Philosophiae Doctor - PhD / I address the relevance of quality learning and teaching in South African high schools’ as it relates to the strategic direction provided by high school leadership for the benefit of knowledge economies and higher learning institutions. The main research question is: “How does educational leadership influence the quality of learning and teaching of high school mathematics?” The research was framed within a confirmatory study viewing quality learning and teaching from a doing mathematics perspective, within the context of a community of practice acknowledging that school leadership can also be situated within the same practice, i.e. doing mathematics. The research was qualitatively designed to employ unstructured, semi-structured and focus group discussion interviews with the school leaders, teachers and students respectively. These enquiries were conducted within six high schools’ representatives of all previously South African demographical perspectives. The analysis was conducted through interpretive phenomenological analysis for sensemaking of situational leadership within a mathematical practice. The findings of the research lacked “doing mathematical” depth, beyond students and teachers. Explanatory findings of a grounded theoretical analysis yielded a school leadership’s silence on quality learning and teaching of mathematics contrary to the literature review’s expectation. The significance of the study lies in the possibilities associated with an under-research stakeholder to the development of quality learning and teaching of mathematics and meeting the expectations of knowledge economies and higher educational institutions.

abstract: Environmental regulations such as carbon taxation and air quality standards can lead to notable improvements in health outcomes and ambient air quality. However, these types of policies may have significant impacts on the labor market, in particular for workers in energy-intensive industries, especially if these workers have acquired specific human capital in those industries. This dissertation focuses on the general equilibrium consequences of environmental regulation on the labor market. Specifically, I examine costly reallocation of workers between sectors, the welfare effects of involuntary unemployment, and the heterogeneous effects of this policy on different types of workers. To this end, I develop a two-sector search model with sectoral human capital accumulation to explore the effects on the labor market of implementing a per unit of energy use carbon tax in the US. I separate the economy into a high-intensive sector (’dirty’) and a low-intensive sector (’clean’). I calibrate the model using 2014 U.S. data. I find that a carbon tax increases total unemployment by 0.06 percentage points, decreases the dirty employment rate by 2.1 percent, and increases the clean employment rate by 1.04 percent. Firms in the dirty sector adjust by decreasing the demand for high-skilled workers and increasing the number of vacancies in the low-skilled market / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Economics 2019

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares syn på det laborativa materialet och användningen av detta i matematikundervisningen i årskurserna F-3. Vi definierar laborativt material som sådant som eleverna kan göra om, ta på, flytta runt på och undersöka. Materialet kan vara fysiskt men även digitalt, såsom appar och smartboard. Vi undersökte vilka typer av material lärarna använder sig av och hur de använder och introducerar materialet i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer som insamlingsteknik, som ligger till grund för vårt resultat. Intervjuerna hölls med sju lärare som arbetar i olika kommuner i sydvästra Skåne. Resultatet analyserades utifrån begreppet learning by doing samt litteratur och tidigare forskning. Något som framkom är att lärarna ser positivt på användandet av laborativt material och ser många fördelar med det, såsom att alla elever är aktiva och får en ökad förståelse för matematik. Sammanfattningsvis anser lärarna att arbeta laborativt är fördelaktigt då det ges förutsättningar för en varierad undervisning och stöttning i elevernas lärande. Det anses inte heller finnas några begränsningar för vilka elever som kan använda materialet då det är upp till eleverna hur de arbetar med det.

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

Sweden is considered one of the countries that has come the furthest in terms of gender equality. Even so, gender stereotypes persist in the Swedish labor market and work against gender equality. According to previous research, it is among others the media that is considered a cause of perpetuating gender stereotypes. In Sweden, limited research has been conducted to investigate how Swedish newspapers portray male and female CEOs. Based on the theoretical framework of West and Zimmerman’s “Doing Gender”, the role of media in society, and persistent gender stereotypes in the labor market, this study aims to investigate whether there are differences in how Swedish newspapers portray male and female CEOs. To conduct this study 36 interviews with male and female CEOs in the Swedish newspapers DN-Ekonomi, SvD Näringsliv and Dagens Industri were selected and analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study show a slight increase of interviews with female CEOs in Swedish newspapers in 2020 compared to 2010. Results also show that there is a difference in the way newspapers portray male and female CEOs, where men are portrayed more favorably. Regarding the latter point, there are no indications of changes in the year 2020 compared to 2010.

