<p>Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan.</p><p>Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna</p><p>Cinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur.</p><p>Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor. För äldre människor kan djur vara den viktigaste relationen och ibland den enda nära relationen de har. Djurterapi visar sig vara ett gott komplement till andra behandlingsmetoder för den äldre människan.</p><p>Konklusion: Äldre människor mår bra när de umgås med djur. Djur ger en trevlig atmosfär i sin omgivning.</p> / <p>Background: Through thousands of year people and domestic animal have been living side by side. Earlier studies have focused on the physiological, psychological and sociological effects pets have on humans.</p><p>Aim: The aim of this literature review was to examine which meaning pets have in the caring of the elderly people.</p><p>Method: For this literature review, data was collected from the databases</p><p>Cinahl and Swemed. In the studie a method processing in eight steps according to Polit and Beck (2004) was used. During analyse three main categories appeared. These three categories were, pets meaning of the elderly people, pets as therapy and problems which can appear when elderly people want to socialize with pets.</p><p>Result: The result showed that pets have an important role in the daily life of many elderly people. For the elderly people, pets can be the most important relation and sometimes the only close relation they have. Pet therapy indicates that it is a good complement to other treatment therapies for the elderly people.</p><p>Conclusion: Elderly people feel good when they socialize with pets. Pets bring a nice atmosphere in their environment.</p>

Bakgrund: Varje år insjuknar uppskattningsvis 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom. Behovet av anpassad vård för denna specifika grupp kräver nya och även utvecklade omvårdnadsmetoder. I nuläget finns ingen botande behandling för de olika demenssjukdomarna, utan fokus ligger vid att mildra besvären av sjukdomsbundna symtom. Animal-assisted therapy (AAT) och Animal-assisted activity (AAA) har blivit allt mer populärt inom olika områden av omvårdnadsarbete. Djur kan inverka positivt på både fysiologiska och psykologiska symtom, och därmed användas av sjuksköterskor som ett ytterligare verktyg inom den personcentrerade omvårdnaden. Syfte: Att undersöka hur personer med demenssjukdom påverkas av omvårdnadsåtgärder som innefattar djur. Metod: Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Arbetet behandlade 18 artiklar som på något sätt använde sig av Animal-Assisted Therapy eller Animal-Assisted Activities eller som på annat sätt hade djur inom demenssjukvården. Studien innefattade djur som hund, katt, akvariefisk, fågel och både gosedjur och mer avancerad djurrobot. Resultat: Studiens resultat visar hur djurs deltagande i omvårdnadsarbetet med demenssjuka personer, eller att bara finnas i deras vårdmiljö, hjälpte att minska nivåerna av ångest och stress, sänkte blodtrycket, och även om de inte minskade den degenerativa utvecklingen av demenssjukdomar, så visade resultat att de inte blev sämre. Slutsats: Enligt denna litteraturstudie framgår det att djur av olika slag bör ses som en värdefull tillgång inom omvårdnadsarbetet av demenssjuka, då det ökar livskvalité och bromsar sjukdomens fortskridande. / Background: Every year, approximately 25 000 people in Sweden are diagnosed with a form of dementia. The need for adapted care for this demographic is current and thus new forms of care and treatment need to be found and be up to date. There are currently no curing treatment for dementia, instead, focus is to decrease the suffering of the symptoms connected to a dementia diagnosis. Animal-assisted therapy (AAT) and Animal-assisted activity (AAA) has increased its popularity within different areas of care. Animals can have a positive effect of both physical as psychological symptoms. Thus there are reasons to believe that animals can and should be used by nurses, as a further step of developing patient-centred methods of care. Aim: This review looked into the different forms animals can help in the treatment of people with dementia, especially focusing on how animals affect the different but typical symptoms of dementia. Method: A review of 18 original articles that has been studying Animal-Assisted Therapy (AAT) and Animal-Assisted Activity (AAA) or any other form of animals presenting itself in the dementia care. This included several different types of animals, like dogs, cats, aquatic fish and even stuffed animals and a robot seal. Result: The result of this review was that animals’ participation in the treatment of people with dementia, or just occurring in these people’s every day life, helped reducing the levels of anxiety and stress, lowered their blood pressure, and if not reduced at least halted the degenerative process of the illness. Conclusion: According to the results to this review, animals should be considered to be a valuable asset in the treatment and care of people suffering of dementia, since they increase the quality of life of those with dementia, and in best case scenario reduces the progression of the disease.

