The intricate and complex writing style of Machado de Assis’ novel Dom Casmurro create a unique and powerfully engaging reader experience. While much has been discussed with regard to narratology and reader-response theory in Dom Casmurro, Machado’s writing recalls many principles found in the cross-disciplinary field of experience design. Through an analysis of the novel using flow and co-creation theories, we see that Machado designs an extraordinary reader experience through narrational scaffolding and co-creative invitations. These elements engage readers in challenging and immersive ways, ultimately encouraging readers to develop their reading capacity throughout their contact with the novel. In Dom Casmurro, Machado’s experiential writing enables readers to work together with the author to create two significant products: both the novel itself and—perhaps most important—the co-creative experience the novel facilitates.

Syftet med studien var att undersöka hur gärningsmän med svensk respektive utländsk bakgrund porträtteras i nyhetsartiklar från kvällspressen under åren 1999–2002 och 2019–2022 utifrån ett fokus på vilka diskurser som inverkar på porträtteringen. Nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Konstruktionen av “vi” och “dom” och andrafiering användes för att skapa en bredare förståelse av medias makt och dess potential att konstruera och reproducera tankemässiga och samhälleliga strukturer. Studien har visat att skillnader i porträtteringen finns bland gärningsmän med svensk och utländsk bakgrund under de valda perioderna. Konstruktionen av “vi” och “dom” återfinns i båda perioderna men under 1999–2002 är de svagare då fokus i huvudsak riktas mot gärningsmän med svensk bakgrund. Detta framkom genom att de svenska gärningsmännen ges större utrymme vid porträtteringen, då läsaren tillhandahölls med mer detaljerad och personlig information om gärningsmannen och gärningen. Under 2019–2022 är konstruktionen av “vi” och “dom” mer tydlig då ett allt större fokus riktas mot etnicitet för gärningsmän med utländsk bakgrund till skillnad från gärningsmän med svensk bakgrund där en neutral och mindre detaljerad porträttering förekom.Studiens resultat stämmer väl överens med vad som framkommit i både tidigare forskning och vad som presenteras om teoretiska perspektiv. Uppsatsen synliggjorde att konstruktionen av gärningsmän av utländsk bakgrund än svensk är anses vara dubbelt avvikande – i första hand porträtterades de som “invandrare” och i andra hand som “gärningsman”.

Långa laddningstider eller bristfällig prestanda kan ha en negativ effekt på användarupplevelsen av en webbsida. Utvecklare kan ta hänsyn till detta vid skapande av ett system genom valet av ramverk, men eftersom det finns ett brett utbud av JavaScript ramverk, som är ett av de mest populära programmeringsspråken, kan det bli en utmaning. Syftet med arbetet är att med hjälp av olika tester och testermetoder jämföra prestandan mellan JavaScript ramverken Angular, React och Vue för att hjälpa utvecklare att välja ramverk. Testerna som ramverken genomförde var rendering av bilder och videor samt skapande, uppdaterande och borttagande av 1 000/50 000 DOM element i webbläsarna Google Chrome, Microsoft Edge och Mozilla Firefox för att samla in kvantitativa data. Verktyget WebPageTest användes för att mäta prestandan vid rendering av bilder och videor. Tidsstämplarna performance.now() och Date.now() användes för att mäta tiden det tog att utföra DOM manipulationer i millisekunder.   Resultatet för ramverken lades in i tabeller och en poängskala skapades för att räkna ut vilket ramverk som var mest effektivt. React presterade bäst vid rendering av bilder och videor med 53 poäng, Vue resulterade i 37 poäng och Angular 5 poäng. Vid DOM manipulering var Vue mest effektiv och tilldelades 42 poäng, Angular fick 32 poäng och React 14 poäng. För att ta reda på vilket av ramverken som generellt var effektivast summerades poängen för båda testerna och resulterade i att Vue totalt presterade bäst med 79 poäng, React hamnade på andra plats med 67 poäng och Angular sist med 37 poäng. React och Vue hade små marginaler mellan varandra i resultatet vid rendering av bilder och videor vilket gör till ett passande ramverk för webbsidor som kräver regelbunden DOM manipulering och som innefattar bilder och videor. Angular presterade bäst vid skapande och uppdatering av 50 000 element i alla webbläsare samt uppdatering av 1 000 element i Google Chrome och Mozilla Firefox. React var minst effektiv vid skapande och uppdatering av element, men presterade bäst vid borttagning av 50 000 element i Google Chrome och Microsoft Edge.

