Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna. / Multicultural health and medical care has increased in Sweden during the last few years due to war in Syria and unrest in other countries among others in the Middle East and in Afghanistan. This has led to human tragedies and big streams of refugees. Sweden has received a large number of these refugees. This poses new demands on district nurses who at an early stage meet the refugees. The purpose of the study was to describe district nurses experience of health promoting and preventive care of newly arrived refugees from a perspective of the care centre. Method: A qualitative interview study with seven district nurses from different care centres within a region in West Sweden. The material was analysed with a qualitative analysis of content. Result: The analysis resulted in eight subthemes and four themes. Main themes were: The importance of self-care in order to promote health, Preventive work from a perspective of the care centre, To communicate through a third party and Co-ordination between parties. Conclusion: District nurses health promoting and preventive care was important for newly arrived refugees as the district nurse was one of the professionals they met at an early stage. Advice on self-care characterized the health promoting work with newly arrived refugees but could be difficult, as many refugees were used always to meet a doctor in their home countries. Characteristic for the preventive work was above all the follow-up of vaccinations, which required big and demanding efforts for district nurses.

SammanfattningBakgrund: Avancerad sjukvård i hemmet innefattar till största delen patienter i ettpalliativt skede, som vid till exempel amyotrofisk lateralskleros. Syfte: Syftet var attbelysa patienter med amyotrofisk lateralskleros erfarenheter av avancerad sjukvård ihemmet. Metod: Metoden som valdes till studien var en integrativ litteraturstudie därartikelsökningar gjordes i sex databaser inom vård och medicin samt en manuellsökning. Dataanalysen gjordes enligt Whittemore och Knalfs fyra processteg.Resultat: Resultatet av studien är baserad på 21 vetenskapliga artiklar och redovisas itre kategorier och sex underkategorier. Patienter med amyotrofisk lateralskleroserfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet var att de kände trygghet och stöd ivardagen från den professionella vården och från anhöriga. Multiprofessionella teamrunt patienten medförde kontinuerlig och anpassad symtomlindring och minskade defysiska och psykiska symtomen. Genom delaktighet och självbestämmande gav dettautrymme för patienten att känna meningsfullhet och autonomi i nuet. Implikation: Iframtiden spås en ökning av avancerad sjukvård i hemmet. Därför rekommenderasytterligare forskning inom området och om patienternas erfarenheter av detta. / AbstractBackground: Advanced medical care in the home, covers mainly patients inpalliative care for example Amyotrophic lateral sclerosis. Aim: The purpose of thestudy was to focus on the experience of patients with amyotrophic lateral sclerosisregarding advanced home care. Method: The method for the research was anintegrated literature study where articles searches and manual searches were made insix databases covering medicine and medical care. The data analysis was performedaccording to Whittemore and Knalfs four step process. Results: The study is based on21 scientific articles and reported in three categories and six sub-categories. Patients’with amyotrophic lateral sclerosis experience of advanced medical care in the homewas that they felt security and support in their everyday life from the professional caregiven by their family and friends. Multi professional teams around the patient createdcontinuous and customized symptoms relief and eased the physical and mentalsymptoms. Involvement and self-determination brought purpose and autonomy in thepatients’ daily life. Implication: In the future, an increase of advanced home care isto be expected, hence further research is recommended in the field and the patientsexperience thereof.