Bakgrund: Risken för fysisk och psykisk ohälsa ökar ju äldre människan blir, där åldrandet medför förändrat beteende, minskad umgängeskrets och ensamhet. Vården står inför stora utmaningar gällande den åldrande generationen där sjuksköterskan ska främja hälsa och arbeta evidensbaserat. Forskning tyder på att djurterapi har positiva hälsoeffekter på äldre personer med kognitiv svikt som ett icke farmakologiskt behandlingsalternativ. Syfte: Syftet är att belysa vilka hälsoeffekter djurterapi kan ha på äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg där totalt 9 artiklar inkluderades, varav 8 var av kvantitativ design och en av kvalitativ. De djur som användes var hundar, katter och en kanariefågel, där majoriteten var hundar. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes granskningsmall av Friberg. Resultat: Dataanalysen resulterade i 3 huvudkategorier som beskrev äldres livskvalitet, psykiska hälsoeffekter och kognitiv svikt. Signifikant effekt avseende livskvalitet, depression och demens gick att utläsa mellan interventionsgrupperna och kontrollgrupperna där interventionsgruppen erhöll djurterapi och kontrollgrupperna var utan djur. Det gick att se samband mellan djuret och de positiva effekterna av terapin hos de äldre. Slutsatser: Djurterapi kan ha hälsofrämjande effekter på äldre personer och personer med kognitiv nedsättning. Trots att resultatet visade signifikanta skillnader och hälsofrämjande effekt av djurterapi behöver fortsatt forskning bedrivas i större utsträckning, med bredare deltagargruppen. Sjuksköterskan behöver många olika verktyg för att kunna främja hälsa med behandlingsalternativ som inte är farmakologiska där djurterapi kan vara av stor vikt för ökad livskvalitet.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter. / Background: Each year about 25 000 people in Sweden get affected with dementia. The disease increases worldwide and is likely to double within the next 20 years. Dementia affects the brain, which affects memory and cognitive ability and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). Studies show that nine out of ten people at some time will show symptoms such as anxiety, agitation, wandering and aggressive behaviors. Drug administration to treat symptoms such as agitation, anxiety and agitating behavior is not unusual. Drugs are often likely to cause side effects in older people. If animal-assisted therapy can be used to treat the symptoms that can occur in dementia it can be seen as a positive alternative when studies have shown that animal therapy has a positive effect on people with dementia. Aim: The purpose of this study was to describe the impact of animal-assisted therapy on people with dementia and other cognitive diseases. Method: The study is a literature review based on articles with qualitative and quantitative approach (n = 15). Results: The results of this study show that animal therapy reduces stress levels, decreased production of aggressive behaviors, fewer delusions, decreased anxiety, depression, sadness, depression and apathetic behavior, and increase joy, happiness, commitment, alertness, awareness, verbal and increased memory. Conclusion: The results indicate that animal therapy can be advantageously used as an alternative or complementary therapy for people with dementia. However, the authors think that expanded research is needed to see long-term effects of animal therapy's effects.

Bakgrund: Animal Assisted Therapy (AAT) har i tidigare studier visat sig vara en effektiv metod inom äldrevården och pediatriken för att öka känslan av sammanhang och livskvalité. En person med autism behöver ha en anpassad miljö runtomkring sig för att bibehålla bland annat kognitiva funktioner som i sin tur kan främja hälsa och skapa livskvalité. Ett djur skulle kunna vara ett sätt att anpassa miljön omkring barnet med autism, då det visat sig att djurs närhet har en positiv effekt inom andra vårdområden. Djurterapins huvudområde är att minska sociala, emotionella och kognitiva problem i patientens handlingsplan. När ett barn har någon form av diagnos, blir hela familjen involverad i vården av barnet. Barnet med autism har också särskilt svårt att berätta om sina egna känslor och upplevelser, därför bygger den föreliggande studien på familjernas erfarenheter av djurens betydelse. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter av vilken betydelse djur har för barn med autism. Syftet var också att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes. Genom att använda sig av inklusionskriterier, exklusionskriterier och limits, valdes elva artiklar ut - nio kvantitativa och två tvärvetenskapliga - och granskades utifrån frågeställningarna som satts upp. Huvudresultat: Resultatet visade att djurterapi har stor betydelse för barnets sociala förmåga. Även positiva resultat sågs angående kommunikation, problemlösningsförmåga, repetativa beteenden, fysisk styrka och motorik. Undersökningsgrupperna var ojämna, då de hade en ojämn könsfördelning. Slutsats: Resultatet visade att djurterapi haft en positiv betydelse för barn med autism och deras sociala liv. Vidare forskning behövs göras för att göra djurterapi till en evidensbeprövad behandlingsform i framtiden. / Background: Previous research has shown that Animal Assisted Therapy (AAT) is an efficient method to increase the Sense of Coherence and Quality of Life in pediatric- and geriatric care. A person with autism needs to have an adapted environment to maintain cognitive functions which can promote health and promote Quality of Life. In this case, animals could be a means to create environmental adaptation for a child with autism, since animals have proven to have a positive effect on patients in other areas of care. The main purpose of the AAT is to reduce social, emotional and cognitive problems in the care-plan of the child. When a child has some kind of diagnosis, the whole family gets involved in the caring process. The child with autism also have difficulties to share feelings and life experiences. Therefore the present study is based on the experience of families regarding the importance of animals. Aim: To describe families experiences of the importance of animals for children with autism. The aim was also to describe the methodological aspect study group in the included articles. Method: A descriptive literature study was conducted. By using inclusion- and exclusion criterias and limits, eleven articles were chosen – nine with quantitative approach and two with interdiciplinary approach – and were reviewed on the basis of the chosen questions. Main result: The result has shown that AAT is of great importance for the childs social abilities. Also, positive results were shown in communication, problem solving skills, repetative behaviour, physical strength and motor skills. The study groups were uneven, as they had a gender bias. Conclusion: The results showed that AAT have had a positive effect for children with autism and their social life. More research is needed to make AAT an evidential form of treatment in the future.

