Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Skolan har ett tydligt uppdrag att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Hur arbetet specifikt ska gå till är dock upp till varje enskild verksamhet utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Studien ämnar att undersöka tolkningar och problematiseringar i och med skolans antidiskrimineringsarbete samt vilken antidiskrimineringspolicy som möjliggörs eller omöjliggörs genom de problem framställningar som återfinns. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett poststrukturalistiskt och diskursanalytiskt samt normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och Bacchis (2009) WPR-analysverktyg. Resultatet visar på att skolornas undersökande, förebyggande och främjande arbete främst fokuserar på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt på förekomsten av kränkande behandling, snarare än på risker för diskriminering eller hinder för elevers lika villkor och möjligheter. I skolornas arbete och problemframställningar saknas ett normkritiskt-, intersektionellt- och maktperspektiv. Därmed ses inte rektorer, pedagoger och skolans verksamhet som en del av problematiken som behöver inkluderas i arbetet mot diskriminering och ojämlika villkor. Problemen framställs också genomgående som ”någon annans problem” eller som icke förekommande. Beroende på de problem representationer som görs skapas skilda möjligheter och begränsningar för att uppnå det mål som aktiva åtgärder idag syftar till. Skolornas tenderar här riktar in sig på effekterna av problemen, snarare än på problemet i sig och det reaktiva arbetet blir i högutsträckning styrande.

This study explores how constructivism's view of we and them have affected Belgium and France in the 1994 genocide in Rwanda, as well as how their actions with a starting point in soldairty affected UN's actions during the genocide in Rwanda. With a qualitative text analysis and a constructivist reading, official documents from the UN are analysed. The analysis shows that Belgium, France and the UN based on a constructivist reading, act because the feeling of we and them, which results in Belgium recalling their troops in Rwanda as well as their cooperation with France in the humanitarian rescue of foreign citizen which were based in Rwanda in the start of the genocide. The humanitarian rescue as well as the recalling of troops, could with a starting point in constructivism, explain that they acted from a we point of view and that they saw the citizens of Rwanda as them, which they did not feel solidarity to. With no solidarity, they did not act as if Rwanda and the UN, France and Belgium represented a we with a similar identity. The study also discusses the complexity in trying to explain different causes and reasons to someone's behaviour and that the research question itself is complex and could be explained in many perspectives. But in the conclusion the study answer the research question, that a perspective with the feeling of we and them could explain why France, Belgium and the UN acted in that way in the geoncide in Rwanda.

Denna rapport handlar om Vivalla och den socioekonomiska segregationen som finns iområdet. För att studera närmare och få svar på frågor rörande hur den socioekonomiskasituationen ser ut, vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för denna typ avsegregation och vilka insatser Örebro kommun gör för att skapa en integrerad stad, har viarbetat med olika metoder som intervjuer med ÖBO och Partnerskap Örebro samtinnehållsanalys av fördjupad översiktsplan av Vivalla. Vår teoretiska del, som är grunden tillrapporten och basen till hur vi har gått tillväga för att finna svar på våra frågeställningar, harbestått av olika teorier och begrepp som på ett eller annat sätt går hand i hand. teorier somstrukturella processer, social hållbarhet, sociala utmaningar, socioekonomisk segregation ochintegration.Vi har genom både teoridelen och empiridelen fått svar på våra frågeställningar och resultatetblev att det är olika samhällsgrupper och aktörer som styr de strukturella processerna som ärgrundorsaken till socioekonomisk situation. Örebro kommun arbetar på olika sätt för att brytaupp segregationen i Vivalla och nämner även hur de ska skapa en integrerad stad i denfördjupade översiktsplanen för Vivalla och Boglundsängen. Partnerskap Örebro och ÖBO ärockså två andra aktörer som arbetar för att utveckla området och skapa en integrerad stad.När vi intervjuade tjänstemän från dessa två verksamheter berättade de om vilka insatser degör och hur utvecklingen har sett ut hittills. Genom tidigare forskning som presenterats i vårteoridel och empiridelen som vi samlat in kunde vi dra slutsatser om hur de människor sombor i de socioekonomiskt segregerade områdena påverkas på olika sätt. Beroende på vilkensamhällsgrupp människor tillhör blir konsekvenserna olika. Till exempel påverkas unga ideras skolgång negativt medan äldre gruppen påverkas mer ekonomiskt. Människor bli alltsåbegränsa till exempel på arbetsmarknaden eller de har sämre förutsättningar i skolan på grundav sin socioekonomiska situation.