I uppsatsen utreds möjligheterna för åklagare och domstolar att besluta om personella och perdurerande straffprocessuella tvångsmedel gentemot en tilltalad i högre rätt, efter en i alla delar frikännande dom i samma mål mot den tilltalade i lägre rätt. Vidare undersöks hur dessa möjligheter förhåller sig till straffprocessens dubbla funktioner om rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning. Beslut och verkställighet av straffprocessuella tvångsmedel utgör så gott som alltid inskränkningar i individens grundläggande rättigheter, till exempel rörelsefriheten och förbudet mot frihetsberövanden. Tvångsmedel är dock effektiva medel för staten att framgångsrikt bedriva sin brottsutredande verksamhet. Avvägningar mellan individens rättigheter och effektiviteten i processen måste således göras. Efter en frikännande dom åtnjuter den frikände individen ett extra starkt skydd, främst genom oskyldighetspresumtionen i art. 6.2 EKMR och genom 24 kap. 21 § RB som e contrario innebär ett förbud för den frikännande instansen att i samband med domen fatta beslut om tvångsmedel. Den senare bestämmelsen ger dock inte svar på vad som gäller i högre rätt. Det finns inget direkt lagstöd för åklagare eller högre rätt att besluta om straffprocessuella tvångsmedel efter överklagande av en frikännande dom. Sedan 1970-talet har emellertid Högsta domstolen utvecklat praxis vari formats ett antal situationer i vilka åklagare och högre rätt får fatta beslut om tvångsmedel trots att den tilltalade är frikänd. Möjligheterna har dock brister och är för rättsosäkra, vilket främst beror på att situationerna inte angetts uttömmande, deras vaga utformning och avsaknaden av lagstöd.

No description available.

No description available.

No description available.

Gräsrotsfinansiering, också känt Crowdfunding, är en finansieringsmetod för att finansiera diverse projekt genom mindre ekonomiska bidrag från ett stort antal olika personer. Detta fenomen har växt sig stort de senaste åren, mycket på grund av möjligheterna som öppnats upp via medietekniska plattformar och sociala medier. Denna studie ämnar undersöka huruvida det finns projekt som använder sig av crowdfunding utan att ha ett finansiellt motiv och drivkraft. Resultatet är grundat på två olika medieprojekt med politiska inriktningar. Empirin som studien grundar sig på är framtaget genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med Andreas Öhman skapare bakom tv-serien Dom jävlarna ska skjutas, och Glynnis Ritter, Junior producer på produktionsbolaget WG Film angående dokumentärfilmen Bikes vs Cars. Studiens resultat visar att det finns projekt som drivs av andra krafter än finansiella. De två undersökningsobjekten i denna studie statuerar exempel för politiska projekt som har ett opinionsbildande motiv. Båda projekten arbetar för att föra varsin sakfråga framåt och fungera som debattverktyg för personer som sympatiserar med deras åsikt och är båda överens om att kommunikation, mellan grundare och backare, är avgörande för överlevnad. I slutändan har en modell kunnat skapas för att tydliggöra och strukturera upp olika motiv och vinning hos skilda parter i en crowdfundingkampanj. Genom transparens och kontinuerlig kommunikation mellan skapare och backare, som möjliggörs genom medietekniska plattformar, kan crowdfundingkampanjer skapa förändringar i samhället. / “Look, we are many”- A case study about public opinion formatting as a motive for crowdfunding campaigns.Crowdfunding is a method of financing to fund various projects through small financial contributions from a large number of different people. This phenomenon has grown large in recent years, largely because of the possibilities opened up by the media technology platforms and social media.This study intends to examine whether there are projects that use crowdfunding without having a financial motive and urge. The results are based on two different media projects with political intentions and the data is developed through two qualitative semi-structured interviews.Study results show that there is projects run by forces other than financial. The two projects in this study set an example for political projects that have an public opinion forming motive. Both projects are working to bring the their subject of interest forward and act as debate tool for people who sympathize with their point of view. They are both convinced that communication between parts is very essential for survival.In the end a model had been created that shows the structure and different motives that the different parts of the crowdfunding campaign can have. Through transparency and continuous communication between founders and backers, that enable through digital sites, crowdfunding campaigns can change structures in society.KeywordsCrowdfunding, motive, public opinion forming, media production, The Wolves, Bikes vs Cars

