Bakgrund: En av tio grundutbildade sjuksköterskor i såväl Sverige som globalt ärmän. Sjuksköterskeyrket har sedan Florence Nightingales inträde i historien byggtpå värden som innehar kvinnligt kodade attribut. Då män befinner sig i dennayrkesroll uppstår en sorts obalans som kan beskrivas som en form av genusyrsel.Genusyrsel innebär ett behov av att stabilisera mansrollen i dennakvinnodominerade kontext. Här finns skäl att tro att olika former av särbehandlingav sjuksköterskor som är män uppkommer. En bärande del för sjuksköterskan äratt kunna ge personcentrerad vård. Detta möjliggörs genom att skapa terapeutiskarelationer till patienter. På dessa relationer kan genusstrukturer ha en påverkan.Syfte: Att undersöka upplevelser av könsbaserad särbehandling hossjuksköterskor som är män. Metod: En litteraturstudie med induktiv studiedesignoch kvalitativ metod. I resultatet har kvalitativa och empiriska studier analyseras.De har tagits fram genom systematisk litteratursökning ur deomvårdnadsorienterade databaserna CINAHL och PubMed och studierna hardärefter genomgått en kvalitetsgranskning. Ny kategorisering och tematisering avmaterialet har utförts enligt en innehållsanalys. Resultat: 14 kvalitativa studierhar analyserats och ur dessa framträdde tre teman som relaterades till syftet:“Premiering av den manliga sjuksköterskan”, ”Skeptiskt eller respektlöstbemötande” och ”Fördomar om den manliga kroppen”. Ur dessa teman framkomelva kategorier. Slutsats: Sjuksköterskor som är män upplevde särbehandling sombåde ledde till känslor av uppskattning och bekräftelse, men också känslor avutanförskap och marginalisering. Särbehandling kunde både underlätta ochförsvåra vid omvårdnadssituationer. / Background: One of ten undergraduate nurses in Sweden and globally are men.Since Florence Nightingale’s entry into history, the nursing profession has beenbased on values that hold female-coded attributes. When men are in this role, animbalance occurs, that can be described as a form of gender dizziness. This implies a need to stabilize the male role in this female-dominated context. There isreason to believe that different types of special treatment of male nurses occur. Acrucial part of the nursing profession is to be able to provide person-centered care.This is made possible by creating therapeutic relationships with patients. Genderstructures can affect these relationships. Aim: Explore male nurses’ experiencesof gender based special treatment. Method: A literature review with an inductivestudy design and qualitative method. Qualitative and empirical studies wereanalyzed in the result. They were found through a systematic literature search inthe nursing-oriented databases CINAHL and PubMed. Thereafter they underwenta quality review. The material was thereafter categorized and thematizedaccording to a content analysis. Result: 14 qualitative studies have been analyzedand three themes related to the aim emerged: “Rewarding of the Male Nurse”,“Skeptical or Disrespectful Treatment” and “Prejudices About the Male Body”.From these themes, 11 categories emerged. Conclusion: Male nurses experiencedspecial treatment that led to feelings of appreciation and affirmation, but alsofeelings of alienation and marginalization. Special treatment could both facilitateand complicate nursing situations.

The thesis aims to analyze the conflict of rights between the employer's right to prohibit religious manifestations in the workplace and the employee's religious freedom. The essay is written using the legal dogmatic method consisting of for example law, judicial principles, and court decisions. The protection of religious freedom and religion as a ground for discrimination is described in the thesis. Furthermore, the employer's rights are described, referring to the employer’s right to work management and freedom of trade. Through practice and the European convention on human rights (ECHR), it can be stated that religious freedom is not absolute, and it can be restricted. For a restriction to be justified, a legitimate purpose and a necessary and proportionate measure is required. What is defined as proportionate measures may differ between states regarding its Margin of Appreciation. It can as well be stated that there is a difference between manifesting religion by religious symbols and other forms of manifestation. Symbols are more visible and can therefore make a stronger first impression in the workplace.

I den här studien undersöks språklig diskriminering av muslimer i tre dagstidningstexter.  Syftet är att undersöka om och hur diskriminering realiseras i texten på olika nivåer. Stu diens frågeställningar är: Förekommer exempel på språklig diskriminering gentemot mus  limer vid en granskning av epitet? Vilka grundantaganden om islam och muslimer blir  synliga vid en granskning av texternas referensbindning, propositioner och presuppositio ner? Vilka föreställningar om islam och muslimer reproduceras genom texternas språk handlingar?   Materialet utgörs av tre ledartexter i svenska dagstidningar samt texter som kom menterar eller kommenteras av de tre ledartexterna. Det teoretiska och metodologiska  ramverket är kritisk diskursanalys. Resultatet visar att språklig diskriminering framför allt  förekommer i texternas propositioner, presuppositioner och språkhandlingar. Ett ”vi och  dem” framträder där ”våra” dåliga sidor tonas ned eller döljs och ”deras” förstärks och  framhävs. Västerländska ideal och värderingar utgör en måttstock enligt vilken muslimer  hierarkiseras. På samma gång antas muslimer utgöra en homogen grupp utan inbördes  skillnader.