Sammanfattning Bakgrund: År 1961 upptäckte läkaren Boris Levinson att djur kunde hjälpa människor att knyta an till andra. Upptäckten kom att inspirera terapeuter till att använda djur inom de terapeutiska programmen. Tanken med att involvera djur sträcker sig dock tillbaka till 1800-talet och förespråkades av Florence Nightingale. Dock saknas en stor del forskning på området djurterapi som belyser patienter och vårdgivares upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie vars resultat har baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Majoriteten var kvalitativa artiklar (11 stycken), medan två övriga var av kvantitativ- eller mixad ansats. Huvudresultat: Djurterapi visade sig kunna ge upplevelser av minskad depression hos patienter och ett förbättrat välmående för både vårdgivare och patienter. Den sociala interaktionen mellan vårdgivare och patienter tycktes underlättas genom djurs närvaro. Vårdgivare upplevde både ökad och minskad stress samt bekymrade sig över att djuret kunde störa patienternas omvårdnad. Slutsats: Patienter och vårdgivare hade positiva upplevelser av djurterapi. Gemensamt var ett förbättrat välmående samt förbättrad social interaktion. Resultatet skulle kunna innebära att metoden kan användas inom flera olika områden inom hälso- och sjukvården. Utmaningar och negativa upplevelser har synliggjort att ett välfungerande samarbete på verksamheter inom hälso- och sjukvården behövs. Förväntningen blir då att utmaningarna kan åtgärdas och att metoden kan användas i en större uträckning. / Abstract Background: In 1961, the doctor Boris Levinson discovered that animals could help people connect with others. The discovery came to inspire therapists to use animals within the therapeutic programs. However, the idea of ​​involving animals extends back to the 19th century and was advocated by Florence Nightingale. However, a great deal of research is lacking in the field of animal therapy, which highlights patients' and caregivers' experiences. Aim: The aim of this study was to describe patients and caregivers experiences of animal-assisted therapy in the context of healthcare settings. Methods: A descriptive literature study whose results were based on 13 scientific articles. The majority were qualitative articles (11), while two others were of quantitative or mixed approach. Main results: Animal-assisted therapy was found to provide experiences of reduced depression in patients and an improved well-being for both parties. The social interaction between caregivers and patients seemed to be facilitated by animal presence. Caregivers experienced both increased and reduced stress and worried that the animal could interfere with the patients care. Conclusion: Patients and caregivers had positive experiences of animal therapy. The common good was improved well-being and improved social interaction. The result could mean that the method can be used in several different areas of health care. Challenges and negative experiences have highlighted the need for a well-functioning collaboration on healthcare services. The expectation then becomes that the challenges can be remedied, and that the method can be used in a larger issue.