Syftet med vår undersökning är att kvalitativt undersöka huruvida progressivt lärande, enligt lärarna, kan förändra elevers syn på och attityder till matematikämnet till det bättre. Hur kan elever med hjälp av förändrad pedagogik ändra sin syn och attityd till det bättre i matematiken? Metoden vi använt oss av är strukturerade intervjuer och urvalsgruppen är fem lärare vid en skola i södra Sverige. I samband med utvärderingen av resultatet beaktas tidigare studier kring ämnet. Dock finns det inte mycket tidigare forskning just vad beträffar ämnet, om elever med hjälp av förändrad pedagogik kan ändra sin syn på matematiken? Än mindre när det handlar om eleverna i de lägre skolåren. Alla lärare i studien var överens om att elevers motivation till och i matematikämnet ökar med hjälp av progressivt lärande. Dock var man inte lika överens om att en elevs attityd till ämnet kan förändras genom ett progressivt arbetssätt. Slutsatsen av resultatet är att lärarna anser att arbetet med progressivt lärande kan förändra elevernas syn på matematiken.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle.Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen.Sammanfattning/abstraktSyftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner.Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna?MetodFör att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger. Undersökningen har ett hermeneutiskt förhållningssätt, där jag pendlar mellan teori och empiri. Jag har med hjälp av litteraturstudier och tidigare forskning kunnat förtydliga specialpedagogernas svar samt koppla dem till teorier som sociokulturell teori, KASAM och Learning by Doing.Resultat Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga respondenter trodde sig veta att fysisk aktivitet bland annat förbättrar elevers koncentrationsförmåga. Trots detta arbetar majoriteten av dem inte aktivt med fysisk aktivitet med de barn som visar på koncentrationssvårigheter. Alla respondenter skulle gärna se en ökning av fysisk aktivitet i undervisingen dock ställde de sig frågan, vem ska hållas ansvarig och vem ska utföra det?Specialpedagogiska implikationer För att få en utökad och medveten fysisk aktivitet i förskolan och skolan kan rörelse behöva en tydligare plats i läroplanen. Detta för att skapa en bredd på fysisk aktivitet i alla ämnen och inte enbart i ämnet idrott och hälsa. Även rektorer kan behöva öka sin kunskap kring fysisk aktivitet för att kunna skapa en god helhetssyn på skolan så att alla kan arbeta efter samma mål. Av min undersökning kan jag tolka att flertalet av specialpedagoger jag intervjuat inte arbetar medvetet med fysisk aktivitet som metod då de saknar kunskap kring detta. Som blivande specialpedagog med ambitionen att införa fysisk aktivitet på en skola krävs ett gott samarbete med rektor. För att påbörja detta arbete kan skolutveckling vara en huvuduppgift för en specialpedagog. Berg och Scherp (2003) skriver att skolutvecklig syftar till bättre resultat och utveckling för både eleverna och lärarna. Skolutveckling ligger på den enskilda läraren och skolan, men det är även deras chans till att ta makten över sitt eget vardagsarbete. Allt arbete som görs i syfte i att utveckla skolan skall dessutom alltid ha eleverna i fokus. Ett andra led i arbetet med att implementera fysisk aktivitet i undervisningen kan vara att samverka med idrottslärare och skolsköterska för att öka kunskapen kring vad som sker i hjärnan och kroppen när man utövar fysisk aktivitet samt hälsa och kost. Handledning av pedagoger och kompetensutveckling kan också ligga till grund för att skapa kunskap, medvetenhet och samsyn kring arbetet med fysisk aktivitet. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Inlärning, KASAM, Learning by Doing, Specialpedagog, Sociokulturell teori

Forskning visar att studie- och yrkesvägledning i dagens samhälle inte ses som hela skolans ansvar. En kommun har startat ett projekt, där alla kommunens grundskolor ska ha en plan för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska bli hela skolans ansvar. Syftet med den här studien är därför att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av projektet. Studien har två frågeställningar som ämnar besvara studie- och yrkesvägledarnas syn på hur lärare upplever integrerad studie- och yrkesvägledning, samt vilken syn studie- och yrkesvägledarna har på projektets upplägg. Genom en kvalitativ metod har fyra studie- och yrkesvägledare intervjuats. Den insamlade datan har analyserats utifrån de teoretiska begreppen learning by doing, kontext, miljö och meningssammanhang. Resultatet visar att respondenterna upplever att många lärare inte förstår vad studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär, men att många lärare trots detta väver in studie- och yrkesvägledning i lektionerna i dagsläget. En plan för studie- och yrkesvägledning upplevs ge förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar, vilket skulle kunna ge effekter som studiemotiverade elever. Att en/ett par lärare från så gott som varje skola har fått delta på workshops samt fått information av kommunens studie- och yrkesvägledare, ses som ett bra tillvägagångssätt för att få ut studie- och yrkesvägledningen i verksamheten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningsätt till den fysiska inomhusmiljön i förskolan och hur de arbetar med den för att främja barns utveckling och lärande.   John Deweys teori om barns lärande har varit den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Deweys begrepp lärmiljö, learning by doing och erfarenheter visade sig vara användbara i studien när det gäller hur förskollärarna beskrev skapande av inomhusmiljö. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare kunde jag undersöka deras erfarenhet kring ämnet på ett djupare plan. Insamlade empiri analyserades genom den valda teorin och begrepp.   Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om vilken stor roll den fysiska miljön har för barn genom att de skapar sådan miljö som stimulerar barns lärande och behov. Det har visat sig att material ska vara genomtänkt och ha ett syfte och att förskolläraren har ansvar att introducera materialet på rätt sätt om lärandet ska kunna ske. Barn är i konstant görande och enligt förskollärarna är det oerhört viktigt att vara närvarande pedagog, för det är då man ser vad är barn i behov av och utifrån det skapa en lärmiljö som gynnar barn. Resultat visar att inomhusmiljö och dess innehåll ska väcka barns utforskande, vilja att leka och lära genom olika upplevelser som en lärmiljö erbjuder och alla dessa lärande process kopplas till Deweys teori om lärande.