This paper presents a quantitative study of trust in the Swedish judiciary among minority and majority ethnic groups in Sweden. Using data from European Social Survey, with 1539 Swedish respondents,the aim of the study is to examine how factors such as belonging to a minority ethnic group,discrimination and gender affects the trust in the legal system and the police. Other variables included are age, social trust, and level of education. Previous research suggests that minority ethnic groups have lower levels of trust in the police and legal system, and that discrimination directly affects the level oftrust negatively. By examining these factors using multivariate regression analysis, this thesis seeks toexplain how these mechanisms together have the effect on the correlation between ethnicity and trustin the judiciary. The theoretical framework of the study is mainly the procedural justice model. Furthermore, an intersectional analysis is uses to examine the effect of gender and ethnicity combined.The results of the study suggest that there is no correlation between belonging to a minority ethnic groupand trust in the judiciary. However, being subjected to ethnic discrimination has shown to be the factor that affects the trust the most, even when the other variables are controlled for. It has also been shown that gender has an impact on the effect of ethnicity on trust in the judiciary where women of ethnic minorities tend to have lower levels of trust than men of ethnic minorities do. In addition to that, nosignificant results regarding the effect of gender discrimination and trust were found. Finally, this studyconcludes that ethnic discrimination affects the trust negatively, regardless of the other variables. Recommendations for future studies of discrimination and intersectionality are discussed.

This study investigates the news media coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter, the two major newspapers in Sweden, surrounding narcotics. We investigate the relationship between the hegemony in Swedish drug-policy and news reporting, to examine whether a larger cultural hegemony can be said to exist. The existence of a larger cultural hegemony depends upon social institutions, such as news media, reproducing the values of a political hegemony. We have chosen a discourse-theoretical framework, where hegemony, ideology and discourse are central concepts. Our theoretical framework also includes broader concepts and theories from the field of journalism studies, such as agenda setting and news values. The study contains both a quantitative and a qualitative analysis, to examine different aspects of news coverage of narcotics. Our methodological approach is based on Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) and is largely operationalized using Carvalho’s (2008) methodological template, with analytical tools borrowed form Boréus (2005), Cohen (2002) and Christie & Bruun (1985). Our analysis shows that news coverage of narcotics in the second half of 2020 in Aftonbladet and Dagens Nyheter is heavily dominated by crime-reporting, where law enforcement agents and narratives are given great amounts of framing power, which in turn reproduces the hegemonic values of Swedish drug policy, which promotes a juridical discourse in relation to drug-related problems. Previous research has found that Swedish drug policy is largely influenced by moral values rather than scientific research, which reflects our study’s findings of a higher prevalence of a moral discourse over a medical discourse. Lastly, there is an almost total absence of a recreational discourse in our material. These findings demonstrate how the hegemonic values of Swedish drug policy are reflected in the news media, which could point to the existence of a larger cultural hegemony in relation to narcotics in Sweden. However, the qualitative analysis also highlights examples where a high degree of interdiscursivity can be distinguished, which could point to a challenging of hegemonic values in Swedish drug policies.

In 1966 Sweden ratified the international Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination therefore they have undertaken a number of obligations. To this day, however, they have not fully fulfilled those obligations. According to numerous media reports and scientific research, Sweden is still troubled by institutional discrimination and institutional racism. This institutional discrimination and institutional racism develop conditions in which injustice and inequality can thrive. There is nevertheless not much research done on how this can be understood in relation to different forms of oppression and whiteness in Sweden. The purpose and ambition of this study is thus to unravel the institutional discrimination and racism in Sweden today, conclude how it can differ depending on what form of oppression that is manifested, and how the whiteness norms affect the institutional structures. To be able to conclude how oppression and whiteness is manifested today the study applies a descriptive method and determines that the institutional discrimination and institutional racism is still very present. The whiteness and the different forms of oppression continue to operate implicitly and shape the framework that the Swedish society lives within, upholding the conditions in which injustice and inequality can thrive.

Bakgrund: I Sverige finns ungefär 40 000 transpersoner. Det finns lagar och riktlinjer som som ska skydda alla mot diskriminering och garantera vård på lika villkor. Rådande normer som bygger på ett cisnormativt samhälle kan påverka bemötande av transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av bemötande av den legitimerade sjuksköterskan inom hälso- och sjukvården. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021). Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: Kunskap om transpersoner som utgörs av tre underkategorier; Att känna sig utesluten från vården som utgörs av två underkategorier samt Positiva erfarenheter vid kontakt med hälso- och sjukvården. Konklusion: En övervägande majoritet transpersoner rapporterar om diskriminering i hälso- och sjukvården. Det står klart att etiska koder och lagar inte alltid följs. Under dessa konkreta problem finns även ett strukturellt problem i att cisnormativiteten är så pass förhärskande att de negativa erfarenheter transpersonerna rapporterar om fortskrider så sent som 2022. / Background: There are about 40 000 transgender people in Sweden. There are laws and guidelines in Sweden that are meant to protect everyone from discrimination and guarantee health care on equal terms. Societal norms based on a cis normative population at large may affect the treatment that transgender people experience. Aim: The purpose of the literature review was to compile transgendered peoples’ experiences of treatment and attitude from nurses in health care. Method: The qualitative study was based on thirteen scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data was analysed according to Popenoe et al (2021). Results: The results consist of three categories: Knowledge about transgender people which consists of three subcategories; To feel excluded from health care which consists of two subcategories, and Positive experiences in health care. Conclusion: A majority of transgender people report experienced discrimination in health care. It is clear that ethical codes and laws aren't always abided by. Underneath these problems lies a structural problem in that cis normativity is so prevalent that the negative experiences transgender people suffer continues in 2022.