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; <em>ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd </em>och<em> djurens lugnande inverkan</em>. Tillsammans formulerade temana essensen; <em>djur istället för människor.</em> Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; <em>ansvar</em>, <em>meningsfull</em> <em>sysselsättning</em>, <em>självförtroende</em>,<em> adrenalinkick</em>, <em>relationen till djur</em>, <em>känslan av att vara behövd</em> och <em>djurens lugnande inverkan</em>. Tillsammans formulerade temana essensen; <em>djur istället för människor</em>. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.</p>

<p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sällskapsdjur har på äldre personers hälsa och välbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa återfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan på äldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkäter och intervjuer. Resultatet visade att djurägarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation än de som inte ägde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sällskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar såsom aggression, hyperaktivitet, hallucinationer och känslor av oro. Även en påverkan på den fysiska hälsan hos djurägare återfanns då de fick mer motion än vad icke djurägare fick. Djurägarnas ADL förmåga bibehölls i större utsträckning över tid i jämförelse med de äldre som inte ägde något djur. De flesta studier som gjorts om sällskapsdjurens påverkan på äldre personer inom äldreomsorgen har varit av experimentell karaktär. Sällskapsdjuren hade flera effekter på de äldre; det sociala samspelet och de verbala interaktionerna ökade, känslan av depression och ensamhet minskade. En klar fysisk förbättring kunde påvisas i form av minskade muskelspänningar och trötthet, ökat nutritionsintag och lägre blodtryck. Bland äldre dementa personer påvisades en markant minskning av oro och aggressivitet då de deltog i djurterapi.</p> / <p>The aim of this descriptive literature review was to describe the impact of pets on the health and well being of elderly persons. A total of 18 studies were included which were found in Cinahl, Science Direct and Academic Search Elite and from other article references. Questionnaires and interviews were used to asses the impact of pets on elderly persons living at home. The result showed that pet owners were more satisfied with the social and emotional situation compared to non-pet owners. Persons with Alzheimer’s disease living at home and interacted with pets showed a lesser degree of aggression, hyperactivity, hallucinations and anxiety than non-pet owners. Pets also had an influence on the physical health of the pet owners. They took longer walks more frequently than non-pet owners. Pet owners preserved their ADL to a greater extent compared to non-pet owners. Most studies exploring the impact of pets on elderly living in nursing homes were experimental. Pets had several effects on the elderly; the social connection and the verbal interactions increased, depression and loneliness decreased. Pets also affected the physical condition of the elderly; they had less muscle tensions and fatigue, higher nutritional intake and lower blood pressure. Among the elderly with dementia the anxiety and aggression decreased when they participated in animal assisted therapy.</p>

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sällskapsdjur har på äldre personers hälsa och välbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa återfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan på äldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkäter och intervjuer. Resultatet visade att djurägarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation än de som inte ägde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sällskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar såsom aggression, hyperaktivitet, hallucinationer och känslor av oro. Även en påverkan på den fysiska hälsan hos djurägare återfanns då de fick mer motion än vad icke djurägare fick. Djurägarnas ADL förmåga bibehölls i större utsträckning över tid i jämförelse med de äldre som inte ägde något djur. De flesta studier som gjorts om sällskapsdjurens påverkan på äldre personer inom äldreomsorgen har varit av experimentell karaktär. Sällskapsdjuren hade flera effekter på de äldre; det sociala samspelet och de verbala interaktionerna ökade, känslan av depression och ensamhet minskade. En klar fysisk förbättring kunde påvisas i form av minskade muskelspänningar och trötthet, ökat nutritionsintag och lägre blodtryck. Bland äldre dementa personer påvisades en markant minskning av oro och aggressivitet då de deltog i djurterapi. / The aim of this descriptive literature review was to describe the impact of pets on the health and well being of elderly persons. A total of 18 studies were included which were found in Cinahl, Science Direct and Academic Search Elite and from other article references. Questionnaires and interviews were used to asses the impact of pets on elderly persons living at home. The result showed that pet owners were more satisfied with the social and emotional situation compared to non-pet owners. Persons with Alzheimer’s disease living at home and interacted with pets showed a lesser degree of aggression, hyperactivity, hallucinations and anxiety than non-pet owners. Pets also had an influence on the physical health of the pet owners. They took longer walks more frequently than non-pet owners. Pet owners preserved their ADL to a greater extent compared to non-pet owners. Most studies exploring the impact of pets on elderly living in nursing homes were experimental. Pets had several effects on the elderly; the social connection and the verbal interactions increased, depression and loneliness decreased. Pets also affected the physical condition of the elderly; they had less muscle tensions and fatigue, higher nutritional intake and lower blood pressure. Among the elderly with dementia the anxiety and aggression decreased when they participated in animal assisted therapy.