Bakgrund: Många personer med demenssjukdom bor på särskilda boenden. Vårdmiljön på de särskilda boendena består både av fysiska och psykosociala faktorer, vilka påverkar hälsan. Demenssjukdom är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka flera olika symtom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är vanligt förekommande och har en negativ påverkan på livskvalitén hos personer med demenssjukdom samt personer i deras närhet. BPSD behandlas oftast med läkemedel, men det finns flera kompletterande icke- farmakologiska behandlingsmetoder och djurassisterad intervention är en av dem. Inom vården har djur visat sig ha flera positiva effekter på hälsan. Hundar är det djur som används mest och finns inom exempelvis hospice, rehabilitering och demensvård.  Syfte: Syftet var att belysa positiva effekter av att använda vårdhundar inom demensvård på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där resultatet baserats på nio kvantitativa studier. Först genomfördes systematiska sökningar i olika databaser med utvalda sökord. Därefter granskades, analyserades och sammanställdes de valda studierna. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudkategorier; påverkan på BPSD, påverkan på kognition, påverkan på livskvalité samt påverkan på läkemedelsanvändning. Djurassisterad intervention kan minska BPSD, förbättra orienteringsförmågan, ökad social interaktion och förbättra livskvalitén hos personer med demenssjukdom. Inom läkemedelsanvändningen sågs inga skillnader. Konklusion: Litteraturstudiens slutsats är att vårdhundar kan ha flera positiva effekter på personer med demenssjukdom. Det krävs mer forskning om interventionens utformning och om dess potentiella förmåga att komplettera eller ersätta läkemedelsanvändning.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed. Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990. Efter granskning av artikelresultatet skapades relevanta teman. Resultat: Majoriteten av de för studien inkluderade artiklarna visade att AAT minskade aggressivt och agiterat beteenden hos personer med demenssjukdom. Även gällande ökning i socialt deltagande samt att lindring av oro kunde positivt resultat ses. Flertalet av studierna i artiklarna kunde påvisa signifikanta resultat, men det finns avvikelser. Slutsats: AAT har generellt visat en positiv påverkan hos personer med demenssjukdom, både gällande sinnestämningar och sociala beteenden. För att ytterligare säkerställa kvalitén i en litteraturstudie är det en fördel att använda ytterligare artikeldatabaser för att inte exkludera relevant forskning. Mer forskning behövs för att vidare understryka effekter av hundassisterad terapi. / Background: Animal-assisted therapy (AAT) is when animals are involved in treatment programs with the goal to improve physical and mental health in patients with for example dementia. Care in dementia should be based on a patient-centered approach to promote the well-being or quality of life of the person being cared for. Healthcare personal can to some extent make an assessment of the patient's observed quality of life through for example, assessing pain expressions or signs of anxiety. Objective: A literature study was chosen to create a comprehensive insight into the current field of research regarding how dementia patients affected by AAT in some respects. Databases for articles used were CINAHL and PubMed. Nine quantitative articles were selected after completing the performance review in which they were assessed as medium or high. They were selected on the criteria that they were written in English, Quantitative, were available through Uppsala University's search engine, free and published after 1990. After a review of the articles relevant themes where created. Results: The majority of the articles included showed that AAT reduced aggressive and agitated behaviors in dementia patients. An increase in social participation and a relief of anxiety could be seen as a positive result. Most of the studies where able to demonstrate significant results, but there are deviations. Conclusion: To further ensure the quality of a literature review it is advantageous to use additional databases to not exclude relevant research. More research is needed to further underline dog assisted therapy.

Background: Dementia is an umbrella term for a group of diseases that affects the brain and causes cognitive impairment. Animal-assisted Therapy's goal is to meet patients' physical, psychological and social dimensions within the current health care field. To avoid problems like infections and allergy, robotic animals has been developed. The purpose of robotic animals is to induce relaxation and well-being of persons with cognitive impairment for example.Purpose: To compile scientific articles on which effects care dog and robotic animals have on mental and physical health in patients with dementia. Method: A literature review consisting of nine quantitative research articles. The databases used were PubMed and CINAHL.Results: Several of the studies shows positive effects on quality of life, increased social behavior, increased sense of satisfaction and a decreased sense of loneliness. Results of the interventions effect on agitation and anxiety varies, one study shows unchanged behavior in the intervention group while the control group's agitation behavior increased during the same period. Effect on depressive symptoms was only assessed after the intervention with care dog and none of the studies were able to show any significant effect of treatment. The results show no effect on physical well-being.Conclusion: The results of this study show that intervention with care dog or robotic animals might have positive effect on the wellbeing of older people with dementia. The results are not generalizable. More controlled studies need to be done with clear descriptions of the intervention approach and the participants' status to assure the evidence of the interventions. / Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för en grupp olika sjukdomar som drabbar hjärnan och därmed orsakar kognitiv svikt. Djurassisterad terapi har som mål att tillgodose patienternas fysiska, psykiska och sociala dimensioner inom aktuellt vårdområde. För att undvika problem som infektioner och allergi, samt för att effektivisera vården har robotdjur utvecklats. Robotdjurs syfte är att framkalla välbehag och avslappning hos personer med exempelvis kognitiv nedsättning. Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka effekter vårdhund och robotdjur har på psykisk och fysisk hälsa hos patienter med demenssjukdom.   Metod: En litteraturstudie bestående av totalt nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar på positiva effekter på livskvalitet, ökning av socialt beteende, ökad känsla av tillfredställelse och en minskad känsla av ensamhet. Resultat av interventionens påverkan på agitation och ängslan varierar, en studie visar på oförändrat beteende hos interventionsgruppen medan kontrollgruppens agitationsbeteende ökade under samma period. Påverkan på depressionssymtom var endast utvärderat efter intervention med vårdhund och ingen av studierna kunde visa någon säkerställd effekt efter behandling.  Resultatet visar ingen påverkan på fysiskt välbefinnande. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att intervention med vårdhund eller robotdjur kan ha positiv effekt på välbefinnande hos äldre personer med demens. Resultatet är inte generaliserbart då studierna varit små och upplägget varierat. Fler kontrollerade studier behöver göras med tydliga beskrivningar av interventionens upplägg och deltagarnas status för att säkerställa interventionens evidens.