Yes / The character of dissolved organic matter (DOM) present in drinking water treatment systems greatly impacts its treatability by coagulation–flocculation. Powdered activated carbon dosing has been suggested to enhance DOM removal when combined with coagulation–flocculation. However, optimising powdered activated carbon (PAC) dosing requires further research. In this study, fluorescence spectroscopy combined with parallel factor analysis (PARAFAC) and liquid chromatography with organic carbon detection (LC–OCD) has been used to characterise DOM removal in three ways: (a) coagulation–flocculation–sedimentation without PAC dosing, (b) PAC dosing prior to- and (c) PAC dosing during coagulation–flocculation–sedimentation treatment. It was shown that only coagulation–flocculation–sedimentation preferentially removed biopolymer and humic substance chromatographic fractions and fluorescent DOM, whereas dosing PAC preferentially removed building blocks and low molecular weight neutral chromatographic fractions. The DOM treatability that was achieved when PAC was dosed both prior to- and during coagulation–flocculation–sedimentation was comparable, but higher than what was achieved without any PAC dosing. Introduction of PAC to the coagulation–flocculation–sedimentation process significantly improved DOM removal, with fluorescent components removed by 97%. This study also highlights that a combination of fluorescence spectroscopy and LC–OCD is essential to track the removal of both, fluorescent and non-fluorescent DOM fractions and understand their impacts on DOM treatability when using different treatment processes. Overall, lower residual DOM concentrations were obtained in the treated water when PAC adsorption and the coagulation–flocculation–sedimentation processes were combined when compared to treating the water with only one of the processes, despite differences in source water character of DOM.

[pt] Esta dissertação discute as possíveis relações entre a maneira de sambar e o saber corporal contido na performance de mulheres negras intituladas como Mulatas no samba do Rio de Janeiro. O estudo investiga por meio de depoimentos das próprias, os motivos pelos quais percebem o seu sambar, ou o samba no pé, como um dom. Articulando as percepções sobre as corporeidades e as possíveis origens do dom de sambar são examinadas as possibilidades deste dom atuar como um arquivo gestual configurando-se como um saber corporal possivelmente herdado de gerações anteriores e manifestado através do Ser Mulata. Desta maneira, a conscientização do Ser Mulata iria além dos aprendizados formais e informais e do reconhecimento dos pares, podendo absorver um arquivo de gestos compartilhados por experiências entre mulheres negras cariocas participantes do mundo do samba tornando-as personalidades dentro e fora do carnaval. / [en] This dissertation discusses the possible relations between the way of sambar and the corporal knowledge contained in the performance of black women titled as Mulatas in the samba of Rio de Janeiro. The study investigates through their own testimonies, the reasons why they perceive their sambar, or the samba in the foot, as a gift. Articulating the perceptions about the corporeities and the possible origins of the gift of sambar are examined the possibilities of this gift to act like a gestural file configuring like a corporal knowledge possibly inherited of previous generations and manifested through the Mulata Being. In this way, the awareness of the Mulata Being would go beyond formal and informal learning and peer recognition, and could absorb a file of gestures shared by experiences among black women from the samba world, making them personalities inside and outside the carnival.