Bakgrund: Personer som lider av psykisk ohälsa upplever stigmatisering i olikasammanhang. Det finns varierande faktorer som påverkas av stigmatisering hospersoner som lider av psykisk ohälsa vilket leder även till upplevelser avdiskriminering hos dem. Stigmatisering är ett vanligt förekommande problem isamhället vilket medför konsekvenser hos dem.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva faktorer relaterade till stigmatiseringav samt dessa konsekvenser för personer som lider av psykisk ohälsa utanförpsykiatrin.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapligaartiklar söktes fram utifrån syftet som sedan analyserades och sammanställdes tillresultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod.Databaserna CINAHL och PsycINFO användes som sökmotorer.Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier. “Livskvalitet” där beskrivskonsekvenser av stigmatisering på livskvalitet. “kulturella och sociodemografiskafaktorer” där diskuteras kulturella perspektivens påverkan på stigmatisering samtsambandet mellan stigmatisering och utbildningsnivå beskrivs. “Socialdistansering” där påpekas faktorer som förorsakar att personer som lider av psykiskohälsa dra sig ur sociala situationer. “Familjen” där beskrivs familjen som en källatill stigmatisering.Slutsats: Stigmatisering påverkar livskvaliteten hos personer som lider av psykiskohälsa. Vidare kan bristande tillgång och nivå på utbildning öka risken förstigmatisering. Stigmatisering leder även till social distansering hos personer somlider av psykisk ohälsa. Dessutom räknas familjen till personer som lider av psykiskohälsa som en viktig källa till stigmatisering vilket gör att de undviker prata ompsykisk ohälsa i familjen. / Background: People suffering from mental illness experience stigma in differentcontexts. There are various factors that affected by stigma in people suffering frommental illness, which also leads to experiences of discrimination in them. Stigma isa common problem in today's society, which has consequences in people sufferingfrom mental illness.Aim: The purpose of this study is to describe factors related to the stigma of as wellas these consequences for people suffering from mental illness outside psychiatry.Method: The thesis carried out as a literature review where 15 scientific articlessearched based on the purpose, which then analyzed and compiled into the results.The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. TheCINAHL and PsycINFO databases used as search engines.Result: The result consists of four main categories. “Quality of life” describes theconsequences of stigma on quality of life. “Cultural and socio-demographic factors”which discuss the impact of cultural perspectives on stigma and the link betweenstigma and educational attainment are described. “Social distancing,” points outfactors that cause people suffering from mental illness to withdraw from socialsituations. "Family" there describes the family as a source of stigma.Conclusion: Stigma affects the quality of life of people suffering from mentalillness. Furthermore, lack of access and level of education can increase the risk ofstigma. Stigma also leads to social distancing in people suffering from mentalillness. In addition, the family of people suffering from mental illness considered animportant source of stigma, which means that they avoid talking about mental illnessin the family.

ABSTRACT Introduktion HIV är ett virus som upptäcktes första gången 1983 och har sedan dess fått en stor spridning runtom i världen. HIV är ett retrovirus som angriper kroppens vita blodkroppar vilket leder till ett försvagat immunförsvar hos den drabbade personen. Tidigt efter att viruset upptäckts ansågs HIV vara en sjukdom som primärt drabbade homosexuella män, men även intravenösa drogmissbrukare var en riskgrupp. Primära smittvägar för HIV-viruset är via oskyddat samlag, eller vid drogmissbruk där olika personer delar på samma kanyler. Syfte Syftet var att kartlägga om det förekommer stigma gentemot HIV-smittade patienter inom sjukvården och deras uppfattning av detta. Metod En allmän litteraturöversikt gjordes och tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design inkluderades. Huvudresultat Flertalet studiedeltagare har någon gång upplevt ett stigmatiserande beteende från personalen relaterat till deras HIV-diagnos. Exempel på ett dåligt bemötande kan vara då patienter blivit nekade vård, eller särbehandlats på grund av sjukdomen. Det påtalades från flera deltagare att HIV-specialisterna var betydligt bättre gällande bemötande och behandling än den ordinära sjukvården. Slutsats Personer som lever med HIV upplever att bemötandet blivit bättre genom åren, men upplever fortfarande ett stigma/diskriminerande bemötande. Detta märks speciellt inom den ordinära hälso- och sjukvården. Förslag på förbättringsåtgärder kan vara att ta lärdom från hur specialistklinikerna arbetar gällande bemötande samt fortsatt utbildning hos vårdpersonal gällande hur HIV ter sig. / ABSTRACT Introduction HIV is a virus that was first isolated in 1983 and has since had a large spread around the world. HIV is a retrovirus which invades the white bloodcells in the body, resulting in a weakened immune system. After the virus was discovered it was thought that HIV was a disease that primarily afflicted homosexual men however intravenous drugusers were also at elevated risk. The primary transmission routes of this virus is through unprotected sex or through the sharing of used cannula. The aim The aim of this study was to map out if there’s an increased level of stigma against people living with HIV in the health care setting, and their perception of this. Method A general literature review was chosen for this study, and it included 10 scientific articles of qualitative design. Main results Multiple participants reported that they had experienced stigmatizing behaviour because of their HIV-status from the staff in the health care sector. Some examples of this includes being denied care, or special treatment because of their HIV-status. Several participants reported getting better reception at HIV-specialist clinics. Conclusion People living with HIV are reporting that the reception has improved over the years, but they still experience stigmatizing/discriminatory behaviour. This is especially noticed in the regular health care settings. Suggestions for imrpovement measures may be to learn from the HIV-specialist clinics and how they work regarding reception. Furthermore additional education regarding the HIV-virus is needed.