No description available.

No description available.

Bakgrund Vårdhunden förekommer inom hälso- och sjukvården vid vård av vuxna och äldre. Vårdhundar är certifierade hundar som genomgått träning och bedömning av fysiska och mentala egenskaper. Miljö är ett komplext begrepp med flera dimensioner och perspektiv. För barn kan miljön inom hälso- och sjukvården ofta upplevas som främmande och stressframkallande. I vården av barn ingår även deras föräldrar och därmed finns ett behov av familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvården. Användning av vårdhund inom barnsjukvården är ett nytt koncept i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva vilken påverkan användningen av vårdhund har för miljön inom barnsjukvården. Metod Metoden som användes var integrerad litteraturöversikt. 15 vetenskapliga studier om vårdhund i en miljö där barnsjukvård bedrivs inkluderades. Patientgruppen som undersöks är barn till och med 18 år. Studierna söktes upp i databaserna CINAHL och PubMed och är primärkällor som antingen är etiskt granskade eller redovisar väl etiska överväganden. Datan analyserades genom att sortera de inkluderade studiernas resultat i likheter och skillnader som blev grunden för de teman och subteman som presenteras i vårt resultat. Resultat Att inkludera en vårdhund i miljön inom barnsjukvården kan påverka psykologiska variabler som smärta, stress, ångest, sinnesstämning och sociala beteenden samt fysiologiska variabler som blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kortisolhalt och neurologisk aktivitet. Föräldrar och omvårdnadspersonal ser att vårdhunden kan fungera som en motivation och distraktion för barn och kan själva påverkas. Slutsats En vårdhund i miljön kan påverka barn som vårdas psykologiskt och fysiologiskt på olika sätt. Vårdhundens påverkan är individuell. Det råder en positiv inställning hos föräldrar och omvårdnadspersonal om att inkludera en vårdhund i miljön i barnsjukvården. Nyckelord: Vårdhund, djurassisterad terapi, miljö, barnsjukvård

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt. / Background: Life expectancy in Sweden has never been as high as in recent years, which will have a big influence on the care of the elderly. The situation is complex and affects primarily the patients in the clinical care. Previous studies show that the elderly patients are at greater risk of loneliness, depression and lack of stimulation for various reasons. In order to meet these needs as nurses in clinical care, we want to investigate whether alternative methods can serve as a complement to the care provided. Alternative methods have become more common in recent years, an example is using animals for therapeutic purposes. We therefore want to illuminate the factors of well-being in patients affected by animal-assisted intervention as a complement to health care. Aim: The aim was to illuminate the factors of well-being in patients of the geriatric nursing who receive animal-assisted intervention as a complement to standard care.    Method: A literature review has been done, where eleven scientific articles from 2008 to 2018 form the results. The articles that were included were national or international. The data collection has been made in three different databases; CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Results: After analysis of the result, four factors emerged for the well-being; physical, mental, social and existential. The result showed that animal-assisted interventions may have positive, negative and / or no effects at all for the well-being of older patients. This type of intervention can serve as a supplement in the care of primary care in the treatment of mental and social interaction. Discussion: Patients in elderly care are a risk group for impaired well-being and where pharmacological treatments are commonplace. Animal-assisted intervention can be seen as a non-pharmacological treatment, where well-being can be promoted from a holistic perspective to the elderly patient in standard care. More research is needed on how animal-assisted intervention can replace certain pharmacological treatment. Callista Roys adaptation model supports the nurse's work for understanding patients' ability to adapt to the environment and influence the environment in a self-assertive manner.

Bakgrund: Vårdhund är en utbildad hund som tillsammans med en vårdutbildad hundförare arbetar med olika klientgrupper. Att använda vårdhund har blivit vanligare inom vård och omsorg. Vårdhunden har visat sig ha positiva effekter på människan. Syfte: Beskriva hur och varför arbetsterapeuten arbetar med vårdhund som intervention. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjufrågor. Nio deltagare valdes med bekvämlighetsurval samt avsiktligt urval. Ett antal inklusionskriterier valdes för urvalsgruppen; (1) legitimerade arbetsterapeuter. (2) arbetar med, alternativ ha erfarenhet av att arbeta med vårdhund som intervention. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen gav tre huvudkategorier som innefattar relationsbyggande, meningsfullhet och motivation. Sammanställningen visar att arbetsterapeuterna använder vårdhund som intervention för att bygga relationer, motivera till aktivitet och delaktighet samt för att öka meningsfullheten för klienten i aktivitet. Slutsats: Arbetsterapeuten involverar vårdhunden i behandlingssituationen med klienten, låter hunden ta eget initiativ och kontakt. Arbetsterapeuten gör klienten delaktig i hundens skötsel. Vårdhunden används som intervention för att motivera klienten till delaktighet i aktivitet. Hunden öppnar upp för kommunikation och underlättar i relationsbyggandet mellan arbetsterapeut och klient. Vårdhunden kan minska ångest och oro samt gör behandlingssituationen roligare och mer avslappnad.

Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering.  I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.