive kvinnodominerade branscher porträtteras, samt hur denna gestaltning skiljer sig åt mellan de olika branscherna. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning om hur könsroller framställs och tidigare forskning som berör vilka konsekvenser arbetsmarknaden kan få av könskodade formuleringar i jobbannonser. Dessutom appliceras Erving Goffmans rollteori för att få djupare insikter i hur samhälleliga förväntningar om kön formar porträtteringen av den eftersökta ledaren inom mans- respektive kvinnodominerade branscher. Slutligen tillämpas teori om diskriminering för att bidra med förståelse kring hur könsstereotyper kan skapa och upprätthålla den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden. Studiens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning och teorier som omnämns i studien. I vårt studieresultat framträder en könsstereotyp beskrivning av den eftersökta ledaren för respektive bransch; en eftersökt ledare inom kvinnodominerade branscher beskrivs med feminina drag, medan en eftersökt ledare inom mansdominerade branscher beskrivs med maskulina attribut. Däremot observerar vi relationsorienterade förmågor i beskrivningen av ledare från mansdominerade branscher. Detta kan förklaras med att de stereotypa könsrollerna har förändrats där den manliga könsrollen intar feminina egenskaper eller att diskursen kring ledarskap har förändrats. Studien kan tillföra ett nyanserat komplement kring hur könsstereotyper porträtteras i jobbannonser och hur dessa könsstereotyper påverkar den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige.

Syfte med denna magisteruppsats är att överskådligt undersöka hur polisprogrammen förlagda vid de fem olika lärosäten och högskolorna/universiteten i Sverige: Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet i Växjö, Malmöuniversitetet, Södertörns högskola samt Umeå universitet utbildar polisstuderande inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism. Vidare syftar denna magisteruppsats till att utreda hur utbildningarna för polisprogrammen skiljer sig åt när det gäller det valda områden. En enkätundersökning sändes till lärarna vid respektive lärosäte. Resultaten visar på varierande svar bland lärosäten men huvudresultat är att utbildning inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism är bristfällig, mer utbildning behövs inom området. / The purpose of this master's thesis is to clearly examine how the police educations located at the five different universities in Sweden: The University of Borås, Linnaeus University in Växjö, Malmö University, Södertörn University and Umeå University educate police students in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism. Furthermore, this master's thesis aims to demonstrate how much the education for the police programs differs for the selected subject areas where a survey aimed at the teachers at the respective higher education institution was sent out and where it could be made visible to a large extent the varying answers together with the comparison of the course content from the respective higher education institution. The overall results of both my survey and also previous related research show that education in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism is poor in the public sector in general and that more education is generally needed due to Sweden's changed demographics over time.

Problemformulering: Ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv är det relevant att beakta att stöd på arbetsplatsen kan fungera som en buffert mot de negativa hälsoeffekterna av graviditetsrelaterad diskriminering. Det finns dock begränsat med forskning om vilket specifikt stöd gravida individer önskar på arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilket socialt stöd som förvärvsarbetande kvinnor önskar på sin arbetsplats under graviditet. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som hade erfarenhet av att vara anställda under graviditet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Studiens resultat visade att emotionellt stöd från arbetsgivare och kollegor var av särskild vikt för det sociala stöd som gravida arbetstagare önskade. Dessutom identifierades information och arbetsanpassningar på arbetsplatsen som viktiga aspekter av det önskade sociala stödet.  Slutsats: Acceptans från arbetsgivare och kollegor är en förutsättning för att kunna arbeta under graviditeten. Arbetsgivare brister i sitt sociala stöd gentemot gravida arbetstagare och bör därför förbättra sitt arbetsmiljöansvar. Arbetsgivare bör använda sina empatiska egenskaper för att bättre tillgodose gravida arbetstagares önskemål om emotionellt stöd. / Aim: The aim was to investigate and describe the social support that employed women desire in their workplace during pregnancy. Method: This study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Five semi-structured interviews were conducted with women who had experience of being employed during pregnancy. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified. The study results indicated that emotional support from employers and colleagues was particularly important for the social support desired by pregnant employees. Additionally, information and workplace accommodations were identified as important aspects of the desired social support. Conclusion: Acceptance from employers and colleagues is a prerequisite for being able to work during pregnancy. Employers often lack sufficient social support for pregnant employees and should therefore improve their workplace responsibility. Employers should utilize their empathic qualities to better accommodate pregnant employees' desires for emotional support.

I denna uppsats undersöks huruvida diskurser som berör funktionsnedsättningar har förändrats mellan tidsperioderna 1850–1860, 1920–1930 och 2000–2010. Vidare undersöks även hur rollen som någon med funktionsnedsättning har förändrats jämfört med det som setts som normalt. Detta görs genom att analysera tidningstexter med hjälp av ramverket diskurshistoria, där fyra diskursiva strategier har formulerats och analyserats. Uppsatsens resultat visar att funktionsnedsättningar och normativa funktionsförmågor är två koncept som är sammanflätade, som inte kan skapas självständigt då det som anses avvikande behöver beskrivas med referens till idealet. Vidare ser vi att benämningar först behandlade de med funktionsnedsättningar som en stor grupp, där enskilda individers identiteter behandlats som irrelevanta, medan de med normativa funktionsförmågor istället enbart benämnts som individer. Detta har i senare tider ändrats till att nästan uteslutande beskriva de med funktionsnedsättningar som individer där gruppen fått allt större talan, med mer utrymme att lyfta orättvisor. Detta gör även att de egenskaper som de normfungerande tillskrivs ändrats från enbart positiva egenskaper, som t.ex. bildade, till även mer negativa, som t.ex. blyga. De med funktionsnedsättningar beskrivs dock genom samtliga tidsperioder med flera olika negativa egenskaper, där de i senare tidsperioder får allt mer utrymme att kritisera och ifrågasätta dessa. Genom materialet kan vi även se att flera olika kategoriseringsgrunder som kön, klass, fysik och tidigare erfarenhet av funktionsnedsättningar blir relevanta då de kan påverka människors diskursiva roll. Någon av en högre social klass, men med funktionsnedsättning, benämns till exempel med mer formalitet än övriga i gruppen och någon med funktionsnedsättning men med en annorlunda fysik än idealet kan påverka rollkonstruktionen genom att de tilldelas egenskaper relaterade till kategoriseringsgrunden fysik. Även tidigare erfarenhet av funktionsnedsättningar som någon med en normativ funktionsförmåga kan göra att ens roll konstrueras annorlunda då man bland annat beskrivs som mer accepterande, mindre ängslig men även att erfarenheten leder till en viss social utsatthet där dessa också avviker från det normala genom att indirekt associeras till de med funktionsnedsättningar. Slutligen ser vi även flera tecken på att de diskursiva rollerna omvandlas utan att tas bort, bland annat genom att man på olika sätt visar sin ståndpunkt gentemot olika värderingar, idéer och tolkningar och på så sätt utmanar gamla idéer och tolkningar samt introducerar nya. Sätten detta gjorts på har dock förändrats, då man i tidigare år mestadels har distanserat sig från gamla idéer och närmat sig nya för att i senare tidsperioder omtolka gamla idéer samt kritisera språkanvändning allt mer explicit. I senare år blir det även tydligt att man inte bara kritiserar språket utan även diskurser, rollkonstruktioner och sådant som förtryck och mobbning.