Bakgrund I begreppet arbetsmiljö ingår de fysiska, psykiska och sociala upplevelser som en individ har i sitt arbete. Distriktssköterskans arbetsplats kan vara stressig på flera sätt vilket kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt. Tillfredsställelse och motivation i arbetslivet är grundläggande för god psykosocial arbetsmiljö och för en individs goda hälsa. Syfte Att undersöka distriktsköterskors erfarenheter av psykosocial arbetsmiljö i primärvården. Metod Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ enkätstudie med deskriptiv design. Resultat 55,5 procent av informanterna upplevde stress i sitt arbete men ansåg ändå att de har rimligt med tid avsatt till patienterna. Informanterna hade övervägande goda erfarenheter av sociala relationer/samspel på arbetsplatserna, dock visade det sig att två informanter hade tydliga erfarenheter av utanförskap och hade känt sig utfrysta. Resultatet visade att informanterna sammantaget kände sig glada, förnöjda och att de är nöjda med sin arbetsmiljö över lag. Konklusion Författarna till föreliggande studie befarar att stressen som distriktssköterskor utsätts för i sitt yrke påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. Effekten av detta torde vara att grunden i distriktssköterskans profession, det vill säga kärnkompetenserna och ICN:s etiska kod, blir svåra att bevara och detta kan i slutändan påverka patientsäkerheten negativt. / Background The term work environment includes physical, mental and social experiences that an individual has in his work. The district nurse's workplace may be stressful in several ways, which may adversely affect the psychosocial work environment. Satisfaction and motivation in working life is fundamental to a good psychosocial work environment and for an individual's good health. Aim To investigate district nurses' experiences of psychosocial work environment in primary health care. Method The survey has been conducted as a quantitative survey with descriptive design. Results 55.5 percent of the informants experienced stress in their work, they felt that they had reasonable time allocated to patients. The informants had predominantly good experiences of social relations / interaction at the workplace, however, it appeared that three informants had clear experiences of exclusion and had felt unfitted. The result showed that the informants overall felt happiness, satisfaction and were satisfied with their working environment overall. Conclusion The authors of the present study fear that the stress posed by district nurses in their occupation adversely affects the psychosocial work environment. The effect of this could be that the foundation of the district nurse's profession, core competencies and ICN's code of ethics, becomes difficult to preserve and this can ultimately affect patient safety.

Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå. / Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens personal har till uppgift att arbeta sjukdoms-förebyggande, genom att ge information och råd till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. Förskrivningen av FaR är fortfarande låg trots att det i dag är många som är stillasittande. Fysisk aktivitet på recept, FaR har under flera år funnits som arbetsverktyg och är en bra metod för att öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet är att kartlägga distriktssköterskornas och sjuksköterskornas arbete med och inställningar till fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: Enkätstudie på vårdcentraler i Västmanlands län. Analysen utförs med en ansats av mixad metod där numeriska data bearbetas via kvantitativ design och textdata med en kvalitativ ansats Resultat: Det framkom i resultatet att de flesta distriktsköterskorna och sjuksköterskorna hade en positiv inställning till FaR, dock saknades tid, kunskap och resurser för att förskriva FaR. Hälften av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna har förskrivit FaR under det senaste året och 98% rekommenderade fysisk aktivet utan att förskriva FaR. Slutsats: Hälso- och sjukvården i Sverige måste fortsätta implementeringsarbetet med att förespråka och möjliggöra förskrivning av FaR genom att se över organisationen angående resurser, rutiner och riktlinjer för hur arbetet med FaR ska gå framåt. Fokus behöver sättas på utbildning, både i grundutbildningen och fortbildning. / Background: The healthcare personnel have the task of working with disease prevention by providing information and advice to patients with insufficient physical activity. The prescription of FaR is still low, although today there are many who are sedentary. Physical activity on prescription, FaR has been used as a tool for many years and is a good method for increasing physical activity. Aim: The aim is to map nurses work with and attitude towards physical activity on prescription, PaP. Method: Surveillance study at health centers in Västmanland County. The analysis is performed using a mixed-mode approach where numerical data is processed through quantitative design and text data with a qualitative approach Results: In the result it was found that most district nurses and nurses had a positive attitude towards FaR, but there was insufficient, knowledge and resources to prescribe FaR. Half of district nurses and nurses have prescribed FaR over the past year and 98% recommended physical activity without prescribing FaR. Conclusion: Healthcare in Sweden must continue its implementation efforts to advocate and enable prescription of FaR by reviewing the organization regarding resources, routines and guidelines for how the work on FaR will go forward. Focus must be placed on education, both in undergraduate and continuing education.