Denna uppsats undersöker hur en som ett generiskt pronomen mottas i jämförelse med det generiska pronomenet man när de presenteras i samman kontext. Att använda en som ett generiskt pronomen är en diskussion som uppkommit inom feministiska kretsar för att utmana den manliga normen. Tidigare forskning har visat att en har använts som ett alternativ till det generiska pronomenet man med syfte att vara ett könsneutralt och inkluderande alternativ för att motverka språklig diskriminering. Man anses skapa mentala bilder av en person av manligt kön vilket bidrar till samhällets manliga norm. Studier visar dock även att det finns restriktioner kring bruket av en, både hos språkbrukare och hos den institutionaliserade språkvården i Sverige. Syftet med denna studie är således att studera vilka könskonceptualiseringar som de båda pronomenen skapar och hur resultatet av detta förhåller sig till de feministiska intentioner som ligger bakom reformen. För att undersöka de restriktioner som finns kring frågan undersöks även de båda pronomenens lättlästhet samt om det framkommer språkattityder när orden används i praktiken. Genom en enkätundersökning med två olika men identiska enkäter där enbart det generiska pronomenet skiljer sig studeras dessa tre delar. Resultatet visar att en som ett generiskt pronomen inte lever upp till sina intentioner i frågan om könskonceptualiseringar då det skapade fler föreställningar av en person av ett manligt kön, medan man uppfattas som mer könsneutralt. Inget av pronomenen skapade några konceptualiseringar av en person bortom det binära könssystemet och inkluderar således inte personer som inte identifierar sig som kvinna och man. Vid jämförande av de båda pronomenens lättlästhet skapar en högre svårigheter än man. Vid undersökningen om språkattityder gav man inga utslag medan en skapade reaktioner hos informanterna. Det attityder som förekom hade dock en blandad karaktär men det kan dras slutsatser om att en är ett mer iögonfallande alternativ än man. På grund av studiens storlek bör resultatet skådas som ett inlägg i den rådande diskussionen och uppmanar till fortsatt forskning inom ämnet.

Trots att Sverige anses vara ett jämställt land finns det stora löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessa löneskillnader tycks vara extra stora inom bank-och finansbranschen och kan till viss del förklaras av frånvaroperioder från arbetet då kvinnor tenderar att vara deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande och frånvarande på grund av VAB i större utsträckning än män. Denna studie syftar därmed till att undersöka löneskillnader på Handelsbanken Capital Markets ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnors och mäns löner undersöks med fokus på om det finns ett samband mellan olika sorters frånvaro från arbetet och löneutvecklingen. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorierna om statistisk och implicit diskriminering samt teorin om signaleffekt. Dessa utgår från att kvinnor och män drabbas av lönediskriminering på grund av arbetsgivarens antaganden, statistiska erfarenheter och förutfattade meningar om bland annat genusnormer. Av tidigare forskning framgår att mäns löner påverkas mer negativt än kvinnors löner av frånvaro i olika former. Denna studie baseras på Handelsbanken Capital Markets löneregisterdata från 2017, 2018 och 2019. Urvalet består av 691 individer som varit anställda och har haft en månadslön under hela tidsperioden. Resultaten visar att män som varit deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande eller frånvarande på grund av vård av barn tenderar att ha sämre löneutveckling än kvinnor som varit frånvarande av samma anledning. Däremot är det enbart resultatet för sjukfrånvaro som är statistiskt signifikant.

Datum: [2020-06-02] Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo & Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen?- Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

The conclusion showed that there are some differences in the two sectors recruitment processes. The primary thing is that the recruitment process in the public sector managed in a much stricter manner than in the private sector. In the public sectors there are more stricter rules to follow whereas the private sector has more space to go “outside the box” if they havea good reason for it. The study has also shown that discrimination exists in both the public and private sector for various reasons, this is something both sectors actively are trying to work against.