Purpose: The purpose of the study is to chart practitioners' views of an anonymous recruitment.    Method: To study our chosen phenomenon of anonymous recruitment, a case study has been employed to focus on a specific phenomenon, which we have approached through unstructured interviews. As the nature of our study is empirical, an inductive research approach with a qualitative research method has been used.  Conclusion: The study shows that practitioners who applied an anonymous recruitment method perceive that it provides several benefits. It has been demonstrated that the process contributes to a more objective, fair, and time-efficient talent acquisition by forcing a larger focus on a profile of demands. It also indicates an increase in diversity within the organization when implemented alongside a diversity mindset. Simultaneously, anonymous recruitment enhances the company's reputation and improves the inevitable gut-feeling in decision-making.

Många kvinnor går igenom klimakteriet medan de befinner sig i arbetslivet. Tidigare forskning visar att symtom i samband med klimakteriet kan leda till utmaningar för arbetande kvinnor och ha en negativ effekt på produktivitet och arbetsförmåga (Griffiths et al. 2013; Rees et al. 2021; D’Angelo 2022). Regeringen (2023) har gått ut med att människor kommer att behöva stanna kvar längre inom arbetslivet framöver, vilket innebär att det blir allt viktigare att skapa goda förutsättningar för att alla arbetstagare ska hålla ett helt arbetsliv. Vår studie syftar till att öka förståelsen för hur kvinnor upplever klimakteriet i samband med arbetslivet och att undersöka vilket stöd som skulle hjälpa dem och ge dem möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Vi utgår från tre frågeställningar för att besvara syftet med studien. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning inom ämnet samt relevanta begrepp som kan analyseras i relation till klimakteriet i arbetslivet. De teoretiska begreppen är hållbart arbetsliv, arbetsanpassning, inkludering samt diskriminering. Vårt empiriska material består av åtta genomförda intervjuer där samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysarbetet. Urvalet för studien har varit respondenter som i någon utsträckning förvärvsarbetar då klimakteriet ska sättas i relation till arbetslivet. För att analysera det insamlade materialet har vi skapat teman genom att sammanställa samtliga intervjusvar under de begrepp som redovisas i teorin. Studiens resultat visar att kvinnorna har övervägt att gå ned i arbetstid, byta yrke eller att de redan har lämnat en arbetsplats på grund av besvär i samband med klimakteriet. Resultatet visar även att de har sjukfrånvaro från sina arbetsplatser, samt att de saknar stöd och anpassningar relaterade till klimakteriet och den ohälsa det kan medföra. Studien visar att arbetsgivare kan stötta kvinnor i klimakteriet genom lämpliga arbetsanpassningar, men även genom kunskapsspridning och att ämnet lyfts på arbetsplatserna. Vår slutsats är att det behövs en ökad kunskap inom området och att hur kvinnliga medarbetare kan påverkas av klimakteriet behöver lyftas genom utbildningar på arbetsplatserna både bland chefer och medarbetare.

Kvinnor har länge varit underrepresenterade i svenska börsnoterade bolagsstyrelser. I Sveriges närområde har länder adresserat detta genom att lagstifta om könskvotering, men i den svenska kontexten har detta inte fått stöd. Istället har samma mål lyfts fram i icketvingande regleringar. Beror den skeva könsfördelningen på diskriminering finns stöd för motverkande insatser för att nå samhällsoptimum, både på ett jämställdhetsplan och för företags konkurrenskraftighet. Denna studie undersöker vad effekten av revideringen av Svensk kod för bolagsstyrning har haft på andelen kvinnor i större svenska börsnoterade bolagsstyrelser, samt om det finns en effekt av en ökad andel kvinnor i svenska börsnoterade bolagsstyrelser på företags lönsamhet samt ESG och ESGC (hållbarhetsmått), vilket i synnerhet är intressant i relation till att kvinnor historiskt sett utelämnats från styrelseposter. Med hjälp av en Difference-in-Differences metod och en instrumentvariabelmetod, på ett paneldata om 53 svenska företag för åren 2012, 2013 och 2019, finner vi att revideringen av koden ökade andelen kvinnor med 10,37% på 0,1% signifikansnivå, medan någon positiv eller negativ effekt av ökad andel kvinnor på lönsamhet och ESG/ESGC inte går att fastställa.