Bakgrund: Antalet diabetiker i världen har ökat. Orsaker som kan utveckla diabetes typ 2 kan vara ohälsosam livsstil. Patienter med diabetes typ 2 kan påverka sin sjukdom själv med livsstilsförändringar, exempelvis genom ökad motion och ändrade kostvanor. I distriktssköterskornas arbete ingår att hjälpa patienterna med att hitta kraft till att utföra egenvård och tillsammans sätta upp individuella mål för behandlingen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio distriktssköterskor från tio olika hälsocentraler intervjuades. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. De använde olika metoder som motiverande samtal och personcentrerad vård för att motivera. Underlättande faktorer var bland annat patienter som hade en egen motivation, ett gott samarbete med andra professioner och skriftlig information. Utmanande faktorer beskrevs vara kulturella skillnader, språksvårigheter, fysisk och psykisk ohälsa samt patienter som förnekade och hade okunskap om sin sjukdom.   Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev både underlättande och utmanande faktorer med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Genom att individanpassa informationen, målen, behandlingarna och uppföljningarna uppnådde patienterna hållbara livsstilsförändringar. Studiens resultat ger en inblick av distriktssköterskornas olika erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2. Detta kan förhoppningsvis leda till mer kunskap som förbättrar och utvecklar diabetesvården.

Hållbar utveckling innebär att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov och omfattas av tre dimensioner som var för sig och tillsammans utgör viktiga komponenter för hälsa. De globala målen för hållbar utveckling anges i Agenda 2030 där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete kan utgöra en viktig del i hållbar utveckling. För att nå måluppfyllelse krävs vetskap om hållbar utveckling och de globala målen. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans vetskap om hållbar utveckling relaterat till det dagliga arbetet. För studiens genomförande har en kvalitativ intervjustudie genomförts med åtta distriktssköterskor från både hemsjukvård och vårdcentral. Datamaterialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande fem generiska kategorier: Ekonomiskt fokus, Fokus på miljön, Hälsofrämjande vård, Hållbart utvecklingsarbete och Hälsosam arbetsmiljö. Huvudkategorin beskrivs som: En medveten omedvetenhet och en omedveten medvetenhet om hållbar utveckling i distriktssköterskans arbete. Resultatet visar på distriktssköterskornas vetskap om hållbar utveckling kopplat till det dagliga arbetet. Mycket av det som utförs i distriktssköterskans dagliga arbete är hållbart och distriktssköterskorna vittnar om ett hållbart tankesätt men att de inte kopplar detta till hållbar utveckling. Av resultatet framkommer behovet av utbildning inom ämnet. Det behövs även kunskap om de globala målen, då det i resultatet inte framkommit tydligt i distriktssköterskans vetskap. / Sustainable development means satisfying today's needs without compromising the ability for future generations to meet their needs and is comprised of three dimensions which, individually and together, are important components of health. The global sustainable development goals are set in Agenda 2030 where health promotion in district nursing can play an important role for sustainabile developement. Goal achievement requires knowledge of sustainable development and the global goals for sustainability. The purpose of this study was to examine the district nurse's knowledge of sustainable development related to the daily work. To do so, a qualitative interview study was conducted with eight district nurses from both home health care and primary care centers. The data has been analyzed through qualitative content analysis which resulted in the following five generic categories: Economic focus, Focus on the environment, Health promotion, Sustainable development work and Healthy work environment. The main category is descibed as: A concious unawareness and an unconscious awareness of sustainable development in the daily work of district nursing. The results show the district nurses' knowledge of sustainable development linked to daily work. Much of what is done in the district nurse's daily work is in fact sustainable and the district nurses testify to a sustainable way of thinking but that they do not link this to sustainable development as a concept. The results shows the need for education on the subject. Knowledge of the sustainable developement goals is also needed, as the result has not been clearly stated in the district nurse's knowledge.

Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker trots att forskningen visar på fördelar med amning. Flertalet faktorer påverkar mammans val att amma. Distriktssköterskan på barnavårdscentralen ska stödja föräldrar i föräldraskapet för att gynna en allsidig utveckling för barnet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor på barnavårdscentralen. Utifrån kvalitativ innehållsanalys analyserades det insamlade materialet. Resultat: Huvudfynden för studien var att flera aspekter inverkade på amningens utfall. Amningsstöd var viktigt för att etablera amning eftersom amning kunde medföra utmaningar för mamman. Slutligen belystes utmaningar för distriktssköterskan när amningsstöd skulle ges, så som tidsbrist, kunskapsbehov och vikten av att vara lyhörd inför mamman.  Slutsats: Amning är komplicerat och mamman har inte alltid en bild av amning som speglar verkligheten. Distriktssköterskan har en viktig roll att stötta mamman till en fungerande amning. Tidsbrist, ej samstämmiga amningsråd och brist på fortbildning skapar utmaningar för distriktssköterskan i att ge amningsstöd / Background: Even if research show that breastfeeding has positive health effects the breast feeding rates are declining. Many factors influence the mothers’ choice in breastfeeding. The District Nurses role at the child health care center is to support parents in parenthood to promote all around healthy development for the child.  Aim: The aim of the study was to illuminate the District Nurses experience of giving breastfeeding support at the child health care center.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. The data collection was conducted through semi-structured interviews with ten District Nurses at the child health center. A qualitative content analysis was used to analyse the gathered material.  Findings: The key findings for the study was that many aspects had an impact on the mothers’ choice to breastfeed. Breastfeeding support was important to establish breastfeeding because with breastfeeding challenges arose for the mother. There were also challenges for the District Nurse in the shape of lack of time, need of knowledge and the importance in being perceptive of the mothers needs.  Conclusion: The conclusion shows that breastfeeding is complicated and the mother doesn’t always have a reality-based image of breastfeeding. The District Nurse has a key role in supporting the mother to breastfeed successfully. Lack of time, inconclusive breastfeeding advice and lack of continuous education created challenges to give breastfeeding support for the District Nurse.

Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.

Pandemier har kommit i flera omgångar i världen och covid-19 pandemin har drabbat Sveriges sjukvård hårt. Viruset som sprids upptäcktes år 2019 och nådde Sverige år 2020. Sveriges sjukvård och befolkning har tidigare sedan början av 1900-talet haft fyra pandemier: Spanska sjukan år 1918, asiaten år 1957, Hongkonginfluensan år 1968 och pandemin 2009 som kallades för svininfluensan. Men pandemiberedskap och planering för att minska de negativa konsekvenserna som en pandemi bidrar med har inte varit helt strukturerade. Att arbeta patientsäkert, lindra lidande samt jobba hälsofrämjande ingår i distriktssköterskans profession. Distriktssköterskans arbete har under en längre tid varit ansträngd och speciellt i hemsjukvården med underbemanning, mycket självständigt arbete och multisjuka patienter. Hemsjukvård är ett av de mest växande områdena inom hälso- och sjukvård och allt fler multisjuka patienter vårdas i hemmet. Arbetsbelastningen har redan innan covid-19 pandemin varit mycket psykiskt och fysiskt påfrestande för distriktssköterskan. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att vårda covid-19 patienter under en pågående pandemi. Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor utfördes och materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Distriktssköterskorna uttryckte hur viktigt det var med starkt ledarskap i en organisation, oro, ängslan och rädslan av att ta med smittan hem till sitt privatliv. Känslan av nedprioritering av skyddsmaterial jämfört med andra vårdkedjor. Ingen rutin och struktur i arbetet och ett ökat vårdlidande relaterat till ökad arbetsbelastning på distriktssköterskorna. / Pandemics have occurred several times around the world and the covid-19 pandemic has hit Sweden's healthcare really hard. The spread of the virus was discovered in 2019 and reached Sweden in 2020. Sweden's healthcare and population have previously had four pandemics since the beginning of the 20th century: the Spanish flu in 1918, the Asian in 1957, the Hong Kong flu in 1968 and the 2009 pandemic called the swine flu. But pandemic preparedness and planning to reduce the negative consequences of a pandemic have not been fully structured. Working patient safety, relieving suffering for patients and working to promote health is part of the district nurses work. The district nurses work has for a long time been strained and especially in-home care with understaffing, very independent work and patient’s multiple health conditions. Home care is one of the fastest growing areas in health care and more and more sick patients are being cared for at home. Even before the covid-19 pandemic the workload has been very mentally and physically stressful for the district nurse. The purpose of this study is to investigate the district nurses experience of caring for covid-19 patients during an ongoing pandemic. Semi-structured interviews with ten district nurses were performed and the material was transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. The result resulted in three main categories and seven subcategories. The district nurses expressed how important it was to have strong leadership in an organization, anxiety, fear and apprehension of taking the infection home to their private lives. The feeling of down priority of protective materials compared to other care chains. No routine and structure in the work and an increased care sufferer related to increased workload on the district nurses.